Historia & kultur

En översiktlig och underhållande krönika om de krig som Gustav Vasa och hans söner förde, som resulterade i att Sverige inte bara blev en självständig stat utan också en stormakt: från Befrielsekriget till trettioåriga kriget.

Tiden från Gustav Vasa till Gustav II Adolfs inträde i trettioåriga kriget (1520 -1630) var en viktig period i svensk historia, fylld av dramatik, intriger, mord och krig. Trots det har förvånansvärt lite skrivits om den. Många känner till slagen vid Lützen och Poltava, men betydligt färre har hört talas om den avgörande drabbningen vid Axtorna, de la Gardiese erövring av Moskva, sjöslagen runt Öland och slaget vid Dirschau.
Claes-Göran Isacsons Vägen till stormakt är den första moderna bok som på ett källkritiskt och underhållande sätt sammanfattar den här viktiga och spännande periodens krigshistoria.

Rappt och med stor omsorg om detaljerna berättar Claes-Göran Isacson den stora historien om det tidiga svenska rikets drabbningar, de stora fälttågen såväl som mindre konflikter och skärmytslingar.
Här möter läsaren de gamla välkända slagen och namnen, Tott och Horn, Fleming och Kursell, nordiska sjuårskriget, och klubbekriget i en välskriven och detaljrik militärhistorisk krönika.

Claes-Göran Isacson är militärhistoriker och har tidigare utgivit bl. a. Skånska kriget, Vinterbrand och Karl X Gustavs krig.

Han var lika ond som Hitler och Stalin och begick lika stora brott mot mänskligheten. Ändå vet världen förvånansvärt lite om honom.
För första gången avslöjas den obarmhärtiga sanningen om Kinas mäktige man Mao Tse-tung, ansvarig för oräkneliga brott och övergrepp, som styrde över jätteriket åren 1949-1976.
Mao - Den sanna historien är resultatet av ett gediget forskningsarbete som pågått i över ett decennium och bilden av Mao i Chang och Hallidays tappning är lika ny och okänd som chockerande i sin brutalitet.

Mao var med och grundade det kinesiska kommunistpartiet i början av 1920-talet, och lärde då bland annat känna Stalin. Efter den långa marschen 1935 tog han makten i partiet och kampen om makten i Kina började på allvar. Han stödde den japanska ockupationen av Kina eftersom det ledde till hans värste konkurrent Chiang Kai-sheks fall, och 1949 kunde han slutligen ta makten över landet.
Mao nöjde sig dock inte med Kina, visar Chang och Halliday, hans ambition att utvidga sin makt och hans totala förakt för människoliv innebar att över 70 miljoner kineser fick sätta livet till under hans regering - i fredstid. Den blodiga eran Mao fick sin våldsamma kulmen bland annat i kulturrevolutionen 1966-1976 som ledde till den fanatiska personkulten, det stora språnget som orsakade en hungerkatastrof med 20 miljoner döda. Mao - Den sanna historien ger ett helt nytt perspektiv på diktatorn, en bild som kommer att överraska såväl historiker som andra läsare.

Myterna gestaltar och ger mening och innebörd åt de grundläggande erfarenheterna i människans liv: födelse och död, konflikter, förluster, försoning, årstidernas gång, etc. På ett tidlöst symbolspråk talar de ännu idag till den moderna människan i hennes livsproblematik. Prismas stora bok om mytologi är en lika kunnig som omfattande sammanställning av världens viktigaste myter och mytologiska traditioner. Under ledning av Roy Willis har ett tjugotal ledande forskare vaskat fram själva essensen i varje regions myter och traditioner. De guidar oss in i myternas komplicerade värld och låter oss möta de viktigaste gestalterna, de enskilda berättelserna samt de stora sammanhängande traditionerna Boken inleds med en sammanfattning av teorierna om myternas uppkomst och innebörd, och hur de förs vidare genom generationerna. Det andra avsnittet berättar om teman som återkommer i många olika civilisationer. Det tredje och största avsnittet behandlar, världsdel för världsdel, de stora mytskapande kulturerna. Varje områdes mytologi beskrivs översiktligt medan karaktäristiska teman skildras mer detaljerat.

Wilhelm Kåge var målaren och grafikern ? känd för sin affischkonst ? som 1917 anställdes vid Gustavsbergs porslinsfabrik och blev dess konstnärlige ledare i över trettio år. Hans verk betraktas som en mycket viktig del av svensk kultur- och konsthistoria. Med sin mångsidiga produktion av servisporslin och konstgods gjorde Wilhelm Kåge (1889?1960) en pionjärinsats inom modern svensk keramik. Han skapade mängder av serviser; till hans mest kända hör den s.k. Arbetarservisen och folkhemsklassikern De mjuka formernas servis, med dekoren Grå ränder. Under 20-talet skapade Kåge det välkända Argentagodset ? vaser, skålar, fat och urnor i grön glasyr, dekorerade i silver med mönster som dansande kvinnor, drakar och blommor. Försäljningsmässigt hade Argentagodset sin storhetstid under 40- och 50-talen, då en Argentavas var den självklara presenten till bröllopspar och jubilarer. På 40-talet kom hans målade fajanser med färgstarka mönster. Wilhelm Kåge var den som anställde Stig Lindberg på Gustavsberg och tillsammans med mästerdrejaren Berndt Friberg utvecklade dessa tre fajansmålandets konst. Många konsthistoriker anser dock att det är Kåges s.k. Farstagods som bildar kulmen på hans konstnärskap inom keramiken. Föremålen återfinns nu på museer och har blivit samlarobjekt. Kåge spelade också en stor roll genom att föra fram nya formgivare. Han har även blivit uppmärksammad internationellt. Boken är rikt illustrerad med prov på Kåges vidsträckta produktion ? keramik, porslin, teckningar, affischer m.m. ? samt historiska fotografier och bilder ur privata arkiv, tillhandahållna av Kåges dotter. Den skildrar samtidigt den svenska formgivningens historia under förra seklet. Detta är den första större boken om Kåge på över femtio år. Keramikern som Nationalencyklopedin beskriver som Sveriges främsta under 1900-talet!

Osmar White var krigskorrespondent och följde med de allierade in i Tyskland 1945. Parallellt med sina tidningsartiklar förde han också dagbok. Han iakttog händelserna, omgivningarna och människorna ? såväl de allierade som lokalbefolkningen och de tyska soldaterna ? med en kritisk och observant blick. Osmar White var bland de första att besöka Buchenwald. Lägret var inte tömt än, och medicinska experiment pågick fortfarande. Han besökte också saltgruvor där nazisternas guld och mängder av konstverk hade gömts undan. White konstaterade hur snabbt lokalbefolkningen ändrade åsikt om Hitler och anpassade sig efter sina nya herrar. Samtidigt såg han misstagen som de allierade gjorde, att framryckningen var långsam och illa samordnad. Han noterade också att de allierades soldater plockade åt sig så mycket de kunde ur övergivna hus och förgrep sig på kvinnor. Vidare skildrar författaren Berlins enorma förödelse och människornas osannolikt svåra livsvillkor med brist på vatten och mat samt elektricitet bara under korta perioder. Segrarnas väg ger genom sina ögonblicksbilder viktig kunskap om förhållandena i Tyskland 1945. Sagt om Conquerors' Road: "...it is unsparingly detailed and unflaggingly elegant...The word 'classic' is overused today but Conquerors' Road is assuredly on." The Book Bulletin "The author's style is crisp and his insight telling." Australian Defence Magazine

Hans von Luck kämpade på praktiskt taget alla fronter där tyskarna var i strid: i Polen, Frankrike, Ryssland, Nordafrika, Normandie, på västfronten och i slutstriderna mot ryssarna i östra Tyskland. Efter kriget satt han fem år i sovjetiska fångläger.
Han var högt uppskattad som chef för Rommels pansarspaningsavdelning, vilken fungerade som Afrikakårens ögon och öron. När John Howard med sina män som de första landade med glidplan vid "Pegasus Bridge" i Normandie den 6 juni 1944 var det von Luck och hans avdelning de mötte. Dessa båda blev långt senare nära vänner och har under många år på plats berättat för svenska kadetter om striderna i Normandie. Von Luck besökte Skandinavien redan under mellankrigstiden och kom flera gånger till Sverige, bland annat som hedersgäst tillsammans med Howard vid Karlbergs 200-årsjubileum 1992.
Naturligtvis handlar boken i första hand om de strider han varit med om men också om livet under mellankrigstiden i Tyskland, möten med tyska fältherrar som Rommel, Kaltenbrunner och Ribbentrop. Han skildrar vänskapen med fransmän i det ockuperade Paris, möten med britter i öknen, med ryssar såväl under kriget som efter det, både i fånglägret och utanför. Här finns såväl bisarra som komiska och tragiska episoder, såsom den bitterljuva kärlekshistorien med "Dagmar" och hennes fars öde.

Hitlers generaler ställdes inför ett moraliskt val av ett slag som ledare i demokratiskt styrda stater aldrig möter. De reagerade alla olika, alltifrån Becks modiga motstånd, von Sengers tysta avståndstagande, Rommels vaknande insikt, Jodls passiva fatalism till Keitels hundlika eftergivenhet. Boken skildrar ingående detta dilemma och ger också ett ovanligt inifrånperspektiv på alla tyska fronter under andra världskriget. Correlli Barnett är en framstående brittisk militärhistoriker som här svarar för urval och redigering. Övriga författare (från England, USA och Tyskland) är historiker med militärhistoria som specialitet med undantag av några som är högre officerare. Alla har publicerat flera verk inom det militärhistoriska området.

Intresset för andra världskriget har inte avtagit, snarare tvärtom. 60 år efter kriget slut pågår fortfarande debatter om nazismen och forskningen får kontinuerligt nytt material när allt fler arkiv öppnas. Nazismen var en utmaning mot de krafter som strävade mot liberalism, demokrati och jämlikhet. Alf W. Johansson ger i sin bok en översikt av andra världskriget, dess uppkomst och utveckling. Sakkunnigt och elegant sammanfattar han mycket av den moderna forskningens resultat. Med utgångspunkt i Versaillesfreden analyseras mellankrigstidens internationella politik. Författaren redogör för de politiska, militära och ekonomiska överväganden som styrde stormakternas handlande. I särskilda kapitel behandlas utvecklingen i Sverige och Norden. Denna upplaga har uppdaterats och kompletterats med ett nytt kapitel som bland annat tar upp följande aspekter: ? fascismens natur ? baltutlämningen ? nyutkommen litteratur som analyserar teorier och idéer i den senaste forskningen kring nazismen och Hitler.

Vi känner igen bärsärkarna från de isländska sagorna och romanerna. Hårdföra krigare, som slängde sköld och hjälm och rensade fiendeskepp från för till stäv. Men så fort vi lämnar fiktionens värld, grumlas bilden. Forskarna är oense om det mesta - har de funnits eller är de bara mytologiska hjältefigurer? Vad betyder ordet och vad stod det för?

Några anser att begreppet avser ett mentalt tillstånd, det besinningslösa raseriet, andra hävdar att det faktiskt funnits elitsoldater, t. ex. Jomsvikingarna vi känner från Heimskringla och Röde Orm.
Och ordet 'bärsärk'? Har det med björnar eller skjortor att göra? Det fornisländksa 'bersekr' kan betyda "man i björnskinn" men också vara en sammansättning av bära och skjorta, ung. "någon som slåss i 'bara särken'".
Precis som i Blot blandar Britt-Mari Näsström historiska källor och religionsvetenskap med handfasta arkeologiska fynd i jakten på de mytiska nordiska krigarna.
Och hon tror sig verkligen kunna spåra en nordisk vikingatida krigarkast bakom en av våra mest mytomspunna historiska legender: bärsärkarna.

Resandets äventyr och hjältemod har alltsedan Odysseus varit en angelägenhet för män och världskartorna vittnar om deras dåd. De resande kvinnorna har varit få och deras resor har inte uppmärksammats på samma sätt. Men det finns kvinnor som trotsat konventionerna.

Moa Matthis har porträtterat fyra färgstarka kvinnliga författare och äventyrare som reste ut i världen för att sedan beskriva sina intryck och upplevelser i litterär form; Aphra Ben, Isabella Eberhard, Karen Blixen och Mary Kingsley.
Fyra fascinerade och färgstarka kvinnliga författare och äventyrare som alla valde resan som ett sätt att få leva som fria kvinnor och för att kunna uttrycka sig litterärt.

Slagskeppet Tirpitz, systerfaryg till Bismarck som gick under på Atlanten i maj 1941, opererade med Norge som bas och hade till uppgift att störa de allierade konvojerna till Murmansk. Under en period av
nästan tre år spelade fartyget en framträdande roll i händelserna på Norra ishavet och utgjorde ett dödligt hot mot den allierade krigsansträngningen. Efter flera försök lyckades brittiska Home Fleet i samarbete med norska motståndsrörelsen 1944 slå ut och sänka fartyget utanför Tromsø.

Till sin hjälp har militärhistorikerna Tamelander och Zetterling haft ett stort källmaterial, bland annat Tirpitz krigsdagbok och en mängd dokument från de tyska staber som ledde flyg- och marinstridskrafter
i norra Norge. De har tidigare bl a skrivit Bismarck, 2005.

För gångna tiders kvinnor var Sverige inget drömland, de levde ett liv i slit och armod. Därför gav sig många av dem av för att pröva lyckan i Nordamerika. Mellan 1850 och 1930 emigrerade över en miljon svenskar, hälften av dem var kvinnor. På 1800-talet dominerade familjeutvandringen. Men kring sekelskiftet blev det allt vanligare att ogifta kvinnor lämnade landet. Det var enda sättet för dem att förbättra sin sociala och ekonomiska situation. Deras historia har inte tidigare berättats.

Det här är deras berättelse, förmedlad av Sveriges främste expert på emigranthistoria. Till sin hjälp har Ulf Beijbom haft Emigrantinstitutets arkiv: brev, dagböcker och intervjuer som ger röst åt de många anonyma kvinnorna och deras spännande historia.

Följ med på en tur i det ruskiga Stockholm! Med den här boken i hand blir promenaden genom stan en verklig rysare. Det är inga smultronställen du lär dig hitta här, snarare dunkla prång där giftsvampen frodas. Här finns adressen till huset där Axel von Fersens blodiga vålnad vandrar om nätterna, stenhögen som är resterna av Stockholms sista galge, kajen där uttrycket "ståplats i Nybroviken" sägs ha uppstått och idyllen som är byggd på en massgrav från pesthösten 1710. Vilka kusliga historier ligger bakom namnet "Spökslottet" på ett hus vid Drottninggatan? Varför brinner Katarina kyrka gång på gång? Vilka var "Främlingarna" som mumlar under sin gravsten på Johannes kyrkogård om nätterna? Vem är den Grå Mannen som hemsöker Stockholms slott? I Stockholms spökhus får du veta. Mer ur innehållet: Gideon - Stockholms äldsta spöke, Mordet i Gråmunkekyrkan, Lasse Lucidors död, Andeskådarens hus, Spöket i Skanskvarn, Djävulen på Luntmakargatan, Likvakan på Karlberg, Mordet på Kungsholmsbron, Grevinnan i hörnrummet på Kungsholmstorg 16, Suckarnas gång, Liktåget på Storgatan, Det silverfärgade spöktåget...

Vill du segla mitt i natten i fullt solsken? Möta några av världens bästa båtbyggare? Träffa smugglare, tullare, fiskare, lotsar och flera av skärgårdens kvinnor som berättar om sina liv vid havet? Vill du veta hur det är att segla med isjakt i 70 kilometer i timmen? Vill du njuta av fantastiska bilder från Bottenvikens och Kvarkens skärgårdar och kustbygder? Allt detta får du uppleva när du läser Boris Erssons bok: Mare Botnicum - Äventyr med Måsen.

I förordet till boken skriver Boris Ersson: "När du öppnar pärmarna till den här boken kliver du ombord på min nästan 80 år gamla koster Måsen. Tack vare Måsen började jag upptäcka kustbygderna i Bottenviken och Kvarken. Så småningom utvecklades mina seglingar till ett EU-projekt med Föreningen Norden i Sverige som huvudman. Den här boken bygger på mina möten med kustbygdernas människor, och mina dagböcker under 20 års seglingar med Måsen. Välkommen ombord på Måsen!"
Boken produceras i samarbete mellan författaren, Föreningen Norden och Nautiska Förlaget. Nautiska Förlaget/P. A. Norstedts svarar för bokhandelsdistributionen. Boken blev huvudbok i Nautiska Bokklubbens julnummer och är utvald till Föreningen Nordens årsbok 2006.

Ur bokens innehåll: · Mona and the icebreakers.
Kapitlet handlar om Mona Lindberg som arbetar som kock på isbrytaren Ymer. Mona är en spännande kvinna som vid sidan av arbetet på isbrytaren sjunger i ett rockband.

· Med Mary Ann runt jorden.
Kapitlet handlar om Sveriges första världsomseglande segelskepp Mary Ann som byggdes 1838 i Luleå. Boris Ersson har forskat i skeppets historia och hittat dagböcker som kapten Nils Werngren skrev som 24-årig kapten på Mary Ann under världsomseglingen.

· Havets silver vid Junkön.
Junkön är ett levande fiskeläge i Luleå skärgård. Vi följer fiskarfamiljen Ökvist som lever på sik- och laxfiske. På Junkön bor också den 94-åriga Agnes Karlsson som är en fascinerande kvinna.

· I smugglarnas skärgård.
Boris seglar tillsammans med skådespelaren Sven Wollter i skärgården på gränsen mellan Sverige och Finland. Under 20 år har Boris lärt känna flera smugglare och tullare och samlat de mest häpnadsväckande och dramatiska berättelser om smugglingen.

· Segling längs den finska kusten
I en serie kapitel skildras den ganska okända finska kusten och skärgårdarna i norra Bottenviken. Det blir möten med båtbyggare, fiskare, säljägare, smugglare och fritidsbåtägare. Det blir ljusa nätter, bastubad och spännande människoöden i den finska skärgården.

· In i dimman och Maakalla är vår plats handlar om den lilla ön Maakalla som är berömd för att den fick en form av självstyre på 1700-talet. Här lever en fiskare med sin fru, och Boris möter en mycket udda man på ön.

· I kapitlen Skutornas stad, Ren flytande skönhet och Dubbelsäng av kolfiber... berättas om några av världens bästa båtbyggare i Österbotten: Segelskeppet Jakobstads Wapen skildras, liksom Jan Backman som bygger träbåtar lika vackra som gitarrer. Här finns också flera av världens främsta båtvarv: Nautor's som bygger Swan-båtarna och Baltic Yachts som bygger extrema båtar i de mest moderna och extrema material, för extrema kunder.

· I kapitlen Mannen med tusen idéer, Kungen av Björkö, De sista fångstmännen och Som varm grädde får vi möta några av Österbottens legendariska båtbyggare och säljägare som berättar om sina liv ute på isar och i skärgårdar. Genom deras öden och livshistorier får man en inblick i den hårda finska historien, som de flesta svenskar inte känner till.

· I avsnittet Ett försvunnet folk träder fram skildras hur ny arkeologisk forskning visar att det har funnits en tidig samisk befolkning som trängdes bort på 1300-talet. Detta leder Boris över fjällen längs Luleälven till dagens sjösamer i Tysfjord vid den norska kusten. Havet och älvarna har varit huvudleder för människorna i alla tider här uppe.
Detta skildras i kapitlet Resa från hav till hav.

Under 1600-talet drogs Sverige alltmer in i det politiska skeendet ute i Europa och kom samtidigt att i hög grad ta delav det rika kulturliv som blomstrade i länder som Frankrike, Holland, Tyskland och Italien. För att kulturellt manifestera den nyvunna svenska stormaktsställningen uppfördes praktfulla slott och anlades trädgårdsanläggningar helt efter internationellt mönster. Då det svenska stormaktsväldet föll samman i början av 1700-talet kom Sverige under Frihetstiden att hävda sin ställning som kulturnation främst inom vetenskapen, men även inom arkitektur- och inredningskonsten uppbjöd man alla sina krafter för att hålla jämna steg med den senaste utvecklingen i Europa. Med en kraftansträngning fullbordadesdet kungliga slottet i Stockholm som uppvisar något av det bästa som överhuvudtaget skapades vid denna tid. Samtidigt byggdes och inreddes hus som i all sin anspråkslöshet ändå ger ett rörande exempel på hur man även då de ekonomiska möjligheterna var små sökte efterlikna de stora förebilderna så gott sig göras lät. Barock och rokoko i Sverige 1650-1770 beskriver ett urval av de vackraste och mest välbevarade slott och herrgårdar i landet: storslagna kungliga slott som Stockholms slott och Drottningholm med sin världsberömda slottsteater, men även enklare miljöer som Linnés Hammarby. Boken behandlar byggnadernas arkitektur i ett historiskt perspektiv och framförallt de många välbevarade interiörer som överlevt. Vi möter också några av tidens stora kulturpersonligheter, som riksänkedrottning Hedvig Eleonora, drottning Lovisa Ulrika, Carl Gustaf Tessin och Carl von Linné.

Ett av världens största fartyg, Lusitania, sänktes den 7 maj 1915 av en tysk ubåt och nästan 1 200 människor omkom. Ombord fanns över 100 amerikanska passagerare. Detta kom att utlösa en kris mellan det kejserliga Tyskland och Förenta Staterna, som ännu inte hade kommit med i första världskriget. Sänkningen blev den enskilt största bidragande orsaken till att president Wilson sedermera lät USA gå med i kriget på de allierades sida och därmed kom Tyskland och axelmakterna att gå förlorande ur kriget. De fredsvillkor som Tyskland måste uppfylla var mycket hårda och de kom att skapa en enorm revanschlust, som Adolf Hitler kunde använda sig av för att komma till makten.

Lusitania torpederades utan förvarning den 7 maj 1915 och sjönk på endast 18 minuter. Efteråt kom anklagelser och motanklagelser att skickas mellan Tyskland, Amerika och Storbitannien.
Vad fanns egentligen i Lusitanias last? Var det som engelsmännen hävdade endast ost, pälsar och annat alldagligt gods, eller hade tyskarna rätt i att det i själva verket var en förfalskad lastlista där det egentliga godset var högexplosivt kontraband?

Det är segrarna som skriver historien, och kanhända var det i själva verket så att Lusitania var ett förment "neutralt" passagerarfartyg med civila passagerare. Var det i stället så att man utnyttjade passagerarna som mänskliga sköldar för att frakta krigsmateriel?
Denna spännande, märkliga och intrikata historia berättas för första gången i bokform på svenska.

Namnet Sylvén är sedan flera generationer förknippat med den svenska möbelkonsten och ett begrepp för alla möbelintresserade. Torsten Sylvén är tredje generationen konstsnickare. Parallellt med arbetet på verkstaden med renovering av antika möbler har han ägnat sig åt forskning om möbelkonsten och dess utövare. Under många år har han anlitats som expert av olika auktionsföretag, bland andra Bukowskis och Stockholms Auktionsverk. I sin nya bok, Mästarnas signaturer, har han samlat signaturer från alla slags möbelhantverkare. Märkningarna, är gjorda av möbelsnickare, stolmakare, spegelmakare och tapetserare m.fl., och är funna på möbler och speglar utförda under skråtiden. Boken innehåller cirka 800 signaturer, namnteckningar, stämplar och etiketter från ca 550 olika mästare. Här ingår även ämbetsstämplar, hallstämplar och exportstämplar. Sammanställningen bygger till stora delar på Torsten Sylvéns tidigare böcker. Aldrig förr eller senare har det skapats sådan möbelkonst som under skråtiden, det svenska möbelhantverkets guldålder. Skråtiden i Sverige kan räknas från 1500-talet och upphävdes 1846. Den första allmänna skråordningen i vårt land är från 1669, och den garanterade statsmakternas beskydd och vissa privilegierför hantverkare att utöva sina yrken. Bland detaljfrågorna i skråordningen fanns kravet på att hantverkare skulle signera sina alster, vilket de dock inte alltid tog riktigt på allvar.

Selma Lagerlöf skrev 1933: "...Men ett landskap har då väl ingen själ? Nej naturligtvis inte. Men ändå... Jag är inte så alldeles säker på den saken." "Att varje landskap har eller åtminstone har haft sin speciella av både natur och kultur präglade karaktär eller själ står utom allt tvivel, och det är förmodligen mitt sätt att fånga detta svårgripbara på ett trovärdigt sätt i mina tidigare böcker som uppskattats av många bedömare. I akvareller och teckningar berättar jag om det Värmland jag mött nu i början av 2000-talet. Tonvikten är lagd på genuina, traditionellt färgade och ännu oförstörda miljöer och minnen, medan jag i texten strävat efter att presentera intressanta faktauppgifter. Samtidigt har jag i beskrivningen av personliga upplevelser och intryck sökt förmedla en starkare känsla av närvaro." Björn Gidstam

Detta är den första större historiken om den svenska trasmattan. Författarna är Sveriges ledande experter på området. De berättar om trasmattan som en symbol för hemtrevnad, idyll och renlighet. Om hur det tog en evighet att få ihop trasor när alla textilier lappades och lagades innan de blev mattrasor, och om hur man träffades utomhus på sommaren eller under vinterkvällar för att klippa trasor tillsammans.
Informativt, levande och lustfyllt berättar de i text och bild om en del av vårt kulturarv. Till ett tiotal av mattorna som beskrivs i boken finns vävbeskrivningar, tillägnade den lite vana väverskan.

Pechlinska palatset på Blasieholmen var navet runt vilket unionspolitiken i Sverige-Norge snurrade. I den gamle kungamördarens palats huserade inte mindre än 100 norska statsråd mellan åren 1814 och 1905, innan norrmännen for hem, unionen löstes upp och huset såldes. Huset mittemot Slottet var scenen för många dramatiska avgöranden under unionsåren, en norsk statsminister begick ett spektakulärt självmord här och de många diplomatbarnen som växte upp i 138-rummaren kunde alla intyga hur det spökade om nätterna.

Historien om den splittrade norska regeringen och unionens dolda maktcentrum har aldrig tidigare berättats från det här utanfrånperspektivet. Med stor sakkunskap och ett öga för den extra detaljen ger Odd Inge Skjaevesland oss en välbehövlig lektion i grannsämja: När Sverige förlorat Finland till Ryssland 1809 och Bernadotte installerats på tronen fick Sverige Norge som kompensation i en uppgörelse som skulle hålla svenskarna lugna. Och det lyckades! Ur norsk synvinkel så var det unionen med våra vänner i väst som bröt den långa svenska traditionen av att starta krig på krig och hindrade vår nation från att förblöda; enligt samma synsätt så moderniserades Sverige mycket snabbare, tack vare den mycket radikala författning som Norge infört 1814 och som de fick behålla. Och norrmännen blev effektivt botade från allt vad unionslängtan heter - kanske för all framtid. Med den norska regeringsnärvaron i Stockholm som mittpunkt skildrar Odd Inge Skjaevesland vår gemensamma svensknorska historia på ett underhållande och nytt sätt som ger ett helt nytt perspektiv på vårt kära grannland - och oss själva.

Få ämnen har fascinerat vår tids människor så mycket som tempelriddarna. Vi möter dem i Walter Scotts Ivanhoe, i Wagners Parcifal, i sagan om den heliga Graal. Men vilka var de? Vad låg bakom deras makt? Och vad orsakade deras undergång? I denna spännande skildring ger Piers Paul Read mot bakgrund av den senaste historiska forskningen en ingående skildring av denna multinationella styrka av krigarmunkar som bildade den första andliga riddarorden.

Våren 1945 började tusentals befriade koncentrationslägerfångar anlända till Sverige. Den polske lektorn vid Lunds universitet, fil.dr Zygmunt Lakocinski, som arbetade som tolk under flyktingmottagningen i södra Sverige våren 1945, insåg den enastående möjligheten att samla in källmaterial om lägren. Han startade ett projekt i november 1945 vilket innebar att man intervjuade f.d. lägerfångar om deras upplevelser i tysk fångenskap. Projektet pågick under ett års tid och man hann genomföra 514 intervjuer. Intervjuerna, som gjordes och skrevs ner på polska, har sedan förvaltats av handskriftsektionen på universitetsbiblioteket i Lund, där de till stor del legat oöversatta. Här presenteras elva vittnesmål i svensk översättning. De berättar bland annat om förhållandena i tyska fängelser och getton i Polen, livet som tvångsarbetare i Norge och om uppror i Warszawas getto 1943. Då intervjuerna gjordes bara några månader efter flyktingarnas ankomst är minnena av de upplevda händelserna levande och oanfrätta av erfarenheter senare i livet. Varje vittnesmål inleds med en kort introduktion av författaren.

Jan Bergmans mycket populära TV-serie Stockholmspärlor omfattade åren från förra sekelskiftet fram till och med 60-talet, och bildmaterialet byggde på gamla filmarkiv. Nu blir det bok, och i denna subjektiva skildring av 70-talet använder Jan Bergman sina egna fotografier och sina egna erfarenheter som uppväxande tonåring i det Stockholm som genomgick den stora Cityomvandlingen. Här berättas i ord och bild om en tid och en stad som karaktäriserades av rivningar och rivningshus, slum och poseringsateljéer och väldiga nybyggen som Citygallerian och Skärholmen. Och av politiska aktiviteter som husockupationer, demonstrationer och motdemonstrationer. Jan var 13 år när 70-talet började, hans värld var Vasastan och trakterna runt Upplandsgatan. Han blev så småningom gymnasist i Södra Latin och fick ett alltmer vidgat perspektiv på staden. Boken om 70-talets Stockholm blir en riktig nostalgitripp för alla som var med på den tiden, och en upptäcktsfärd för dem som inte var med men vill veta hur man hade det då.

De storartade pyramiderna från forntidens Egypten har sedan länge haft ett stadigt grepp om generationer av upptäckare, historiker och resenärer i Egypten. Ingen som besökt eller läst om Giza, Sakkara, Memfis glömmer det någonsin. Boken inleds med en kort och klargörande historik över det bördiga nildeltat, det övre (södra) Egypten och den nedre (norra) delen. Sedan presenteras alla de som utforskat pyramiderna. Därtill kommer gravplundrarna som började härja ibland innan pyramiderna var färdigbyggda. Därefter går Dodson igenom samtliga kungliga pyramider ? detta är den enda boken på marknaden där samtliga pyramider är presenterade. Han guidar läsaren genom arkitekturen och konstruktionen av dessa imponerande byggnader och avslöjar detaljer om de hemligheter som de gömmer. Även de allra senaste utgrävningarna finns med.

Hieroglyferna har sin egen historia av uppgång, storhetstid och fall. Under tre och ett halvt årtusende var de i bruk och man tror att den siste som kunde läsa dem dog i början av 400-talet e.Kr. Därefter tog antik grekisk skrift vid och sedan arabisk. Åtskilligt har spekulerats om hur de ska uttydas och det mesta har varit felaktigt. Idag vet vi att det helt enkelt är ett skriftsystem, precis lika användbart för att skriva en tvättlista eller en kärleksdikt som för att nedteckna en gåtfull religiös text. Trots att bara en bråkdel bevarats, kan vi utläsa Egyptens historia, samhällsförhållanden och ekonomi med häpnadsväckande precision. Dodson slussar läsaren från de första skrifttecknen genom hieroglyfernas olika faser. Det kan tyckas krångligt, men han ger tydliga bevis på att han är en god pedagog. Man lär sig inte att läsa hieroglyfer, sådant finns det speciallitteratur för, däremot berättar förattaren om allt det som kunnat utläsas av hieroglyferna: om kulturens gryning i det bördiga nildeltat, om faraoner och dagligt liv för vanligt folk. Självklart berättas här också om den spännande, mödosamma vägen fram till dechiffreringen på 1800-talet.

Stig Lindberg (1916-1982) arbetade under åren 1937-1980 vid Gustavsberg och var under lång tid porslinsfabrikens konstnärliga ledare. Han framstod redan från början som en enastående begåvning inte bara inom industridesign, glas, porslin, keramik, emalj och plast utan också som textilkonstnär, illustratör och skulptör. 1957-1972 var han även huvudlärare vid Konstfackskolan, där han 1970 utnämndes till professor.

På KF startade man kampanjen Rikare vardag där bl.a. KF:s Provkök och Gustavsberg deltog. Något som var helt i linje med Stig Lindbergs uppdrag som konstnärlig ledare: "att skapa föremål som är funktionella samtidigt som de skapar glädje med sin skönhet". Detta gjorde han tillsammans med framstående kollegor vid fabriken bl.a. Wilhelm Kåge, Lisa Larsson och den då unga Karin Björquist. Gustavsberg blev en kultur- och designinstitution, som också fick en hög internationell status.
Stig Lindberg blev folkkär och representerar för många det glada och lekfulla 50-talet, en period som nu väcker stort intresse även hos en ung publik. I många svenska hem finns säkert föremål som han skapat: vardagsporslin, ugnssäkra formar, vaser, skålar etc., vilka idag betingar höga värden på antikmässor och auktioner. I boken finns bl.a. en lista över servisdekorer samt Bukowskis värdering av Stig Lindberg.

Den världsberömde engelske historikern John Lukacs ger i sitt porträtt av Churchill trovärdiga förklaringar till hur det kom sig att så olika personligheter som krigaren, parlamentarikern och den skicklige talaren Churchill, Stalin, denna blandning av Ivan den förskräcklige och bondlurk, samt Roosevelt, den slipade New England-aristokraten, mot alla förväntningar kom så pass väl överens.

I sin biografi över Karl XIV Johan behandlar förre chefen för Kungliga myntkabinettet, Lars O. Lagerqvist, Jean Baptiste Bernadottes tid i Sverige, från det att han väljs till ny tronföljare vid riksdagen i Örebro 1810 till hans död 1844. Ett huvudtema i boken är Bernadottes och hans hustru Desirées svårigheter att vänja sig vid svenska vanor och det nordiska klimatet. Lars O. Lagerqvist beskriver de många kulturkrockar som uppstod i mötet mellan den kvicke, älskvärde, men också temperamentsfulle Karl Johan och de svenskar som hade valt honom till kronprins: ?Det var inte lätt för en medelålders fransman från det sydliga Béarn att acklimatisera sig i det fjärran Norden, uppriktigt sagt, det gick inte.? Bilden av Karl XIV Johan som ensidigt konservativ har på senare tid något reviderats. I boken behandlas bland annat den politiska debatten, konungens förhållande till den liberala oppositionen, inrikes- och utrikespolitik, den statliga administrationen samt Karl Johans berömda sängkammarregemente. Lärt, spirituellt och med stort personligt engagemang ger Lars O. Lagerqvist här en bild av fransmannen Karl Johans möte med Norden och av hans tid som regent.

Antikens och medeltidens berättare broderade vidare på Bibelns ofta knapphändiga uppgifter, och deras historier fascinerar människor än i dag. Maria Magdalena följde Jesus, Judas förrådde honom, Pontius Pilatus dömde honom och Josef av Arimataia begravde honom. Men varför? - och vad hände efteråt? Hur kom det sig att Judas Iskariot valde förräderiets väg? Vilka konsekvenser fick korsfästelsen för Pontius Pilatus? Hur gick det för Maria Magdalena efter det att hon vittnat om uppståndelsen och hur reagerade judarna på att Josef av Arimataia ordnade en grav åt Jesus? Allt detta är frågor som senantikens och medeltidens människor inte kunde låta bli att ställa sig. Dick Harrison visar hur berättelsens väv under medeltiden, och i modern tid, har blivit allt större, brokigare och alltmer avlägsen från den bibliska källan. Maria Magdalena blev både ångerfull synderska och helgon i Provence. Josef av Arimataia kom att förknippas med den Heliga Graal. Enligt västeuropeiska berättare blev Pilatus en fördömd självmördare, enligt afrikanska berättare ett kristet helgon. Judas Iskariot har stundom utpekats som världens vidrigaste syndare men har också tolkats som en gudomlig vishetslärare med eget evangelium. Utifrån personlig nyfikenhet och med en spännvidd från medeltidens fantasifulla helgonlegender till vår tids filmer och populärlitteratur beskriver Dick Harrison mycket mer än den omfattande legendfloran kring de historiska personerna. Han skildrar även hur förrädaren, skökan och självmördaren förvandlades till starka symbolgestalter, till personifikationer av tidlösa trauman, vilka har lika stor betydelse för våra dagars människor som för våra förfäder.

Gustav Vasa är en magistral gestalt och något av en nationell ikon. Generationer av historieskrivare har hyllat honom som frihetshjälte, riksbyggare och landsfader. Han har även blivit en positiv förebild för sentida välfärdspolitiker. Men hur väl stämmer myten med verkligheten? Är detta alltjämt en acceptabel bild av Gustav Vasa och hans kungagärning? Eller är den ytterst en glättad kvarleva av makten över det historiska minne som skapades av kungen själv, av hans devota krönikeskrivare och okritiska efterföljare? Detta är ett par av de övergripande frågor som löper genom Gustav Vasa - landsfader eller tyrann?, en bok om en dramatisk tid i europeisk historia och en person i dess svenska mitt. Mer än femtio år har gått sedan en stor, samlad Gustav Vasa-biografi skrevs för en svensk publik. Ämnet behandlas här med en rad nya infallsvinklar och aktualiserar frågor om personlighetens roll i historien, om individens möjligheter att påverka och leda skeendet. Gustav Vasa är en av de allra första svenskar som är gripbar på ett mera personligt sätt. I boken tecknas ett färgstarkt och delvis nytt härskarporträtt, med många bottnar och mörka hål. Som slagkraftig politisk propagandist saknar Gustav motstycke i svensk historia. Stor uppmärksamhet ägnas också den europeiska samtiden präglad av en växande statsmakt, förknippad med Machiavellis hänsynslösa fursteideal. Skulle Gustav kanske ha vunnit Machiavellis odelade gillande?

Historien om Copernicus och hans mytomspunna bok blir i Gingerich händer till en fängslande detektivberättelse om jakten på sanningen om vetenskapens största revolution. För trettio år sedan påbörjade astronomen Owen Gingerich en äventyrlig och smått galen upptäcktsresa: han skulle spåra upp och med egna ögon se alla existerande exemplar av Copernicus De revolutionibus (Planeternas rörelse) från 1543. Copernicus själv fick se boken som han hade arbetat på under hela sitt vuxna liv först på sin dödsbädd. Där slogs det heliocentriska systemet fast - solen står i unversums centrum och runt solen kretsar de andra planeterna. Tanken var inte ny, men han var den förste att matematiskt bevisa den. Det blev början på den moderna tiden. Idén att leta upp alla utgåvor av De revolutionibus fick Gingerich efter att först ha stött på Arthur Koestlers påstående om att "ingen ändå läste den berömda boken när den publicerades" och sedan sett allt marginalklotter som fanns i exemplaret på Edinburghs universitet - en mängd anteckningar från Europas allra främsta astronomer under 1540-talet och framåt. Misstanken om att Koestler haft fel väcktes hos honom. Och att det här fanns en alldeles fantastisk historia att berätta. Om vetenskap. Om böcker. Och om människan. Efter att ha hållit i över 600 exemplar av Copernicus bok vet han - och vi - det med säkerhet. Owen Gingerich har skrivit en alldeles originell och briljant vetenskapshistoria om Copernicus mäktiga livsverk och om den kedja av röster som boken satte igång. Läsarna får här en aldrig tidigare skådad inblick i den vetenskapsrevolution som ledde in i vår moderna tid.

?En radio som ängsligt skyggar för varje brännande fråga i samhället kan inte bli annat än speldosa eller karikatyr på en folkhögskola?, skrev 1945 den unge radiomannen Gunnar Helén i Röster i Radio. Han betydde mycket för en djärvare programpolitik i radio de åren. Radions starka självcensur under krigsåren var nu borta, likaså manusbundenheten i debatter i känsliga ämnen. Tjugo år tidigare, när Radiotjänst startade sin verksamhet, var inrikespolitik tabu i programmen. Det fanns en fruktan för det nya mediets slagkraft, i orätta händer kunde radion missbrukas. När man till slut släppte in politiken i radion på 1930-talet fanns det en uppfostrar-attityd. Man ville få en ?förfinad politisk umgängeston såsom man vänjer sig vid radions klassiska musik?. Frågan om kommunisternas medverkan i radio går som en röd tråd genom programföretagets historia. Under det kalla krigets år i slutet av 1940-talet bestämde Radiotjänst att de inte fick stå oemotsagda i programmen. En kommunist skulle alltid sägas emot. De politiska partierna, DN och andra tidningar ville egentligen förbjuda kommunisterna att framträda i radio. Säpo hade ögonen på programmedarbetare med vänstersympatier. En av dem fick ett yrkesförbud. Under 1950-talets första hälft fanns det en skygghet inför kontroversiella ämnen. Yttrandefriheten var begränsad. Annorlunda blev det när diplomaten Olof Rydbeck blev radiochef 1955. Nu hade en stark radiochef tagit rodret. På ett helt annat sätt än tidigare gav sig radion i kast med kontroversiella ämnen. Radion fick en central ställning i det svenska samhället. Göran Elgemyr skildrar hur programsektorn ?politik och samhälle? sakta och mödosamt växer fram, hur yttrandefriheten vidgas. Det är ett stycke samtidshistoria.

De sovjetiska lägrens historia

Lägersystemet fanns med redan från början i den kommunistiska ideologin och överlevde ända fram till murens fall. Ingen gick säker - över 30 miljoner människor fängslades. De svalt, led och dog; de flesta helt oskyldiga offer för kommunismens terror. Det här är deras berättelse.

Först när Solzjenitsyns romaner publicerades på 1970-talet fick världen veta det som ryssarna vetat sedan revolutionen. Nu, över ett decennium efter järnridåns fall, kan den fasansfulla historien berättas i sin helhet. Hela kontinenten från Leningrad till Vladivostok var översållad av läger. Miljoner ryssar tillbringade allt från några månader till hela liv i lägren. Och lägren var som egna länder. Där folk levde sina liv, arbetade, gifte sig, födde sina barn. Ett liv i umbäranden, svält och köld.

Gulag, de sovjetiska lägrens historia är den första fullständiga och tillgängliga redogörelsen för lägersystemet i Sovjetunionen. I Anne Applebaums Gulag står människorna i centrum, de som spärrades in på obestämd tid till ett liv av svält och armod. Många gånger fick de ge sina liv i lika meningslösa som gigantiska arbetsprojekt. Med hjälp av brev, dagböcker och vittnesmål berättas den ohyggliga sanningen om livet i lägren.

Omkring år 1000 talas det ibland om personer som tillhört den speciella gruppen kungsmän i samhället. De kallas för "drängar" eller "tegnar" och känns igen därför att de bär en benämning som bara tycks har använts för män i den kungliga hirden. Vilka var dessa kungens män som har lämnat spår efter sig på många runstenar i Sverige och Danmark? Vilken kung tjänade de och hur såg det samhälle ut där de levde och verkade? Maja Hagerman har som vetenskapsjournalist med stigande intresse följt den flod av ny forskning om skiftet mellan vikingatid och medeltid som kommit på senare år. Utifrån de senaste rönen målar hon upp en panoramabild över ett dramatiskt skede i vår historia. I Spåren av kungens män berättar Maja Hagerman fantasieggande och kunnigt om människor och företeelser i vårt land i brytningstiden mellan hedendom och kristendom.

Historien om Hakoah Wien Den judiska klubben Hakoah Wien hade ett av mellankrigstidens bästa fotbollslag med supportrar över hela världen. Sedan kom nazisterna. Några av spelarna hamnade i Sverige och blev tränare i Allsvenskan. I marginalen till de stora händelserna i världshistorien finns märkliga, bortglömda berättelser. Som den om den österrikiska idrottsklubben Hakoah, som under 1920-talet hade ett av Europas bästa fotbollslag. De vann österrikiska ligan, gjorde flera framgångsrika utlandsturnéer och drog till sig duktiga spelare från hela Centraleuropa. En stolthet för judar över hela världen, för Hakoah (som betyder kraft på hebreiska) var en uttalat judisk förening. Allt fick ett abrupt slut när nazisterna marscherade in i Österrike. Klubben slogs i spillror och många av medlemmarna mördades, men några lyckades överleva Förintelsen genom att spela matcher som nazisterna anordnade i propagandasyfte. Efter kriget kunde klubbandan föras vidare, inte minst av några av de gamla storspelare som blev tränare runt om i världen och spred läran om den snabba, tekniska passningsfotbollen som Hakoah var kända för. Flera Hakoahstjärnor och andra med anknytning till den judiska fotbollen i Centraleuropa hamnade i Sverige och hjälpte lag som Malmö FF och IFK Norrköping att bli svenska mästare. Utifrån ett tidigare delvis okänt material berättar Gunnar Persson, journalist och fotbollsexpert, om de många fascinerande och gripande livsöden som kretsar kring Hakoah, en historia där fotboll, identitet och politik vävs ihop till en annorlunda bild av nittonhundratalets dramatiska historia. Gunnar Persson, f. 1960, är Sveriges mest kunnige fotbollsskribent, i många år redaktör för Årets Fotboll och författare till flera böcker, bl.a. om svenska fotbollsproffs samt om Hammarby IF och IFK Norrköping, inför klubbarnas 100-årsjubileer. Omslag Johan Petterson

Bygden där vinden vände är en historia i ord och bild om Bråbygden, där människorna tagit saken i egna händer och förvandlat en avfolkningsbygd till en inflyttningsbygd och gör kraftfulla insatser för det levande landskapet och den biologiska mångfalden.

Här får du möta ett landskap som under nästan tusen år fått sin prägel av betande, trampande, gödslande och nötande kreatur - de aktörer som skapar det pastorala beteslandskapet. Det landskap som mer än något annat bär på människornas historia i vårt land och som på köpet bjuder på en oöverträffad biologisk mångfald av växter och djur.
Du får också möta bygdens människor. Bråbygden sjuder av liv tack vare sina invandrare, nybyggare och nytänkare, och har blivit en skogsbygd dit både människor och den biologiska mångfalden återvänder.
Bygden där vinden vände är en positiv och framåtsyftande bok för både entusiaster och tvivlare, och utsågs till Årets Pandabok år 2000.

"För oss naturvänner finns det mycket att öppna ögonen för och ta till sig i den värld som Bygden där vinden vände så fint beskriver. Människorna i boken har mycket att lära oss andra. Jag är övertygad om att årets Pandabok kommer att bli en fantastisk inspirationskälla för alla som önskar slå in på den väg som löper i harmoni genom naturen."

Lars Kristoferson, Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

I denna spännande skildring skiljer Piers Paul Read fakta från myt och fiktion. Efter en kort inledning om judendomens, kristendomens och islams historia - de tre stora monoteistiska religioner som i århundraden kämpat om Jerusalem - ger han mot bakgrund av den senaste historiska forskningen en ingående skildring av denna multinationella styrka av krigarmunkar som bildade den första andliga riddarorden och var det första stående, tungt beväpnade och uniformerade rytteriet i västerlandet efter antiken. Tempelriddarnas krigiska verksamhet bars upp av en mäktig multinationell organisation, tempelherreorden, som blomstrade ekonomiskt tack vare en effektiv förvaltning av stora gods och en banbrytande internationell bankverksamhet. År 1307 ändade dock deras makt, när Filip IV lät gripa tempelriddarna i Frankrike och beslagtog deras tillgångar. Under tortyr avtvingades de bekännelser om hädelse, kätteri och homosexuella handlingar. År 1312 upplöste påven Clemens V orden. Var tempelriddarna skyldiga till anklagelserna? Och på vilket sätt är deras historia av intresse idag? Read avslutar med att berätta om eftervärldens syn på Tempelriddarna och pekar på intressanta paralleller mellan medeltiden och vår egen tid. Innan dess har han dock hunnit berätta inte bara Tempelherreordens historia utan hela historien om korstågen till det Heliga landet och skildrat många färgstarka personligheter som deltog i dem. Piers Paul Read, som studerat historia vid Cambridge, har tidigare utgivit tolv kritikerrosade romaner och tre faktaböcker, inklusive den internationella bästsäljaren Alive. Dramat i Anderna.

Läkaren och konsten att läsa kroppar

Vid en läkarundersökning är vi vana vid att doktorn tar på oss, lyssnar på våra organ, känner på oss med händer och instrument. Han eller hon läser våra kroppar och tolkar dem för att kunna ställa en diagnos. Men är läkarens blick och beröring alltid objektiv? Alltid ofarlig?

Lika omöjligt eller irrelevant som det var för läkaren att be patienten klä av sig vid 1800-talets början, lika självklart var det vid seklets slut. Gradvis har läkaren kommit den sjuka kroppen allt närmare. En process som slutar i vår tid med den totala underkastelsen: läkaren får tillgång till varje centimeter av våra nakna kroppars yta och insida.

På utsökt och exakt prosa berättar Karin Johannisson om det medicinska mötet och kropps-undersökningens historia, från äldre tiders möten mellan läkare och patient till det tidiga 1900-talets förvirrande värld av offentliga halvprivata och helprivata sjukrum.

Vad utspelade sig egentligen i undersökningsrummen? Hur blev det möjligt att be patienten klä av sig? Vad uppfattades som förbjudet, hotfullt eller äckligt? Hur använde läkaren sina sinnen? Med vilka nycklar läste han patientens ansikte och utseende?

Tecknen är en bok om blickar och beröring, om föreställningar och kulturella fantasier, och om hur kroppens inre synliggörs på utsidan och får liv genom läkarens sinnen.

En subjournalistisk expedition mot botten av en ny tid Med siarblick avslöjade Claes Britton 1990-talets vansinne redan när det hände. Nu sammanfattar han sina profetior i den totala boken om det galna årtiondet: från Vattenfestivalen till OS. Några män med grälla slipsar satte sprätt på över 2 miljarder skattekronor för att få OS till Stockholm. Det fick vi inte. Minns ni 90-talet? Vattenfestival, Langos, Moderna museet, OS-bombaren? Claes Britton kommer ihåg. Han såg 90-talet i backspegeln redan när det hände. Hans artiklar i DN och Nöjesguiden är moderna klassiker. Stil och innehåll är en hisnande resa mellan det lägsta låga och det högsta höga: skarpa analyser och plumpa skrevsparkar. Med oförvägen entusiasm och en brinnande sanningslidelse utforskar han fenomen som it-boomen, Södermalm, Göteborg, Vattenfestivalen och den stora konspirationen för att få sommar-OS 2004 till Stockholm. Följ med på en resa till en tid där den tarvliga smaken och storhetsvansinnet triumferade. 90-talet var den låga människans tid. Är det någon som minns Expo 97? Claes Britton (f. 1963) är journalist och copywriter på egen byrå. Utgav tidigare det exklusiva magasinet Stockholm New. Omslag Sakari Paananen

Ingen har tidigare försökt sig på att berätta den forntida skandinaviska kvinnans historia från allra äldsta tid till tidig medeltid. Ett hästjobb. Catharina Ingelman-Sundberg har hämtat fakta från arkeologiska utgrävningar, runstenar, näverbrev från Ryssland, krönikor och andra gamla dokument, samt rådgjort med experter inom ett flertal områden. Ett tidsödande arbete med andra ord som tagit flera år, men så har hon också lyckats med något ingen annan före henne: att skriva en oerhört intressant och rolig bok och fyllt ett gapande stort tomrum. Svensk historia har två riktigt stora kvinnokändisar: heliga Birgitta och drottning Kristina. Nu blir vi också bekanta med Bäckaskogskvinnan, den äldsta kvinnan, som levde för 9000 år sedan, Egtvedkvinnan som hade en kortkort kjol och en tröja där magen syntes på sig när hon begravdes och vikingafurstinnorna Ingegerd och Olga, bland andra. Hur var kvinnans ställning på forntiden? Hur löste man barnbegränsningsfrågan på jägarstenåldern (kvinnor jagade också) när alla levde på rörlig fot och småbarn måste bäras? Hur många bodde häruppe på stenåldern? Visste du att på bronsåldern förekom internationella kontakter med influenser från Egypten, Grekland, Turkiet? På vikingatiden kunde kvinnor ha specifika yrken. och hade rätt att begära skilsmässa. De isländska sagorna innehåller några berättelser om kvinnor. Författaren återger dem med minst lika stor berättarglädje som originalen. Via det unika bildmaterialet får vi ännu mer närkontakt med allas våra förmödrar. En bok för alla dem som är nyfikna på kvinnohistoria och kanske ännu mer för dem som inte tänkt på att halva mänskligheten varit frånvarande genom årtusendenas lopp. Inga förkunskaper krävs.

Herodotos har kallats »den västerländska historieskrivningens fader«. Först med honom fick ordet historia sin nuvarande innebörd! Herodotos från Halikarnassos (vid nuvarande Bodrum på Turkiets västkust), 484-420 f Kr, reste vida omkring i Grekland, Egypten, Babylonien och Svartahavsområdet. Vad han då inhämtade av geografi och etnologi kombinerade han med en alldeles ny form av berättande historia vars syfte var att rekonstruera det förgångna. På ett medryckande, litterärt sätt ville han skildra Perserkrigens tid och vad som hade föregått den. Allt vi till äventyrs vet om Cyrus, Darius, Xerxes och slagen vid Salamis eller Marathon kommer från honom. Här presenteras nu denna klassikernas klassiker åter i en enbandsvolym med företal och kommentarer av professor Sture Linnér.

Med kristallklar tankeskärpa skriver Michael Howard om hur krig funnits lika länge som mänskligheten, medan fred är en relativt sen uppfinning. Dessa tankar är den röda tråden när han tar oss med genom Europas historia, från forntid fram till och med 11 september 2001. Han gör stopp vid avgörande vändpunkter och visar på nya idéer som styrt utvecklingen. Några axplock: under medeltiden sköttes krigandet av krigarkast (riddare m fl) och var legitimerat av prästerskapet och därmed av Gud. Krig var något man tog för givet. Med upplysningstiden kom en ny tid. Människor grep in i sin egen historia på ett mer aktivt sätt. Man kan säga att fred skapades under upplysningen. Speciellt betonar Howard Kants fredsteori som alltjämt intressant för fredsarbete. Kommunismen, nationalismen och nazismen har alla varit aktörer på krig- och fredsarenan, liksom kalla kriget. År 1989 tycktes freden närmare än någonsin, men västvärldens värderingar och dominans ses på många håll i världen som ett hot. Västs kryssningsrobotar må behärska luftrummet, men kalashnikovs regerar fortfarande på marken. Hoppet om en ny och stabil världsordning har än en gång gäckat oss. Denna bok gavs ut första gången 2000 och avslutades då med att författaren mer eller mindre i klartext förutskickade vad som sedan inträffade den 11 september 2001. Då skrev författaren en epilog till där han lika lysande som i övriga boken kommenterar den värld vi lever i idag.