Historia & kultur

Föreställ dig en skärgård i skogen. Sveriges östkust var för tusentals år sedan en trakt där vatten och land bytte plats. Människor måste ha häpnat inför förändringen. Landhöjningen fick stora bördiga slätter att träda fram inför deras ögon! Inget liknande har hänt någon annanstans i världen.

Livet i detta unika landskap har nu undersökts i det största arkeologiska projektet någonsin i vårt land. Längs en sträcka av 8 mil, inför byggandet av en ny motorväg för E4:an genom Uppland, har hundratals arkeologer fingranskat marken där vägen skulle fram. En sträcka som också går rakt genom en mytomspunnen trakt vid Gamla Uppsala, där det redan för tusen år sedan sades att fruktbarhetsguden Frej var kung.

Nu kan en ny historia rullas ut som en jättelik filmremsa genom detta legendariska landskap där det sagts att "Svearikets vagga" stod. Men den börjar inte vid kungshögarna i Uppsala, utan bland säljägare och samlare i en gles skärgård. Fortsätter med bronsålderns storslagna ceremonimästare som tar uppstickande uddar och berg i besittning för sina uppvisningar. Innan järnålderns flitiga bönder tar sig an de uppstigande bördiga slätterna och skapar en blomstrande samhällstillväxt.

Fynden talar om människor och deras planer. En bit av ett svärdshandtag med vackert mönster, ett vapen som legat bortgömt i skogen i nästan 4000 år. En dunkelt gnistrande kristall gömd som offer nere i stolphålet till ett mäktigt boningshus. En liten tråd av guld, inte större än ett halvt gem, i en grav från stenåldern djupt inne i skogen. Fynden handlar om husbyggen, uppfinningsrika försök att ordna kylskåp till maten, och den bävan man känt vid makternas åkallan. Aldrig förr har en bygd och dess tillkomst kunnat beskrivas så i detalj.

Maja Hagerman följer arkeologerna i deras letande, lägger pussel med fynden och upptäcker en berättelse under motorvägen. Den handlar om hur samhället tog sin början. Framför allt berättar hon om människorna. De som i det uppstigande landet började bygga sin värld.

Drottning Kristina ansåg att hennes Sverige var fyrkantigt och inte avlångt. Sverige växte på 1600-talet ut till ett Östersjövälde och en betydande maktfaktor på den europeiska arenan. Samtidigt fanns det svenska ambitioner att få fotfäste på andra kontinenter.

Hur var det möjligt att en statsbildning i periferin blev en europeisk stormakt och varför fick stormaktstiden ett så abrupt slut? I fjärde volymen av Sveriges historia ägnas stor uppmärksamhet åt vardagen hemma i Sverige för vanliga bönder och borgare, män och kvinnor i skuggan av de nära nog ständiga krig som fördes under en tid som i klimathistorien kallas lilla istiden. I ett bistert klimat blev utmarken en viktig resurs i bondens ekonomi, när kronans krav på resurser blev allt svårare att undgå. Staten blev starkare och förvaltningen byggdes ut så att den blev den mest effektiva i hela Europa och intressant för grannstaterna att kopiera.
Ett intressant drag i Sveriges 1600-tal är öppenheten. Personer med kontakter, kunskap och kapital flyttade in och uppkomlingen kunde kröna sin framgång med ett adelskap. Religionen var en ständigt närvarande tolkningsram och kyrkan hade en stark position i ett Sverige där den rena läran stod i centrum. Mot slutet av seklet blev kungen enväldig men i förhållandet mellan styrande och styrda fanns ändå rum för en dialog som fångat forskarnas intresse.

Vampyrernas historia är en färgstark och djuplodande översikt av vampyrer och vampyrföreställningar genom tiderna. Läsaren tas med på en resa från de blodtörstiga avgrundsdemonerna i Mesopotamien till de lika sensuella som livsfarliga vampyrerna i tv-serien True Blood.

För första gången någonsin får dessutom de skandinaviska vampyrtraditionerna utrymme i en populärvetenskaplig bok. Bockstensmannen i Varberg och Takstainarn på Gotland samsas med den danske regissören Carl Theodor Dreyers vampyrfilm från 1931 och John Ajvide Lindqvists barnvampyr i Låt den rätte komma in. Här berättas även om verkliga personer, sådana som i efterhand har kallats vampyrer och sådana som själva anser att de är vampyrer. Här möter vi nutida vampyrsekter med bloddrickare och deras donatorer.

Vampyrernas historia vänder sig till alla som vill veta vad en vampyr egentligen är, eller har varit, ur historisk och kulturell synvinkel. Syns vampyrer i speglar? Tål de vitlök? Är det sant att de hatar varulvar? Vem var Dracula? Och finns det riktiga vampyrer?

Det fanns en tid då bönderna talade om "sin adelsman", han som bodde i herrgården och ägde marken som de brukade. Ädlingen som var lika bekväm på leriga slagfält som i gyllene salonger. Han och hans fru bar vapenringar med gåtfulla symboler och fabeldjur - i dag minner bara dammiga familjeporträtt och spruckna champagneglas om denna förlorade värld. Men tidsandan kan väckas till liv med hjälp av glömda dagböcker, brevsamlingar och familjekrönikor.

I denna fascinerande bok berättar författaren hur det gick till när adeln fick sina privilegier, hur ståndet blomstrade - för att till slut förlora allt. Det är en historia om det evigt mänskliga - om våldsamma krig, vunna rikedomar och djupaste förtvivlan. Men också om blåblodiga mäns och kvinnors egen syn på sin tid och tillvaro, deras glädjeämnen och förhoppningar.

I dag har adeln inte någon konstitutionell funktion i det moderna svenska samhället. Annat var det förr. Då gav ärftliga privilegier, heraldisk vapensköld och titulatur adelsmannen ett givet företräde framför andra människor. Boken börjar i en folkvandringstida hall i Uppåkra för cirka 1500 år sedan och avrundas med dramatiken i Stockholm 1866, när ståndsriksdagen avskaffades. Historien slutar med blickar framåt för de adliga ätter som faktiskt lever än i dag men under andra förhållanden än förr.

Om något enskilt slag under andra världskriget kan betecknas som avgörande bör det rätteligen vara slaget om Moskva. De händelser som därefter följde kan betraktas som steg längs en redan utstakad väg.

Före slaget om Moskva hade den tyska armén en lång rad segrar. När den hejdades i december 1941 var det första gången som Hitler tvingades avbryta en för honom betydelsefull offensiv. Slaget om Storbritannien sommaren 1940 hade visserligen varit en motgång, men Hitler hade aldrig engagerat sig särskilt mycket i det företaget. Anfallet mot Sovjetunionen var däremot något av kulmen på hans karriär och när detta misslyckades utanför Moskvas portar var det ett långt svårare nederlag.

Det är naturligtvis svårt att otvetydigt bestämma vilket som är det största slaget i historien, men få, om ens något, kan mäta sig med slaget om Moskva. Det nederlag som de sovjetiska förbanden tillfogades i slagets inledningsskede saknar motstycke i historien.

Så svåra förluster har aldrig drabbat en stor militär styrka på så kort tid, som den katastrof som drabbade de sovjetiska försvararna de två första oktoberveckorna 1941. Panik uppstod i den sovjetiska huvudstaden, men regnväder förvandlade vägarna mot Moskva till lervälling. Det gav Stalin tid att mobilisera förstärkningar, samtidigt som tyskarna fick stora svårigheter att föra fram bensin, ammunition och andra förnödenheter. Trots det valde tyskarna att pressa sig fram mot Moskva och i början av december hade de nått dess utkanter. Det hårdnande sovjetiska motståndet och den tilltagande kylan gjorde emellertid att den tyska offensiven körde fast utanför den sovjetiska huvudstaden.

Hitlers försök att erövra Stalins huvudstad hade oåterkalleligen misslyckats, vilket dömde den tyske diktatorn till ett långt utnötningskrig som han inte kunde vinna.

Vi gör en hisnande resa, som följer de senaste vetenskapliga rönen, till livets uppkomst. Resan fortsätter till våra grannplaneter och deras månar för att sedan fortsätta ut mot fjärran solsystem och galaxer ... frågan är om den någonsin tar slut.

De flesta människor har ett behov av att söka sina rötter. Detta kan göras på många olika vis, exempelvis genom släktforskning. Men vi får sällan någon djupare kunskap och ofta kommer vi inte längre än till sjuttonhundratalet. Arkeologerna kan nå betydligt längre och berätta något om hur våra förfäder levde under järn-, brons- och stenåldern. Paleontologerna kan, genom att studera fossila avlagringar, följa hur nästan alla slags levande organismer har utvecklats. Människan förvandlas då till ett djur bland andra.

Nya vetenskapliga analysmetoder har lett till att paleontologerna har fått en ganska god bild av hur livet på jorden har utvecklats. Man kan till exempel berätta om hur dinosauriernas utdöende efter ett våldsamt asteroidnedslag för 65 miljoner år sedan var en förutsättning för att däggdjuren skulle förändras från små, skygga nattdjur till allt mångsidigare och intelligentare djur som skulle erövra jorden.

Boken tar oss med på en färd till livets början och försöker foga samman ny kunskap till något helt och fattbart. Vi får även en inblick i hur kontinenternas rörlighet och ständigt pågående geologiska aktivitet har varit avgörande för hur livet utvecklats och är främsta orsaken till varför klimatet har pendlat mellan tropisk värme långt uppe i norr till mäktiga inlandsisar ner mot Medelhavet.
Resan fortsätter till tiden före livet på jorden eftersom fysikerna och kemisterna kan glänta på porten in i mikrokosmos (atomernas värld) där atomstrukturen låter oss läsa vidare i livets bok tills allt upplöses och det ofattbart lilla tar vid. Men detta mikrokosmos har, som den nyligen startade acceleratorn LHC i Cern kanske kan visa, antagligen ett ursprung som är gemensamt för hela universum. Vår resa fortsätter därför till våra grannplaneter och deras månar, som faktiskt kan hysa liv i någon mening. Därefter tar den avstamp ut mot fjärran solsystem och galaxer ... frågan är om den någonsin tar slut.

Här får vi ta del av revolutionskrigen och Napoleonkrigen utifrån ett nytt perspektiv. Enskilda människor kommer till tals och scenerna växlar mellan Norden, kontinenten och Ryssland. Mellan ödsliga bondbyar i Finland och Spanien och tidens gigantiska slagfält där de franska massarméerna fullständigt förändrade sättet att föra krig.

Åren 1792-1815 är en av de mest förändrande och dramatiska perioderna i Sveriges och Europas historia. Det som en gång varit fanns inte mer efter 1815. Årtiondena kring år 1800 markerar slutet på det gamla Europa och början på det nya. Franska revolutionens utmaning mot de gamla monarkierna kastade in Europa i en lång krigsperiod. Det som inledningsvis var republikens kamp mot monarkierna förvandlades så småningom till Napoleons imperiedrömmar.

Revolutionskrigen 1792-1802 utgör en sällan behandlad men betydelsefull bakgrund till händelseförloppet. Det var under den perioden som de franska massarméerna skapades och sättet att föra krig förändrades. Napoleon kom till makten som en följd av revolutionskrigen. Det var som general i Italien som han först visade sin duglighet.

Sverige gick in i Napoleonkrigen som ett enväldigt kungarike, men kom ut ur det som någonting helt annat. Den nya författningen 1809 och den utrikespolitiska insikten 1812, om att vi måste söka Rysslands vänskap, kom att prägla de kommande årtiondena. Det moderna Sverige steg fram ur de dramatiska åren 1803-1815.
Men vilka krafter var det egentligen som skapade dessa betydelsefulla förändringar i Norden och Europa för två hundra år sedan? Och hur påverkades Norden av skeendena på kontinenten? Det är dessa frågor Martin Hårdstedt försöker besvara i sin breda och djuplodande exposé över omvälvningarnas tid.

Under två års tid mördade, arresterade, torterade och deporterade den sovjetkommunistiska regimen polska medborgare från östra Polen. Faktum är att fler polska medborgare mördades av kommunisterna 1939-1941 än av nazisterna som ockuperade västra Polen.

Båda systemen begick således fruktansvärda brott mot mänskligheten, problemet har varit att den ena sidans övergrepp - helt förklarligt - har fått stå i skymundan för gaskammare och krematorier.

Den 1 september 1939 anfölls Polen av Tyskland. Drygt två veckor senare attackerades polackerna i ryggen när även Röda armén marscherade in och deltog i krossandet av Polen vid Wehrmachts sida. Hitler och Stalin tog var sin del av bytet. Östra Polen, med ungefär 13 miljoner invånare, erövrades och annekterades av Sovjetunionen.

Till skillnad från vad som hände i polska områden under nazistisk ockupation har östra Polens öde mellan hösten 1939 och sommaren 1941 hamnat i skymundan. Detta trots att sovjetiseringen av Polens östra delar var oerhört brutal. Arresteringar, mord, tortyr och deportationer drabbade hundratusentals polska medborgare. Sovjetiska säkerhetsorgan bedrev en mordisk politik som syftade till att fysiskt och psykiskt eliminera klassfiender i erövrade polska territorier. Grova övergrepp kunde drabba vem som helst. Ingen gick säker.

I Stalins våld är den första boken på svenska som beskriver tragedin i östra Polen 1939-1941 och dess upptakt. Boken bygger bland annat på tidigare outnyttjade vittnesmål.

Nattliga sammankomster på kyrkogårdar, invigningsriter där man dricker blod och offrar små barn. Få ordenssällskap omgärdas av så ohyggliga myter som frimurarna.

Denna unika bok ger den historiska bakgrunden och belyser ordens utveckling och anpassning till det moderna samhället. Det är en historia om ett socialt, politiskt och ekonomiskt nätverksbyggande mellan människor i samhällets olika skikt och om en avsevärd vänskapskorruption. Men det är även en berättelse om en informell demokrati, ordensmystik, manliga riter, välgörenhet, vitterhet, andlig utveckling och tankar om att skapa ett bättre samhälle. En viktig aspekt i sammanhanget är också frimureriets betydelse som meditativ mötesplats för människor med skiftande bakgrund. Därför kommer upplevelsen av att vara frimurare att ges stort utrymme i boken.

Varför var det så viktigt för Axel Wrede Sparre, Axel von Fersen och Arvid Lindman att vara frimurare - och varför är det så angeläget att vara frimurare i dag, såsom exempelvis Martin Lönnebo, Anders Björck och Jan Hjärpe är?

Under loppet av tvåhundrafemtio år har motiven till att ingå i frimurarorden varierat betydligt, men det finns även gemensamma nämnare som löper som en röd tråd genom ordens historia. En av de väsentligaste bevekelsegrunderna är frimurarordens betydelse som smältdegel för kända och okända människors behov av en djupare andlighet och förståelse av tingens ordning. Därför blir boken även en idéhistorisk odyssé med fokus på människans behov av hopp och tro i tillvaron.

Lars Sjöberg måste räknas som en av Sveriges nationaltillgångar! Välkänd i breda kretsar för sina encyklopediska kunskaper om våra historiska byggnader och för sitt passionerade intresse och vilja att bevara dem. Här presenteras nio hus och en kyrka som han förvärvat under en period av fyrtio år, flera av dem därigenom räddade från hotet om omedelbar rivning.

Byggnaderna sträcker sig från en miniherrgård i barock till en imponerande nyklassicistisk italieniserande villa, från en rokokoherrgård från 1700-talets mitt till en arbetarlänga med åtta tvårumsbostäder för bruksarbetare.
Bakgrunden tecknas till de olika husens tillkomst och historia. Där berättas också om husens användning och deras ägare. Varje hus är kärleksfullt avbildat i vackra fotografier av Ingalill Snitt. Texten och bilderna samverkar för att visa hur dessa vackra inredningar - som internationellt har kommit att uppfattas som själva innebörden av "det svenska" - har utvecklats från 1600-talet till den sista blomstringen under det sena 1700- och tidiga 1800-talet. Här finner vi de ljusa trägolven och luftiga gardinerna, de eleganta gustavianska möblerna, de glänsande speglarna med förgyllda ramar, de målade väggfältens charm och de enkla linnetygerna med mönster av blommor och ränder, allt i inredningar med autentisk utstrålning.

Det råder vargfeber i landet. Årets historiska vargjakt, där flera tusen jägare deltar och inom loppet av några timmar skjuter 27 vargar, väcker starka känslor i alla läger. Men vad vet vi egentligen om vargen? Vad är myt och vad är fakta?

I över hundra år var vargen utrotad. Men på åttiotalet upptäcktes plötsligt spåret efter en ensam varg. Sedan blev de två. Och när den första kullen valpar föddes i Nyskoga i norra Värmland for Henrik Ekman dit som reporter för Svenska Dagbladet - och blev då hopplöst fascinerad av detta djur.
I Vargen lyfter Henrik Ekman fram forskningens senaste resultat och ersätter myter med fakta. Vi får veta hur vargen lever sitt liv, hur lik den är oss människor och hur en bruten näringskedja återupprättas i skogarna när vargen åter finns där. I text och fantastiska bilder av vilda vargar beskriver han vargen ur en mängd olika perspektiv. Vi får lära känna två alfahanars, Ulriks och Hasselforsvargens, dramatiska och fängslande livsöden. Vi möter den effektiva jägaren, som nio timmar per dygn rastlös travar runt och även i en gles älgstam hittar sitt byte. Men också "den politiska vargen", "den mediala vargen" och den varg som så färgstarkt skildrats i myter och litteratur.

Alltsedan biblisk tid har människor fått lära sig att varg är synonymt med ondska. Lammet står för det goda, vargen är djävulens djur. Boken beskriver varghatets djupa rötter, hur vargstammen såg ut före artonhundratalets utrotning och de fruktansvärda jaktmetoder som praktiserats i kampen mot Gråben. I ett kapitel om den globala vargen får vi läsa om vargens frammarsch i Europa, en lyckad återinplantering av varg i Yellowstone nationalpark men också vargförföljelser i Sibirien. Allt varvas med starka naturskildringar av Henrik Ekmans egna möten med varg. Dramatiken är ständigt närvarande men också ödmjukheten inför det vilda i vår natur.

"Och ändå är jag en av dem som har fastnat i Strindbergs garn", skriver Lena Einhorn i sitt inledningskapitel till denna bok. "Han har tagit sig in i min sfär, utan att jag bett honom komma in."

"Att ge sig i kast med August Strindberg - denna hyperproduktiva, instabila, livsnjutande, kvinnohatande, grandiosa mastodont till författare - är att, vare sig man vill eller inte, med blixtens hastighet transporteras in i hans värld, och den tid i vilken han lever. Och sedan ha väldigt svårt att ta sig ut", fortsätter Lena Einhorn, som är bokens huvudredaktör.

Om Strindberg är en samling berättelser om Strindberg, ägnade att tillsammans ge gamla och nya läsare en bild av den mångfacetterade, komplicerade människan och författaren, skrivna av en celeber samling författare: skönlitterära, Strindbergsexperter, genusforskare och journalister. Berättelserna följer i viss utsträckning Strindbergs liv, och denna bok kan alltså även läsas som en biografi över en av Sveriges mest framstående - och mest kontroversiella - författare.
Vad är det då som gör att August Strindberg aldrig upphör att vara aktuell? Läs bidragen från bokens författare och foga förhoppningsvis ihop pusslet:
Susanna Alakoski, Eva Borgström, Ernst Brunner, Clarence Crafoord, Johan Cullberg, Lena Einhorn, David Gedin, Ulrika Knutson, Lisbeth Larsson, Rebecka Lennartsson, Ann-Sofie Lönngren, Eivor Martinus, Björn Meidal, Jan Myrdal, Björn Ranelid, Ludvig Rasmusson, Nathan Shachar, Nina Solomin, Göran Söderström, Ebba Witt-Brattström och Leif Zern.

Om Strindberg är formgiven av Pär Wickholm, rikt illustrerad med bland annat samtida fotografier, målningar och tidningsartiklar.

Årstafrun var inte bara samtida med Jane Austen - hon hade en penna som var minst lika vitter och vass. Märta Helena Reenstierna var hennes riktiga namn, en adelsdam som förde dagbok varje dag mellan 1793 och 1839 på Årsta gård, ett stenkast från Stockholm.

För första gången används nu hela hennes kvarlämnade dagbok som underlag för en biografi - en lika sagolik som sann historia.
Här dyker goda vännen Bellman upp, både på lysande slåtterfester och i den dystra gäldstugan. Hennes pigor är liderliga, super och dansar på "horbaler" - det arbetsskygga "drängpacket" är inte bättre. Årsta gård är allt som oftast ett kokande inferno av tjuveri och otrohet. Kungligheter älskar hon.
Dessa personer är dock bara statister i Årstafruns liv, hjärtat bultar för maken Christian Henrik von Schnell och sonen Hans Abraham. Maken mötte den då tjugoåriga Märta Helena på en bal, fettisdagen 1774. Året efter var de gifta och snart föddes fyra gossar och fyra flickor - en lycklig familj.

Men så börjar tragedierna avlösa varandra, och när sjuttonhundratalet går mot sitt slut finns bara maken och en enda son kvar. Sonen Hans Abraham växer upp till en opålitlig person, som stjäl, sätter sig i skuld, super, och förlorar sitt namn och goda rykte.
Dessa händelser präglar Årstafrun. Å ena sidan lever hennes gamla jag kvar - hon är kvick och charmerande, älskar att åka på utflykter och att vara festens medelpunkt på bjudningar. Hon kan dansa hela natten och sedan återvända till Årsta på morgontimmarna. Å andra sidan följer saknaden efter de döda barnen henne som en skugga, och tar sig uttryck i hårda omdömen mot omgivningen - en undertryckt sorg som ofta gränsar till raseri.
Och allt medan hennes värld rasar samman försvinner maken in i dimmornas värld. När situationen inte verkar kunna bli värre inträffar en katastrof som fyller återstoden av hennes liv med ett hjärtskärande vemod. Som Årstafrun själv uttryckte det - "Vad jag ägt och förlorat! Allt."

Det handlar om den amerikanska filmens huvudstad och dess gyllene år decennierna kring 1929, året då börsen kraschade på Wall Street, talfilmen tog över från stumfilmen och författaren till denna bok föddes till ett liv som filmälskare.

Arbetet med Hollywood påbörjades 2005. Från början tänkt som en självbiografisk återblick på ungdomens filmer och dess hjältar och hjältinnor växte projektet först till en undersökning om den tidiga amerikanska filmens andra akt efter stumfilmens död och passagen genom ljudvallen. Sedan till en berättande historia - utan akademiska förtecken - om en lysande epok som bländade den tidens biobesökare och som nu, för nya generationer, kan upplevas på elektroniska skärmar i våra hem, genom tv, video och dvd.
En lysande epok med ett lysande följe - från Chaplin till Marilyn Monroe, från Erich von Stroheim till Billy Wilder, från Victor Sjöström till Garbo och Ingrid Bergman, från Buster Keaton till Bröderna Marx och Helan och Halvan och så vidare.
Omgiven av alla de filmer han berättar om ser Lasse Bergström i denna för svenska förhållanden unika och rikt illustrerade bok den amerikanska filmens guldålder i ett nutida och förklarat ljus.

En helt ny beskrivning av Karl XIV Johan och av hur bilden av kungaätten Bernadotte formades och förmedlades till den breda allmänheten.

I juni 1823 landsteg Sveriges nya kronprinsessa Josefina med sitt följe på Djurgården i Stockholm. Hon anlände från Tyskland, och med på resan var också drottning Desideria som från och med nu kom att stanna för gott i Sverige. Händelsen fick stor uppmärksamhet. De människor som kantade gatorna längs med kortegevägen hade stora förväntningar på den nya prinsessan. Genom sina släktförbindelser och sina anor skulle hon skänka legitimitet åt den nya kungaätten. Tillsammans med sin make, den blivande Oscar I, blev Josefina en viktig medskapare av den nya dynastin Bernadotte.
I den här boken beskriver några av Sveriges ledande forskare i ämnet hur familjen Bernadotte etablerades som kunglig dynasti i Sverige under åren 1810-1860. Inför tvåhundraårsjubileet av att Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare kastar den nytt ljus över dynastin Bernadotte och över den monark som blivit känd för sin konservatism på ålderns höst och för sitt berömda "sängkammarregemente". En slutsats är att Karl Johan och Oscar I båda var medvetna mediemonarker som strävade efter att vinna stöd i folkets breda lager.

"Med inspiration från aktuell internationell forskning om legitimering av makt, retorik och politisk kultur vill vi visa hur Karl XIV Johan och olika personer i hans omgivning lyckades forma och förmedla olika föreställningar och berättelser om den nya dynastin. Lite tillspetsat menar vi att lanseringen av dynastin Bernadotte kan förstås som ett slags dåtida multimediashow, där mediernas samverkan gav kraft och spridning åt budskapet."
/Nils Ekedahl

Plutarchos (46-120) är ett av de största namnen i grekisk-romersk litteraturhistoria. Han har efterlämnat en mängd skrifter av filosofiskt innehåll, men är mest känd för sina många biografier över kända greker och romare.

I den här översättningen får vi möta den av starka lidelser och dubbla lojaliteter plågade krigshjälten Coriolanus omkring 500 f.Kr. Från tiden för romarnas krig med Karthago möter vi Cato den äldre, den talföra politikern som ansåg att "Karthago borde förstöras" - och fick sin önskan uppfylld år 146 f.Kr. Under första århundradet f.Kr. levde Crassus, penningälskaren och fältherren, som stupade i ett slag med 30 000 romerska soldater. Julius Caesar var en av Roms snillrikaste fältherrar och politiker, vars lysande karriär slutar med ond bråd död i mars 44 f.Kr. Och till sist: Marcus Antonius och den egyptiska drottningen Cleopatra - som besegrades av den blivande kejsar Augustus i slaget vid Actium 31 f.Kr. - avslutar sina glansfyllda liv med förnedrande självmord.

Göran Hägg skriver i sitt förord: "Få antika författare är så underhållande att läsa som gamle Plutarchos från Charoneia. Få är så lärorika. Och få har levererat så många unika historiska fakta till eftervärlden, även om det inte är riktigt fint att låtsas om att det är från honom som en känd episod eller en berömd replik egentligen kommer. Få har haft ett sådant inflytande på senare europeisk litteratur ... Låt oss därför hoppas att detta begränsade urval ändå kan öppna vägen till de stora upplevelser som Plutarchos erbjuder. Det är stor berättarkonst och mycket god historia. Det är antiken när den är som mest lättbegriplig och ändå främmande och fascinerande. Det är bevingade ord och odödliga scener. Det är det evigt mänskliga som inte förändras hur olika värderingar och maktförhållanden än må vara."

I mitten av 1300-talet drabbades Sverige av den värsta katastrofen i landets historia. Digerdöden, som förhärjade landet år 1350, blev den första av många pestepidemier som drog fram över Europa under senmedeltiden.

Mellan 1350 och 1420 sjönk folkmängden i Sverige med långt mer än hälften. Åkrar lades öde, betesmarker bredde ut sig och kampen om rikets resurser hårdnade. Kungar, drottningar, fogdar, stormän, sjörövare och upproriska bönder kastades in i en spiral av våld som under vissa perioder urartade till ren anarki.
Kort tid efter det att den senmedeltida politiska krisen kulminerade under 1500-talets två första decennier inleddes en remarkabel demografisk och politisk återhämtning som har kommit att förknippas med Gustav Vasa och hans söner. I traditionell svensk historia har detta uppfattats som en vattendelare mellan medeltiden och den nya tiden, men vi intar en annan ståndpunkt. De långa linjerna mellan det sena 1300-talets och det tidiga 1600-talets samhälle betonas, med tonvikt på folkmängd, agrara näringar och politisk kultur. De stora historiska strukturerna speglas i enskilda individer - i vanliga svenskar som rycktes med av pesternas, krigens och det nya maktsamhällets konvulsioner.
I tredje volymen av Sveriges historia skildras ett litet, fattigt land i Europas utkant som drabbades av en närmast omänsklig hemsökelse men likväl överlevde.

Ingen annan grekisk lyriker är så fullständigt bevarad till våra dagar som Pindaros (ca 418-338 f.Kr.).

Inte mindre än fyrtiofem av hans oden går att läsa i stort sett i det skick de skrevs, eller snarare sjöngs, som hyllningar till segrare vid idrottstävlingarna runt om i grekiska städer, framför allt Olympia och Delfi. Pindaros hyllades under hela antiken som den störste av alla lyriker. Hur högt hans poesi uppskattades framgår bland annat av att hans hem var det enda som Alexander den store skonade då hans skövlade Tebe. Pindaros anses vara en av världslitteraturens främsta diktare.
Mycket i hans dikter handlar om annat än enbart den idrottsliga triumfen. Pindaros är inte intresserad av tävlingarnas yttre förlopp - som sportreporter skulle han stå sig slätt. För honom ger tävlingen främst ett tillfälle att visa de egenskaper hos vinnaren, fysiska och själsliga, som ger honom en särskild dimension och som gått i arv från hans förfäder och samtidigt förlänats honom av gudarna. Poeten länkar alltså samman den aktuella segern med gudarnas tidlösa värld. Odet har inte en omedelbar lovprisande funktion utan söker sätta den idrottsliga framgången i relation till livets yttersta frågor: föränderligheten, lidandet, åldrandet, döden. Något som sammanfattas i en dikt av den italienske poeten Quasimodo (skriven under kriget, 1942). Strofen lyder:

"Var och en står ensam på jordens hjärta
- genomborrad av en solstråle.
Och plötsligt är det afton."
Kan livet sammanfattas vackrare?

Pompeji är med över två miljoner besökare per år Italiens mest frekventerade fornminne eller turistattraktion. Staden som begravdes i Vesuvius utbrott år 79 e.Kr. är kanske den mest kända romerska platsen över huvud taget.

Många känner sig kallade att skriva om denna spännande stad, få lyckas däremot göra detta på ett både medryckande och kompetent sätt. Mary Beard, välkänd antikforskare från Storbritannien, hör till dem som har lyckats.
Hon försöker få ruinerna att berätta. Vad var det för stad - Calcutta eller Costa del Sol? Och vad kan den berätta för oss om det dagliga livet - om sex, politik, mat, religion, gladiatorspel, slaveri, läs- och skrivkunnighet …? Det unika med Pompeji är att så många av de enkla bostadshusen - med vidhängande barer, bagerier, bordeller, verkstäder och trädgårdar - är så välbevarade, vilket tillsammans med inskrifter och graffiti ger oss en unik inblick i vardagslivet och de ekonomiska förhållandena i en romersk landsortsstad.

I boken ägnas utrymme åt spännande frågor som trafikströmmar, gatuskyltar, höger- och vänstertrafik. Även infrastrukturen, till exempel vattenförsörjning och sophämtning, behandlas på ett medryckande sätt.
Beard låter läsaren kliva in i husen. Det är inte en "vanlig" guidning som självsäkert presenterar de olika rummens (förmodade) användning. Den utgår i stället från frågeställningar om hygien, kosthållning och familjeliv.
Pompeji är så nära en komplett guide till staden man kan komma, dessutom initierad och välskriven.

Följ med på en resa i ett axelmakternas Europa som än idag ligger i slagskugga från Nazitysklands glansdagar. Ett Europa som - med undantag av Tyskland självt - inte har lyckats göra upp med sin historia. Ett Europa där myter och selektiv glömska styr hur det kollektiva minnet tillåts hantera det förflutna.

"Adolf Hitler var en demokratiskt vald ledare i en västerländsk demokrati. Däri ligger hela problemet."

Efter andra världskriget låg Europa i ruiner - dels konkret, men också moraliskt. Allra svårast var situationen för de länder som valt att göra gemensam sak med Nazityskland. De så kallade axelmakterna. Idag uppfattar vi det aggressiva och rasistiska Nazityskland framför allt som ett hot, men under kriget kunde Tyskland och nazismen även vara ett löfte. Relativt små nationer kunde - om de marscherade med tyskarna - se fram emot en lysande framtid i det nya Europa, där framtidens Stortyska rike skulle regera i tusen år framöver.
Vi reser till den enda demokratin som frivilligt slogs för Hitler, Finland. Till offermyternas Italien och Österrike. Vi gör nedslag i Sovjetunionen, Japan - och även det neutrala Sverige. Självklart besöker vi Tyskland, den europeiska skuldens hjärta.
Efter sin hyllade bok om Sveriges utrikespolitik under andra världskriget - och om mannen som utformade den - Spelaren Christian Günther, ger sig författaren Henrik Arnstad ut i ett västerland som genomsyras av frågor kring historisk skuld. Boken Skyldig till skuld använder sig av de allra senaste internationella forskningsrönen för att ge en problematiserad, men samtidigt lättläst, bild av hur en plågad kontinent försöker hantera det djupaste av mänskligt mörker. Moral, historia och minne - bortom de klichéartade framställningarna angående nazismen och andra världskriget.

Kubakrisen i oktober 1962 förde de båda supermakterna USA och Sovjet till randen av ett kärnvapenkrig.

Den började när USA:s spionplan U 2 fotograferade av sovjetiska raketanläggningar vid San Cristobal och pågick till dess att Chrusjtjov gav vika och drog tillbaka kärnvapenraketerna från Kuba.
Boken skildrar maktspelet mellan president John F. Kennedy och den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov. Även de internationella påtryckningar och reaktionerna i Stockholm och Havanna finns med.
Händelseutvecklingen skildras även utifrån olika personers tankar, åsikter och agerande. Förutom de amerikanska och sovjetiska ledarna och deras militära och politiska rådgivare får de kubanska och svenska ledarnas agerande och reaktioner en framträdande plats.
Fidel och Raul Castro hade mycket lite att säga till om utvecklingen. Tage Erlander stannade i Dubrovnik och fortsatte semestern där. Utrikesminister Torsten Nilsson fick huvudrollen både i FN i New York och när han tvingades resa tillbaka till Stockholm till utrikesnämnden.
Den svenske GRU-agenten Stig Wennerström var involverad i underrättelsearbetet, mer marginellt däremot än en rad andra underrättelseagenter som agerade bakom kulisserna i Washington och Moskva före och under krisen.
Boken bygger på ny forskning i svenska och utländska arkiv. En rad nya fakta och händelser belyses som är av intresse för både svenska och internationella läsare.

Den här boken är ett äreminne över mänskligt kurage. Bestsellerförfattaren Simon Sebag Montefiore har valt ut sina 101 hjältar ur världshistorien - från antiken till 2000-talet. Allt överdådigt illustrerat.

Här möter vi krigare och kejsarinnor, statsmän och spioner, profeter och erövrare delar plats med vetenskapsmän och poeter, upptäcktsresande och konstnärer, filosofer och skådespelare under tre årtusenden. Många är bekanta för oss, många har helt oförtjänt glömts bort. Från Alexander den store till Churchill, från Muhammed till Mozart, från Buddha till Byron, från Aristoteles till Elvis, från Jeanne d'Arc till Anne Frank och från Hannibal till Hemingway.
Dessa personer förenas inte bara genom mod, snille och osjälviska handlingar, för Montefiore berättar om deras liv, deras samtid och om vad de uträttat. Hans urval är naturligtvis personligt och ditt eller mitt urval kanske skulle se något annorlunda ut men det är 101 inspirerande personer som vi kan lära oss mycket av. De har alla påverkat och förändrat den tid de levt i och lämnat ett stort arv efter sig.
Kommer du ihåg din barndoms hjältar? De som utförde stordåd. Idag är det ont om hjältar - vi lever i idolernas tidevarv.
Simon Sebag Montefiore menar att vi idag har ett nästan desperat behov av att berätta om hjältedåd. Att berätta om människor som är förebilder på riktigt. De som har gjort något mer än bara uppträtt i tv i femton minuter utan som med sina handlingar kan lära oss något om värderingar och vad som egentligen är viktigt och som har tagit ansvar för det samhälle de verkat i.
Att visa prov på heroism är att stå för egenskaper som mod, tolerans och oegennytta och innebär att man är beredd att ta risker, både för att försvara de som är svagare än en själv och för att försvara friheten. Hjältar känner ett ansvar för att uträtta något mer än att nå egen berömmelse och rikedom.

Här ges en översikt över hur svenska historiker tolkat den svenska historien genom tiderna.

I form av essäer porträtteras ledande historiker från medeltiden till våra dagar. Peder Svart, Olaus Petri, Olof von Dahlin, Erik Gustaf Geijer, C G Malmström, C T Odhner, Nils Edén, Curt och Lauritz Weibull, Nils Ahnlund, Erik Lönnroth och många fler passerar revy. Sammantaget ger boken en mångfacetterad bild av den svenska historievetenskapens utveckling. Ett fyrtiotal svenska och utländska historiker medverkar. Boken fyller en viktig lucka i svensk lärdomshistoria.

Det här är ett porträtt, en dokumentation av ett av våra mest intressanta landskap. Tonvikten lagd på genuina och värdefulla miljöer som i förändringens tid är på väg att försvinna för alltid.

Kärleksfullt presenteras i fyllig text och detaljrika akvareller och teckningar de slingrande grusvägarnas landskap med hemlighetsfulla gamla hus, ljusa ängar och hagar, bönder plöjande med hästar, mörka skogar, brusande vattenfall, gamla seder och bruk och möten med berättande västgötar. Under dessa strövtåg träder spännande medeltidskyrkor och stenkammargravar fram ur forntidens dunkel.
Historiska händelser och skeenden såväl som naturens dofter och stämningar möter oss överallt: i Tivedens och Risvedens trolska vildmarker, kring Ätrans och Viskans ringlande lopp, vid Hornborgarsjöns och Vänerns stränder, på Falbygden, Skaraslätten, Knallebygden, legendernas Kinnekulle och alla städerna från Hjo till Göteborg. Bokens rika faktamaterial varvas hela tiden med egna intryck och upplevelser.
Detta är Björn Gidstams elfte bok, där den starka drivkraften varit att söka landskapets själ och på ett personligt sätt återge detta i ord och bild.

En solvarm junidag år 1953 hackade dikesgrävaren David Zetterström upp skallen efter en brutalt mördad man i 50-årsåldern i en åker tre mil nordväst om Stockholm. Tillkallad expertis kunde konstatera att det rörde sig om ett "cold case", och det med råge. Brottet var begånget tusentals år tidigare.

Efter en kortare uppsats i en tidskrift kom den döde och hans föremål att ligga bortglömda i Historiska museets magasin i årtionden. Men dagens arkeologer gräver inte bara upp fynd i marken utan också i magasinen.
Det blev upptakten till ett av Nordeuropas mest spännande arkeologiska forskningsprojekt som nyligen avslutades med sensationella resultat. Projektet syftade inte bara till att lösa den gamla mordgåtan, hur, varför och av vem mannen mördades, utan också till att kartlägga mannens liv, från det att han föddes i en rökig bronsåldersstuga, till den dag ett halvsekel senare då han mötte sin mördare vid en havsfjärd i Mälardalen. Med modern teknik som DNA-analys, isotopmätningar, rättsmedicin och osteologi, men också traditionellt analytiskt deckarslit (à la Sherlock Holmes) har forskarna kunnat följa mannens liv i alla faser, inklusive de sista skrämmande ögonblicken.
Författaren kartlägger och berättar om mannens liv i detalj, hans uppväxt och matvanor, hemmiljö och byxor, kärlek och tuberkulos, sex och kosmologi, krig och tandvärk, arbete och tidsuppfattning. Fyndet är så rikt att vi kan studera allt från hur han har täljt sina träredskap och vad han åt som sexåring till hur han led av sin käkbensinfektion. För första gången kommer vi verkligen en bronsåldersmänniska inpå livet.

Samtidigt får läsaren en bred skildring av bronsålderns värld, från säljägarbyarna vid Ishavets rand, Sydskandinaviens hällristningscentra, stäppfolkens nomadbyar, barnarbetarna i Alpernas saltgruvor, Stonehenges mysterier till de förhomeriska myternas Grekland.
Slutligen är detta en både gastkramande och gripande detektivhistoria ur verkligheten, där arkeologen med osteologers och rättsmedicinares hjälp rekonstruerar och löser en 3 000-årig mordgåta. Gåtans lösning visar sig vara förbluffande aktuell.

Det här är historien om hur Sverige grundades under en 750 år lång process som inleddes på 600-talet. Då bestod landet av självstyrande bygder och landskap som på 1100-talet enades under en kung. Riket stärktes sedan under Birger Jarl och hans söner.

Den röda tråden i andra volymen av Sveriges historia är det svenska rikets uppkomst. När boken börjar, år 600, finns inte ens en tillstymmelse till riksorganisation. Det område som motsvarar dagens Sverige består av självstyrande bygder med sinsemellan mycket stora ekonomiska och sociala skillnader. När boken slutar, omkring 1350, har allt förändrats; den gamla bygdemakten har fått vika för en expansiv riksmakt med kung, drottning och råd. Under ledning av Birger Jarl och hans familj har det svenska politiska systemet formats till en medeltida monarki med kyrka, frälse, städer, kungamakt och allmoge.

Historien om hur riket skapades är berättelsen om hur ett flertal företeelser från den europeiska kontinenten och Brittiska öarna fördes in i landet och började prägla kulturen, ibland med fredliga medel, ibland med våld. Till det nya hörde så skilda element som kristendomen, skatteväsendet, riddarväsendet, stads- och befästningsbyggandet, myntväsendet och den kontinentala jordbruksteknologin. Mötet mellan allt det nya och allt det gamla var inte sällan dramatisk och blodig, och det är inte märkligt att epoken i efterhand har blivit föremål för omfattande mytbildning. I synnerhet seklerna mellan 800 och 1100 - vikingatiden - har omgetts av ett närmast romantiskt skimmer som har försvårat för oss att inse hur stora och djupgående förändringarna var.
Detta är historien om de bönder, präster, änkor, krigare, handelsmän och invandrare som byggde upp riket, som gav Sverige en riksidentitet som ännu består.

Under våren 2010 inviger Historiska museet en utställning om Sveriges historia som tar sin början i 1000-talet. utställningen beräknas pågå i cirka fem år och är nära knuten till bokverket.
Besök museets projektblogg om utställningen.

De första människorna i högan nord satt för fjorton eller femton tusen år sedan på några öar på västkusten vid randen av ett ishav och vid några småsjöar - nästan med inlandsisens rand inom synhåll - där nu Skåne ligger.

De sista resterna av isen såg jägare-samlare i Jämtland och Norrbotten smälta bort 7500-7000 f.Kr. På 500-talet e.Kr. satt välbeställda bondesläkter, hövdingar och småkungar på gårdar från Öresund i söder till trakten av Skuleberget i norr. Deras arbetsfolk ärjade kornåkrar, vallade boskap, smälte fram järn och dukade gästabudsbord med bronskittlar och glasbägare från verkstäder på kontinenten och Brittiska öarna. Under de många årtusendena däremellan vimlar Sveriges historias första band av högst olikartade människor, som alla levt sina liv inom det område som nu råkar vara kungariket Sverige. Det var långt innan något Sverige fanns. De många och annorlunda människorna är - för oss - föremål och platser; arkeologiska utgrävningar som blivit magasin och arkiv, och de synliga fornlämningarna i landskapet. På bokens sidor har de tysta och stumma föremålen och platserna blivit ord och text. De berättar historia före den skrivna historien om avlägsna och annorlunda människor.

Under våren 2010 inviger Historiska museet en utställning om Sveriges historia som tar sin början i 1000-talet. utställningen beräknas pågå i cirka fem år och är nära knuten till bokverket.
Besök museets projektblogg om utställningen.

En nostalgiväckande mönsterkollektion och presentation av de tolv designers som skapade mönster för utställningen "Signerad textil" på NK:s textilkammare 1954. Boken innehåller även andra utvalda 1950-talsmönster av Astrid Sampe, Viola Gråsten, Stig Lindberg, Sven Markelius m.fl.

Designern Astrid Sampe (1909-2002), en nydanare inom svensk textilkonst, ledde NK:s textilkammare 1936-1971. Hon valde ut de namnkunniga konstnärer, arkitekter och textilformgivare som skulle delta i den legendariska kollektionen, som idag fortfarande är lika aktuell. Elever på landets textilutbildningar har på nytt 1950-talets nyskapande mönster som förebilder, vilket avspeglas på utställningar och i designbutiker.
När Astrid Sampes kollektioner lanserades var skillnaden påtaglig vid jämförelse med de mer lågmälda tygmönstren på 1940-talet - både inredningstextilier och modetextilier väckte stor uppmärksamhet med ett nytt formspråk och annorlunda färgsammanställningar. Textilkonstnären Astrid Sampe stod för nytänkande och med fast hand ledde hon verksamheten där hon själv och ett flertal av den tidens mest kända konstnärer skapade tidlösa mönster.
Dessa var arkitekterna Alvar Aalto och Sven Markelius, bildkonstnärerna Olle Baertling, Olle Bonniér, Stellan Mörner och Karl Axel Pehrson, reklammännen Anders Beckman och Olle Eksell, textilkonstnären Viola Gråsten, nobelpristagaren The Svedberg och keramikern Stig Lindberg. Tillsammans producerade de 21 olika mönster, som trycktes på Ljungbergs textiltryckeri i Floda. Mästertryckaren Erik Ljungberg översatte med unik känslighet konstnärernas arbete till högkvalitativa textiltryck. Tygerna trycks fortfarande och säljs av Ljungbergs textiltryckeri till landets designinriktade butiker.
Omslagets mönster "Pythagoras", som bygger på Pythagoras sats, tog arkitekten Sven Markelius många månader att experimentera fram. Erik Ljungberg gjorde oändligt med provtryck på tät bomullssammet innan perfektionisten Markelius till slut godkände trycket.

Från civilisationens gryning till 2000-talets första århundrade - allt samlat i denna rikt illustrerade lilla bok.

Världshistorien i ord och bild presenterar alla de storslagna händelser och personer som format vår historia och som påverkar vår framtid. Mer än 1 500 illustrationer kompletterar texten om världens mäktigaste riken, katastrofala krig, starka härskare och karismatiska religiösa ledare.

En underbar blandning av populära, kultstämplade och prisbelönta böcker, filmer, skivor och tv-program som speglat, definierat och format det moderna Sverige. Urval och texter av en kunnig kvartett.

Gräv ner dig i de senaste 50 årens svenska kultur, från tv:s födelse 1956 fram till idag: från Hemma med Ria Wägner via Vilse i pannkakan till Knesset och Ordförande Persson, från Owe Thörnqvist och Monica Zetterlund via Hoola Bandoola Band och Abba till Esbjörn Svensson Trio och Amy Diamond, från Åsa-Nisse och Det sjunde inseglet via Göta kanal till Fucking Åmål, från Stieg Trenter och Vilhelm Moberg till Stieg Larsson och Åsa Linderborg. Hela denna fantastiska blandning av böcker, filmer, skivor och tv-program är del av en modern kulturhistoria som till stor del fortfarande har varit oskriven - fram till nu!

I två år har författarna rotat i minnet och grävt i arkiv, stött och blött och vänt och vridit - och tagit fram en lista på exakt tusen svenska klassiker. Här kan man bläddra tillbaka till 1963 eller 1979 eller 2001 och minnas och återuppleva årtal man själv varit med om, och dessutom upptäcka allt man missade och borde ge en chans.
Boken är rikt illustrerad med tv-bilder, filmaffischer, skiv- och bokomslag, som tillsammans med de välskrivna, roliga, överraskande och skarpa texterna gör boken till minst lika mycket nostalgitripp som kulturhistoria.

Fidel & Che handlar om två män mitt uppe i en revolution, två män som delade en dröm och som blev vänner, kamrater och vapenbröder och som till sist tvingades välja mellan sin vänskap och sin övertygelse.

Under de sena timmarna en månlös natt i november 1956, lastas träbåten Grandma med män och ammunition i den lilla vindpinade kuststaden Tuxpán i östra Mexiko. I regnet på kajen står den unge Fidel Castro och vid hans sida den argentinske läkaren Che Guevara. De har lämnat sina gamla liv bakom sig, tagit farväl av sina familjer. Bådas liv har varit brokigt; Castro har sedan han lämnade jesuitskolan i Havanna varit gangster, deltagit i militära operationer, suttit en månad i isoleringscell och planerat sin återresa från exilen i detalj. Che Guevara har gjort sina omfattande sydamerikanska resor och brinner av längtan efter att delta i någonting större.
Efter en lång och farofylld överfart landar båten lyckligt på Kuba; den kubanska revolutionen kunde börja.
Fidel och Che, som ännu inte var trettio år, och som bägge befann sig i exil, träffades i Mexico City 1955. Tolv år senare var Che Guevara död. Men under mellanperioden blev dessa två män goda vänner och trädde fram som två av 1900-talets mest betydelsefulla gestalter. Den här boken berättar om deras resa från Mexiko och hemligt politiskt arbete till kriget uppe bland Kubas berg och om deras inblandning i det kalla kriget.
Simon Reid-Henrys bok bygger på omfattande forskning och intervjuer av nyckelpersoner på tre kontinenter. Han har också haft tillgång till material som fram till nyligen varit hemligstämplat. Han låter oss möta Fidel och Che och deras unika relation och skildrar deras liv tillsammans både ur ett politiskt och privat perspektiv.

Motstånd är ett direkt vittnesmål från en kvinna som vägrade ge upp sin tro på mänskligheten, och en vältalig hyllning till hennes nära vänner som kämpade och dog i rättvisans namn.

När Paris föll under tyskt styre sommaren 1940, startade Agnès Humbert tillsammans med nio kollegor och vänner den första organiserade motståndsrörelsen i Frankrike. Hon upprördes av fransmännens snabba och motståndslösa kapitulation till nazismen. Gruppen, som kom att kallas för Résistance, var den första i sitt slag och deras gärning spreds utanför Frankrikes gränser.
1941 förråddes gruppen och togs till fånga av Gestapo. Sju män dömdes till döden, den åttonde tog sitt liv efter brutal tortyr, Agnès och en kvinna till deporterades till Tyskland och hamnade i arbetsläger.
Fram till fängslandet skrev Agnès dagligen om vad som hände. Resten av händelserna har hon tecknat ned i efterhand. På ett rappt och observant sätt beskriver hon situationen i Frankrike och den ibland komiska utvecklingen samtidigt som man redan på ett tidigt stadium förstår att alla svävar i livsfara. Även i lägret behåller hon sitt sinne för det filmiska:
"Även här kan man hitta bilder av ganska extraordinärt slag. På natten köar vi för soppa: en lång stilla procession av kvinnor i totalt mörker. Det enda ljuset kommer från vakternas lampor som med sitt låga ljus kastar våra långa skuggor mot fabriksväggarna. Vi har blivit en surrealistisk syn, en vild primitiv fris-siluett mot den av bombräder blodröda himlen."

Boken publicerades första gången redan 1946 (bara ett halvår efter att hon släpptes fri) men det dröjde ända till 2004 innan boken kom ut på nytt. Denna gång upptäckte en brittisk översättare dess storhet.

Den 16 maj 1943 startar en division Lancasters och deras besättningar från flygbasen vid RAF Scampton. Målet: ett avgörande slag mot den tyska vapenindustrins energiförsörjning!

Trots att britterna hade utfört bombräder mot Tyskland sedan krigets första år, stod det klart att deras målsättning inte infriats. De egna förlusterna var stora och analyser av anfallen visade att resultaten var magra. Nu fanns emellertid ett nytt, extremt hemligt vapen i britternas arsenal. Genom att fälla detta vapen mot en speciell del av fiendens industri, en del som hittills varit i det närmaste osårbar, hoppades RAF att kunna orsaka tyskarna större skada än i någon tidigare räd. Det skulle bli ett av kriget djärvaste flygoperationer - dess namn var Chastise!

I Dambusters berättar Michael Tamelander om överstelöjtnant Guy Gibson som blev utsedd att leda operationen. Vi får följa Gibson då han steg för steg involveras i hemlighetsmakeriet, genom hans arbete för att trimma den nya 617:e divisionen i lågflygning och precisionsbombning, fram till det gastkramande slutet då 19 Lancasterplan närmar sig målet i mörkret ovanför den disiga Ruhrdalen.

Dambusters är skriven med den halvt historiska, halvt skönlitterära teknik som författaren använde sig av i sina tidigare verk Havets vargar och Waterloo. Denna stil gör boken läsvärd för såväl historiefrälsta som allmänt intresserade och lika spännande som vilken deckare som helst.

I gryningen den 22 juni 1941 inleddes det tyska anfallet mot Sovjetunionen. Hitler hade länge arbetat mot detta mål och när den tyska krigsmakten överraskade det sovjetiska försvaret såg det ut som om hans ambitioner skulle uppnås inom kort.

Hans planer på tyskt livsrum i öst såg ut att förverkligas snabbt och ingen tid förspilldes att påbörja genomförandet av den ockupationspolitik som skulle kosta många miljoner civila liv.
Efter ett par månader stod det klart för tyskarna att motståndet inte kollapsade på det sätt som förväntats. Hitler och hans militära experter hade grovt felbedömt den sovjetiska förmågan att skaka fram nya resurser. Trots Röda arméns enorma förluster fortsatte motståndet mot de anfallande tyska förbanden. I början av december stod det klart att tyskarna inte skulle vinna år 1941.
Den tyska underskattningen av Sovjetunionen upphörde inte i och med vinterstriderna 1941-42. Hitler inledde sommaren 1942 ett nytt fälttåg, som han trodde skulle vinna kriget. Stalin behagade dock inte foga sig i de planer Hitler dragit upp. Vändpunkten vid Stalingrad under årsskiftet 1942-43 kom att följas av en långdragen kamp där Röda armén trängde västerut och i april 1945 erövrade Berlin.
Den kamp som Stalins och Hitlers krigsmakter utkämpade är den mest omfattande och kostsamma i historien. I Niklas Zetterlings bok skildras den på ett översiktligt sätt, och läsaren får ta del av såväl enskilda soldaters upplevelser som de övergripande sammanhangen. Genom att väva in diskussioner om Stalins och Hitlers bedömningar och beslutfattande, krigsfångars öde, den brittisk-amerikanska hjälpen till Sovjetunionen, den sovjetiska krigsproduktionen och många andra relevanta frågor beskrivs de omständigheter som formade den utdragna militära kampen.

Hur gick det till när nazisterna tog makten i Tyskland? Med hjälp av en rad ögonvittnen från alla nivåer av det tyska samhället beskrivs här hur nazisterna organiserade sig, tog makten och slutligen drev landet - och stora delar av världen - i fördärvet.

Efter de stora framgångarna med boken Auschwitz har Laurence Rees nu gripit sig an den övergripande och alltjämt förbryllande frågan om hur nazismen kunde gripa makten i Tyskland och föra ett helt land och en hel kontinent in i förföljelse, krig och terror. Boken beskriver den nazistiska maktutövningens nyckfulla karaktär, och hur lockande de nya framtidsutsikterna kunde framstå för ett folk som länge levt under politisk och ekonomisk instabilitet - och som i många fall ansåg sig misshandlat och förnedrat av första världskrigets fredsfördrag. Den skildrar också den logiska konsekvensen av Hitlers herravälde, och den nazistiska världsåskådningens oundvikliga väg fram mot utrotningskriget i öster och de successiva planerna på att förinta hela den europeiska judendomen.
Författaren har intervjuat ett stort antal nazister, medlöpare, motståndare och offer - människor som alla var en del av detta historiska skede - för att få en personlig skildring av olika erfarenheter och upplevelser och därmed en bättre inblick i de motiv och bevekelsegrunder som kunde spela in.

Med en genomtänkt strategi lyckades Per Brahe d.ä. (1520-1590) skaffa sig inflytande över sin morbror Gustav Vasa och kusinerna Erik XIV och Johan III. Biografin I skuggan av tronen skildrar hans och adelns betydelse för vasakungarna - en historia som aldrig tidigare berättats.

"Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar!" - dessa ord var Per Brahes ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga. Han hade själv kunnat göra anspråk på den kungliga tronen, men gjorde det aldrig. I stället gav Per Brahe sitt ständiga stöd åt mer eller mindre maktfullkomliga kungar.
Historien börjar 1520, det år Per Brahe föddes och hans far miste huvudet i Stockholms blodbad. 18 år gammal kallades Per till sin morbror Gustav Vasa och inledde en kometkarriär i statens tjänst. Han ansvarade för knektarna under Dackefejden och blev så småningom riksråd och greve.
Med tiden blev Per Brahe en av Gustav Vasas mest anlitade rådgivare och förtrogna män. Han var den försiktige, allvarlige och problemlösande person som kungamakten så väl behövde i sitt statsbyggande. Även Erik XIV använde sig av Per Brahe som krigsbefäl och diplomat, bland annat följde han med på Eriks friarfärd till England. Relationen till Erik försämrades dock och Per Brahe tog aktiv del i avsättandet av kungen. Med Johan III på tronen blev situationen inte bättre och vid sin död hade den anpassningsbare Per Brahe hamnat i kunglig onåd.
Vad var det egentligen som drev Per Brahe d.ä att leva sitt liv i maktens skugga? Efter sig lämnade han ett unikt material som förklarar gåtan; Oeconomia återspeglar hans närhet till makten, Tröstebok om relationen till liv och död och Krönika där hela Gustav Vasas värld träder fram. Dessa personliga testamenten i kombination med författaren Bo Erikssons forskning ger en blixtrande insikt i renässansens grymma maktsfär.

Döda män berättar inga historier. Men döda fartyg gör det.

I nästan hundra år har Titanic vilat i Atlantens tysta vatten, 3 800 meter under havsytan. Minnena av natten den 14 april 1912, när hon kolliderade med ett isberg och sjönk med nästan 1 500 personer ombord, dör bort tillsammans med de sista överlevande. Den mest påtagliga påminnelsen om Titanics historia är själva vraket. Men inte ens det bevaras kanske så länge som vi föreställer oss.
Robert Ballard, som outtröttligt sökte efter vraket och upptäckte det 1985, försåg världen med de första bilderna av det stora skeppet sedan hon sjönk till oceanens botten. Nästan tjugo år senare återvände Robert Ballard till vraket och tog ännu mer dramatiska foton. I Titanic - De sista bilderna illustrerar dessa fotografier storslagenheten och värdigheten i världens mest sägenomspunna skeppsbrott.
Robert Ballards undervattensfoton återger vraket och det omgivande vrakfältet in i minsta detalj. Dessa nya bilder uppvisar delar av vraket från en mängd olika håll och tar oss med på en detaljerad tur runt skeppet. Med hjälp av högteknologiska undervattensbilder, historiska svart-vita foton och samtida illustrationer återger Titanic - De sista bilderna den tragiska historien om oceanfartyget så som den aldrig berättats förr.

Blodtörstig tyrann, skicklig företagarfurste, ömsint familjefar, krigsherre, idog byggherre och stadsgrundare…
Vem var egentligen Karl IX? Den frågan försöker historikern Lennart Hedberg besvara i sin stora biografi över hertigen och kungen.

På skärtorsdagen den 20 mars år 1600 avrättades fyra adelsmän på torget i Linköping efter en rättegång som iscensatts av Karl. Blodbadet i Linköping är en av de händelser som har gjort att eftervärlden främst har kommit att se honom som en brutal maktmänniska.
Men hur sann är den förskräckliga bilden av Karl?
I den här biografin beskrivs han både som hertig över stora delar av Svealand och som obestridlig herre över det svenska riket, först som riksföreståndare och sedan som kung Karl IX.
Historiker har för det mesta skildrat Karl som den hårdföre realpolitikern som lät ändamålen helga medlen i kampen om kungariket. Men den yngste Vasasonen kom in i den politiska hetluften först i början av 1590-talet. Han var född 1550 och dog 1611. Vad gjorde han under de första 40 åren av sin levnad?
Här framträder kungen Karl IX, men även den mer okände Karl, hertigen. Lennart Hedberg låter oss följa en av Sveriges första internationellt verkande entreprenörer. Med förebilder i fadern Gustav Vasa och i tyska småfurstar drev han sitt hertigdöme på ett sätt som för tankarna till dagens storföretagare.
Men den profithungrande företagarfursten var också en sträng moralist, en familjefar som utsattes för svåra privata motgångar och en engagerad och påläst religionsutövare.
Karl levde under en tid då det moderna Europa tog sats mot framtiden. Europahandeln var en huvudkälla till rikedom och politisk styrka. Karl var en av de furstar som såg möjligheterna och samtidigt försökte hantera svårigheterna att vara företagare före industrialismen.
Författaren skildrar hertig Karl som en rastlöst verksam entreprenör vid järnbruk och slottsbyggen, men han beskriver också det komplicerade triangeldramat mellan hertigen, rådet och kung Sigismund som ledde till att Karl tog över makten i Sverige och gjorde sig till envåldshärskare. Att vägen dit var minst sagt blodbestänkt är väl känt.

Efter Jan Bergmans mycket populära TV-serie "Stockholmspärlor" och boken Mina egna Stockholmspärlor gör författaren åter en personlig djupdykning i 1900-talets Stockholmshistoria. Denna gång dock med betoning på fotobok, med generöst utrymme för bilderna och med Stockholm som "huvudperson".

Jan Bergmans mycket populära TV-serie "Stockholmspärlor" byggde på gamla filmarkiv. Boken Mina egna Stockholmspärlor (Norstedts 2005) var en subjektiv skildring av 70-talet där Bergman använde sina egna fotografier och erfarenheter som uppväxande tonåring i det Stockholm som genomgick den stora Cityomvandlingen.
Här gör författaren åter en personlig djupdykning i 1900-talets Stockholmshistoria och visar en stad i förvandling speglad genom sin familjs levnadsöde. Denna gång dock med betoning på fotobok, med generöst utrymme för bilderna och med Stockholm som "huvudperson".
Det Stockholm hans mor, invandrarflickan och tjänstekvinnan Inez, kommer till 1934 har just hämtat sig från Kreugerkraschen och är en stad i snabb förändring och hastig utveckling. Hon arbetar som piga hos stadens nyrika familjer, på pensionat bland spioner och bonntöser och som hembiträde hos överklassen. Möt det Stockholm som Inez - och din egen mor och far - levde i under 1900-talets främre del. Genom aldrig tidigare visade bilder - varav många i färg - visas omvandlingen av Stockholm, där den moderna tidens ankomst skulle underlättas genom att den gamla tiden revs. Och ändå var så förfärande mycket kvar i det gamla. Här finns bland annat unika bilder från rivningarna i Klara, på Brunkebergsåsen och vid Stureplan och många andra bilder och minnen att försjunka i.

Dansmusik har funnits nästan lika länge som dansen själv. Men den form vi idag kallar dansbandsmusik har sina rötter i efterkrigstidens sprittande nyfikna glädje, där dragspelstrion delade scen med rockkungen Boris och Göingeflickorna. Här föddes en ny genre som tog sina första stapplande steg med Sven Ingvars "Te dans med Karlstatöserna". Så stapplande var de förresten inte. Låten slog rejält och blev dansbandsvärldens första hit, även om man inte förstod det då. Begreppet dansband fanns ännu inte.

För utvecklingen av dansbandskulturen var 50-talets definition av ungdomskulturen lika viktigt som det öppna sinnet. Det var första gången ungdomar sågs som en grupp med egna krav och behov. Inte minst av ungdomarna själva. En stor satsning skedde på ungdomsgårdar landet över och med dessa kom alla speltillfällena. Massor av speltillfällen som blev en perfekt grogrund för band av alla de slag. Det är på denna scen som exempelvis Streaplers och Flamingokvintetten föds. Då popband, idag fortfarande aktiva som dansband.
Sedan följer en halvsekellång resa under vilken dragspelet försvinner och elgitarren dundrar in. Skivinspelningar och Svensktoppen tar musiken in i hemmen. Med hittarna och uppmärksamheten växer dansbandsmusiken. Lokala dansband blir till riksband och ger sig ut på vägarna, de flitigaste spelar 250 kvällar per år. Med turnéandet kommer bussarna, ljusutrustningen och kläderna. Gagerna börjar växa och Vikingarna och Sten & Stanley flyger till spelplatserna. Skivindustrin tar ton och under en period hade Mariann Records sju av tio platser på Svensktoppen. Loket Olsson blir dansbandens bäste vän genom Bingolotto. Samtidigt minskar antalet spelställen. För att dra in de pengar som krävs blir de färre men större.
Och så blir allting helt plötsligt tyst i både radio och TV. Schlager blir allas älskling, dansbandsmusik något katten släpat in. Mitt i alltihop står en danssugen publik och undrar vad som står på och hur det har blivit så.
Just det ska Livets band ge en bild av. Med Martin Bogrens bilder från dansbanor sommaren 2007 berättas här historien om den del av det dansande Sverige som aldrig ger upp.

"Fienden lär landstiga inom kort. Då kommer det att bli häftiga strider och jag vet inte hur de kommer att sluta. Soldaterna på ön är alla medvetna om detta och inställda på att slåss. De har med sorg i hjärtat beslutat sig för att dö och tänker inte på annat. Det har naturligtvis jag också gjort, men - kanske är det en mänsklig svaghet - jag har svårt att sluta tänka på en sak: Vad ska det bli av min hustru och mina barn?", skriver den japanske befälhavaren Tadamichi Kuribayashi.

Medan månaderna går och arbetet fortskrider skriver han hem om vardagen på ön, sin längtan efter familjen och sin sorg över att behöva sända män i döden. Det hinner bli 41 brev innan amerikanerna landstiger den 19 februari 1945. Breven förmedlar en skakande bild av helvetet vid fronten, men skildrar också detaljerat vardagslivet i Japan under krigsåren. De ger även läsaren en intressant inblick i förberedelserna inför ett av andra världskrigets mest kända slag.

Amerikanerna räknade med att kunna ta Iwo Jima på tio dagar. Men slaget om ön varade i 36 fasansfulla dygn och skördade mer än 6 000 amerikanska och 20 000 japanska liv - däribland Tadamichi Kuribayashis.

I Breven från Iwo Jima åskådliggör Yukiko Duke vad som ledde fram till kriget i Stilla Havet. De brev, skrivna av Kuribayashi, som hon översatt, ligger som utgångspunkt för berättelsen.

De tre män som regerade över England, Tyskland och Ryssland vid första världskrigets utbrott - kungen, kejsaren och tsaren - var kusiner. De hade delvis växt upp tillsammans och träffades ofta som monarker. Ändå gjorde de inget för att stoppa kriget.

Under de sista dagarna i juli 1914 gick telegrammen i skytteltrafik mellan kungen, kejsaren och tsaren. Georg V, Vilhelm II och Nikolaj II, som inom släkten kallades för Georgie, Willy och Nicky, var kusiner. Tillsammans styrde de över halva jordklotet.
De tre kusinerna hade umgåtts en hel del sedan barndomen. De hade träffats på bröllop, födelsedagar och begravningar. Senare besökte de varandras kröningar, jubileer och militärmanövrar. De såg sig själva som en fackförening av kungar som stod förenade skuldra mot skuldra mot socialismen och mot revolutionen. Men bakom den vänliga fasaden vid familjesammankomsterna lurade grälen, som ofta skedde helt offentligt. Och när krigsmolnen tornade upp sig sommaren 1914 skyllde de tre på varandra. "Har jag blivit galen?" frågade Nicky sin hustru Alexandra i S:t Petersburg och visade henne ett telegram från Willy. "Vad i hela friden menar Willy med att låtsas att det helt är mitt ansvar om kriget kommer eller ej!" - Tyskland hade förklarat Ryssland krig sex timmar tidigare. Kusinerna skulle aldrig mer träffas.
Kungen, Kejsaren, Tsaren, som bland annat bygger på tidigare opublicerade dokument, är en fascinerande historia om hur dessa mäns liv korsade varandra, där de levde i ofattbar rikedom i magnifika palats omgivna av smicker och politiska intriger. Och som en röd tråd genom berättelsen återkommer frågan: i vilken grad var kungen, kejsaren och tsaren ansvariga för att kriget bröt ut och för att den enväldiga monarkin gick i graven?

Karl XII:s bana som krigarkung varade mellan åren 1700 och 1718 och var den svenska stormaktstidens sista stora utandning. Berättelsens röda tråd är ett hav av tusen röster, som i mörker och ljus skildrar kriget från många olika sidor. Tillsammans levererar dessa människor en gripande helhetsberättelse om kriget. När krigets larm slutat och allting var över hade 200 000 man från Sverige-Finland stupat.

År 1700 hade Sverige anfallits av en mäktig anfallskoalition bestående av Danmark, Ryssland och Sachsen-Polen. Stormakten Sveriges Östersjövälde skulle krossas. Sverige slog emellertid Europa med häpnad och svarade med en förödande militär slagkraft. Svenskarnas taktik var att anfalla först och att hålla inne med muskötelden tills man såg det vita i fiendens öga. Samtidigt var kavalleriet med sin pilspetsformering ett fruktansvärt vapen.
I slutändan kunde dock inte Sverige stå emot alla fiender man fick emot sig. När Det stora nordiska kriget slutade 1721 hade Östersjöväldet förlorats och Ryssland steg fram som den starkaste makten vid Östersjön.
Den långa ofredstiden tärde hårt på soldaterna och hemmafronten. Rikets existens stod på spel. Men detta var också enväldets tid. Karl XII vägrade att ge upp och soldaterna visste ofta inte vad som väntade bakom nästa vägkrök, bara att kriget skulle fortsätta. Många soldater stupade i hav av blod, eller mötte döden i fjärran fält- eller fångläger.
Vittnesmålen från kriget skildrar stålbad bortom det fattbaras gränser. Kunde man ta livet av sina egna utan att själv förlora förståndet? Kan man leva med att bränna upp kyrkor med instängda kvinnor och barn? Hur kändes det att se kamrater tryckas in under isen och dränkas ihjäl, medan fienden skrattande såg på? Skulle soldathustrun därhemma klara livhanken på sina tio barnamunnar med en halvfrusen leråker som behövde plöjas? Gud var ofta den enda trösten. Hemmavid rådde tidvis pest, hungersnöd och missväxt. I bevarade brev och dagböcker framträder människorna som genomlevde denna svåra kristid och det är också deras berättelser som står i centrum i denna bok. Berättelsens röda tråd är ett hav av tusen röster, som i mörker och ljus skildrar kriget från många olika sidor. Tillsammans levererar dessa människor en gripande helhetsberättelse om kriget. När krigets larm slutat och allting var över hade 200 000 man från Sverige-Finland stupat.

Vem av oss minns inte de gamla skolplanscherna? Åtminstone för oss som är medelålders och äldre utgjorde de en viktig del av vår utbildning under skoltiden. När vi återser dem blir vi nostalgiska, vi minns och får tillbaka känslan från förr.

Många av oss har upplevt de gamla skolplanscherna och minns hur de förgyllde tillvaron under vår skoltid. Skimrande bilder från böljande bondelandskap med blomsterängar och röda gårdar. Planscher med djur och växter, hantverksbilder och motiv från bibeln, Karl XII:s liktåg eller slaget vid Lützen. För många har de blivit nostalgi - men de är också en tidsspegling av det gamla Sverige vi fortfarande bär med i våra hjärtan.
Tyvärr försvann denna nationalskatt på 1960-talet, i konkurrens med modernare hjälpmedel. De flesta skolplanscher brändes på soptippar tillsammans med originalen. Men några hamnade i skolmuseer, hembygdsföreningar och dammiga skolkällare.
Författaren Jens Wahlstedt bestämde sig för att, innan det var för sent, ge sig ut i landet och dokumentera hundratals skolplanscher. Hans första två böcker fick samlingsnamnet Skolplanschernas Sverige. De blev en enorm framgång och har redan tryckts i flera upplagor.
Som biolog ville han dock gärna skildra planscher med natur, djur och växter. Resultatet blev den här vackra boken, med sköna motiv från svensk natur. Varje plansch åtföljs av författarens kommentar, och han berättar också vad som hänt med natur och arter sedan skolplanschernas tid. Vidare har han beskrivit utvecklingen av naturundervisning och naturkunskap i Sverige - från Linnés dagar via den gamla folkskolan till dagens biologiundervisning.

Marinsoldaten Terry Whitmore hamnade i Stockholm 1968 och mottogs som en hjälte av vänstern efter att ha deserterat från den amerikanska armén. Men var han verkligen en hjälte? Eller var han en krigsförbrytare?

I april 1968 ligger den dekorerade marinsoldaten Terry Whitmore skadad på ett sjukhus i Yokohama, Japan. Han har just fått reda på att han ska skickas tillbaka till de hårda striderna i Vietnam.
Från sjukhussängen ser han på TV-nyheterna att någon mördat den svarte ledaren Martin Luther King jr i hans hemstad Memphis, Tennessee. Stridsvagnar har satts in för att kväsa det svarta uppror som följt på mordet. Terry bestämmer sig för att desertera. En japansk underjordisk fredsgrupp smugglar honom via Sovjetunionen till fristaten Sverige, där han tas emot som en hjälte.
Nästan fyrtio år senare bestämmer sig TV-journalisten Johan Romin för att konfrontera Terry och gräva i hjältehistorien. Vad hade egentligen veteranen gjort under sin tjänstgöring i Vietnam under hösten 1967? Vad hände under search-and-destroy-uppdragen i Hai Lang-skogen?
Tillsammans åker de till Vietnam där de besöker de platser där Terry stridit och långsamt kommer sanningen fram.
Johan Romin träffade Terry Whitmore för första gången i april 2003 under en reportageresa till Memphis i USA. Terry avled sommaren 2007.
Desertören och Vietnamkriget är en bok om hur såväl enskilda individer som hela länder påverkades av Vietnamkriget. Den skildrar krigets förhistoria, den politiska händelseutvecklingen i USA och hur det gick till när den svenska opinionen ändrades från underdånigt USA-vänlig till öppet kritisk.
Boken bygger på ett omfattande källmaterial och intervjuer med nära 40 forskare, historiker, före detta militärer och politiker; vietnameser såväl som amerikaner; bland andra förre statsministern Ingvar Carlsson, ambassadörerna Jan Eliasson och Sverker Åström, och den f.d. amerikanske utrikesministern Henry Kissinger.

1658 satte kung Karl X allt på ett kort. Det våghalsiga fälttåget över svaga isar kom att rita om Nordens karta. 350 år senare är Roskildefredens svenska vinster de enda som återstår av det stormaktsvälde som då nådde sin kulmen.
Boken berättar också om den brutala "försvenskningen" av Skåne och snapphanarnas gerillakrig mot de inkräktande svenskarna.

För 350 år sedan, 1658, spelade den svenske kungen Karl X ut ett sista desperat kort när han strandsatt på danska Jylland, med en infrusen flotta och fiendetrupper i antågande, satte sin, härens och hela den nyvordna stormakten Sveriges väl och ve på spel. Det våghalsiga fälttåget över svaga isar chockade lamslagna danskar.
Med kniven på strupen, en hotande stormning av Köpenhamn, tvingades danskarna att ge bort en tredjedel av sitt rike, däribland juvelen i det gamla danska riket, Skånelanden, som med Lund som katolskt ärkebiskopssäte länge var inte bara Danmarks utan hela Nordens andliga och maktpolitiska centrum.
Hur och varför den 200-åriga kampen mellan Danmark och Sverige om makten i Norden avgjordes till svensk fördel skildras nu för första gången ur ett annorlunda perspektiv - det skånska. Strålkastarljuset riktas inte bara mot de mest mytomspunna och kontroversiella beskrivningarna - i boken möter vi den befolkning som över en natt, nästan utan inblandning i kriget, tvingades lämna en uråldrig samhörighet och kulturell egenart för en ny. Fram träder andra förklaringar än de gängse till varför dåtidens kanske mest unika nationalitetsbyten i Europa kunde ske.
Vi möter många nya och nästan okända personer i huvudrollerna för den dramatiska processen som varken började eller slutade i Roskilde. Ett av bokens avslöjanden är att det var en dansk överlöpare som genom sin kunskap om det danska försvarets svagheter gav Karl X de avgörande underlagen för beslutet att våga det till synes omöjliga.

Att antikens värld fascinerar och fängslar ännu i våra dagar behöver knappast påpekas. Det var den kultur som lade grunden för Västerlandet - när vi studerar antikens historia studerar vi oss själva.

Trots alla de böcker som utkommit i ämnet på sistone saknas det en bok som inte enbart behandlar enskilda aspekter av den tiden - den athenska demokratin, de puniska krigen, grekisk och romersk mytologi, osv.
Robin Lane Fox, ansedd brittisk historiker, har skrivit just en sådan bok, som spänner över tusen år - både Grekland och Rom, från Homeros till Hadrianus. En bok som fungerar både som introduktion och fördjupning.
Här berättas hela historien: bakgrunden för Homeros epos, den klassiska grekiska världen, hellenismen, den romerska republiken och det romerska kejsardömet fram till imperiets fall. Här finns de stora dragen likaväl som detaljerna; historiska storheter som Sokrates, Alexander den store, Julius Caesar och Augustus likaväl som personer ur vardagslivet i Aten och Rom. Allt presenterat på ledig prosa, stilsäkert, kunnigt och enormt underhållande.

Krigarnas och helgonens tid är ett försök till äreräddning av den mest smutskastade epoken i Europas historia.

Folkvandringstiden har gått till historien som krigsgalningarnas storhetstid. Pax Romana, den romerska freden, föll i bitar och efterträddes av en lång barbarisk plundringsfest då vilda horder av germaner och hunner spreds över Europa på jakt efter spannmål och guld. Dick Harrison försöker tränga igenom schablonbilden och utröna hur mycket sanning som ligger i myten.