Historia & kultur

Övergångsåldern är en naturlig period i en kvinnas liv. Men vad händer egentligen i kroppen och knoppen och vad kan du göra för att må så bra som möjligt? I Langers bok får du veta allt som är värt ett veta om denna period i ditt liv.

För hundra år sedan var det inte så många kvinnor som överlevde sin 50-årsdag på grund av ett hårt liv med många barnafödslar, tungt arbete och dålig kost. Idag är det snarare så att en kvinna i femtioårsåldern är i sin mest aktiva fas i livet. Karriären tar ny fart, barnen har blivit stora och hon får mer tid för sig själv och sina intressen. Samtidigt går kroppen in i en övergångsålder, vilket påverkar kvinnan på olika sätt.
I den här boken skildras vad som händer i kvinnans kropp och psyke när hon kommit i övergångsåldern. Här beskrivs typiska och helt normala symptom som vallningar, humörsvängingar, sömnsvårigheter och nedsatt sexlust.
Författaren ger råd om hormoner, kosttillskott, mat och motion så att du ska må så bra som möjligt under den här perioden av ditt liv. Boken är mycket pedagogiskt och informativt upplagd och lockar också till ett och annat skratt, tack vare de humoriska illustrationerna.

Ur boken:
· För och emot hormoner
· De bästa kosttillskotten
· Ät dig ur vallningarna
· Bli fri från dina sömnbesvär
· Ett gott sexliv

Utifrån opublicerade vittnesmål, arkivdokument, memoarer och nyare forskning berättar Mathias Forsberg och Artur Szulc i Med förtvivlans mod historien om den polska arméns desperata strider i september 1939 och dess fortsatta kamp i exil.

I september 1939 kämpade polackerna tappert för att försvara sitt fosterland mot tyska och sedan sovjetiska trupper. I Warszawa och på andra platser kapitulerade polackerna inte förrän i slutet av september. Den hjälp Frankrike och Storbritannien utlovat kom aldrig och det fanns ingenting att göra för Polen som slets itu mellan Hitler och Stalin.
Men ändå hade kriget bara börjat för polackerna. Polska soldater och politiker flydde till Frankrike via Rumänien och Ungern. Snart bildades exilregering och nya förband. Kampen för ett fritt Polen fortsatte militärt och politiskt under hela andra världskriget. Med mottot "I Guds namn - för vår och er frihet" stred polska soldater i Norge, Frankrike, Nordafrika, Italien, Nederländerna och Tyskland.
Medan soldaterna kämpade på slagfälten arbetade exilregeringen i London för att landet skulle återfå sitt oberoende efter kriget. Men freden 1945 innebar att Polen hamnade under det sovjetiska oket och idealen som de polska soldaterna kämpat och dött för försvann när järnridån drogs ner över Europa. För närmare 200 000 polacker i brittisk uniform var detta ett oerhört svek.

Blixtkrig är de utpräglat snabba militära operationer som främst bygger på överraskning och som går ut på att anfallstrupperna snabbt ska nå slutmålen. Benämningen blev vanlig genom det tyska angreppet på Polen 1939.

Genom decennierna som följt efter 1939 har begreppet blixtkrig blivit föremål för åtskilliga missförstånd, vanföreställningar och feltolkningar. Många myter har florerat. Denna bok vederlägger många av dem och visar bland annat att tyskarna inte hade något specifikt blixtkrigskoncept. Snarare hade de förfinat förmågor som sedan länge varit eftersträvade inom krigskonsten. Just detta framgår väl av de många exemplen från individers och små stridenheters stridsupplevelser.
Niklas Zetterlings nya bok förklarar fenomenet blixtkrig, sätter in det i ett längre historiskt sammanhang och, framför allt, beskriver hur det tedde sig för de enskilda soldaterna - på bägge sidor fronten. Blixtkriget avser ju främst den tyska krigföringen 1939-1941, men som Zetterling visar var de varken först eller sist med det här slaget av överraskningsanfall.
Bokens tyngdpunkt ligger i exempel från fälttågen i Polen 1939, Norge 1940, Västeuropa 1940 och Sovjetunionen 1941, där varje exempel dels är en läsvärd skildring från de enskilda soldaternas horisont, dels beskriver en unik aspekt på blixtkriget.
Boken bygger på ett antal ögonvittnesskildringar som visar hur enskilda individer, plutoner, kompanier och bataljoner stred. Dessa knyts samman och sätts in i sitt sammanhang genom att författaren mellan skildringarna beskriver de övergripande aspekterna av tyskarnas blixtkrigföring. På så sätt kan läsaren förstå både det stora och det lilla perspektivet, samtidigt som skildringen blir levande tack vare de omfattande personliga skildringarna.

Sovjetunionen hade en lång tradition av statsterrorism. Lenin inledde likvidering av självägande bönder, präster och vanliga medborgare. Den paranoide Stalin utnyttjade terrorapparaten för att göra sig av med sina medtävlare. Inte ens den som lyckats lämna Sovjetunionen kunde känna sig säker - Lubjankas långa arm nådde överallt. Mest omtalat är mordet på Lev Trotskij i Mexico 1940. Tekniken blev med tiden alltmer raffinerad - i början använde man sig av skjutvapen eller bomber, men en tyst och relativt säker metod var användningen av gift.

Sedan 1920-talet har Lubjankafängelset förfogat över ett särskilt giftlaboratorium som ägnat sig åt att ta fram nya och effektivare gifter som ibland testats på levande människor. Fördelen med denna metod är att förgiftningssymptomen i början kan uppfattas som ett akut sjukdomsanfall - de toxiska ämnena kan ofta inte spåras vid obduktion. Giftfabriken bedriver också sin verksamhet på export. Den bulgariske avhopparen och BBC-medarbetaren Georgij Markov, nära vän till Arkadij Vaksberg, blev förgiftad av en mikroskopisk projektil, avfyrad från ett specialkonstruerat paraply, och avled efter några dagar.

Giftlaboratoriet existerar än i dag och Vaksberg pekar ut ännu ett offer för dess arbete: Petersburgs förre borgmästare Anatolij Sobtjak. Det nya och demokratiska Ryssland bär alltså med sig det onda arvet från det förgångna. Minns de senaste årens förgiftningsskandaler: Ukrainas president Viktor Jusjtjenko och den ryske f d agenten Aleksandr Litvinenko som mördades med radioaktivt polonium i London 2006.

Ett av de mest spännande outforskade områdena på jordklotet ligger utanför vår egen kust. Området heter Östersjön och där finns rester av uppåt 100 000 vrak från mer än 1 000 år av sjöfart och krig.

Östersjön är unikt på grund av sin låga salthalt, låga syrehalt och frånvaro av skeppsmask, som sammantaget gör att även gamla föremål av trä bevaras. De blir till frusna ögonblick av dramatisk historia, som först nu kan visas så som de ser ut tack vare nya instrument för bottenkartering, modern dykteknik och avancerad fotokonst.
Östersjöns botten är bara fläckvis kartlagd, men just nu pågår en intensiv aktivitet för att kartlägga dess miljö och de spår av mänsklig verksamhet som ligger dolda i djupet. Sonarutrustning och sofistikerade ekolod kan idag identifiera och avbilda mycket små föremål på havets botten. Dykning med blandgas och återandningsaggregat gör det möjligt att dyka till vrak på nära hundra meters djup och fotografera med ljuskänsliga undervattenskameror.
I boken finns elektroniska avbildningar av hela vrak och ett helt unikt fotomaterial från dykningar på fartyg som tidigare varit helt otillgängliga. Bilderna är aldrig tidigare visade eller publicerade och presenteras här.
Boken består av fristående berättelser om några av de mest dramatiska historiska händelser som utspelat sig i Östersjön. Som till exempel andra världskrigets sänkningar av tyska flyktingfartyg, den värsta civila sjökatastrofen med uppåt tjugo tusen människor som offer.
Vrak i Östersjön är frukten av flera års samarbete mellan företagen Deep Sea Productions och Marin Mätteknik (MMT), vars mest spektakulära resultat är upphittandet av den försvunna DC-3:an 2003.

Vad är typiskt för rokoko och jugend? Vad skiljer gustavianskt från empir? Hur ser man skillnad på en rokokostol från tiden och på en senare syster i nyrokoko? Det är lätt att gå vilse i stildjungeln, men Jane Fredlund ger hjälp på vägen.

Stilguiden beskriver i ord och bild typiska stildrag för varje epok. Både möbelns helhet, och detaljer, som utformningen av stolsben och ryggstöd liksom möbeldekoren, avslöjar stilen.
Detta är den stora guideboken till stilhistorien. Från barocken via rokoko, gustavianskt, empir, nystilar och jugend till funkis, femtiotal och de senaste decenniernas stilar och trender. Den faktaspäckade boken är en rik skatt för alla som är intresserade av stilhistoria, antikviteter, design och historia.
Stilguiden är utpräglat pedagogisk, praktisk och instruktiv samt rikt illustrerad med autentiska interiörer, möbelbilder och dekordetaljer, med tonvikt på sådant som man hittar på auktion och i antikhandeln. Auktionshusen har välvilligt ställt sitt värdefulla bildmaterial till förfogande. Det har därmed blivit en bok med många exempel och användbara tips för den som letar antikt och design.
Kunnigt och samtidigt lättsamt berättar Jane Fredlund om den historiska bakgrunden till de olika stilepokerna och ger en inblick i hur man bodde och inredde.
I boken visas tidstypiska möbler för olika perioder; stolar och andra sittmöbler, bord av alla slag, byråer, skåp och andra förvaringsmöbler, soffor och sängar samt inredningsdetaljer och belysning. Dessutom ges exempel på tenn, porslin, glas och silver från olika epoker. Boken berättar också om betydande mästersnickare och formgivare från Burchardt Precht och Georg Haupt till Bruno Mathsson och Jonas Bohlin.
















Författare: Fredlund, Jane
Titel: Stilguiden
Form omslag: Lottie Hallqvist
Format: 190x225 mm
Illustrerad: Rikt ill. i färg
Antal sidor: 256 sid.
Bandtyp: Inbunden
Utk. månad: oktober
ISBN 91-518-4765-5
Kategori: Historia, kulturhistoria
Övrigt:

Detta är Michael Tamelanders åttonde bok och den första som inte handlar om andra världskriget. Erfarenheterna från dessa böcker har han dock med sig när han tar sig an att beskriva de händelser som kulminerade i drabbningen vid Waterloo, Napoleons sista fältslag. Gamla frågor får sina svar och en del nya tolkningar vederläggs.

Skildringen beskriver inte bara Waterloo, utan tar läsaren genom hela fälttåget, sett utifrån såväl det franska som de engelska och preussiska perspektiven. Napoleons fältkonst, dåtidens taktik, soldaternas umbäranden och Wienkongressens vålnad, som följer befälhavarna för de arméer som närmar sig varandra utanför en hittills okänd by vid namn Waterloo: allt vävs samman i en berättelse som fascinerar både historiker och lekman. Boken är skriven på det halvfiktiva sätt som har kallats "Tamelander-dramatik", ett stilgrepp som författaren med förtjänst använde sig av i sin tidigare bok Havets vargar.

Waterloo är en verklig historia med verkliga människor, men med uppdiktade inslag som gör boken så spännande att det är svårt att lägga den ifrån sig.

Berättelsen är fängslande och vacker, ohygglig men samtidigt oemotståndlig - det är Waterloo som ni aldrig läst om det förut!

Trenderna på auktionsmarknaden kommer och går. Efterfrågan på 1900-talets design ökar och är en av nyheterna i Auktionshandboken, en faktafylld översikt över det som utbjuds på auktion, från kvalitetsauktioner till stadsauktion och bondauktion. Här ges råd och tips: Hur bjuder man på auktion, hur undviker man de vanligaste fallgroparna, hur skiljer man nytillverkat från gammalt? Nya bilder, färska auktionspriser!

Ivan IV - eller Ivan den förskräcklige - (1530-84) är en av den ryska historiens viktigaste gestalter. Ändå är han bland de mest förbisedda.

Ivan IV har gått till historien som mannen som införde ett veritabelt skräckvälde i sitt eget rike och för att han mördade sin egen son. Hans tid vid makten var förödande både för Ryssland och för hans undersåtar. Detta är det första försöket att skriva en biografi om Ivans liv från vaggan till graven. Boken analyserar hans politik och skapar, med utgångspunkt i hans äktenskap, hans grymheter och hans obalanserade psyke, en helhetsbild av personen Ivan.
Isabel de Madariaga beskriver Ivan utifrån den politiska utvecklingen i Ryssland under 1500-talet. Genom att jämföra situationen vid det ryska hovet med de engelska, spanska och svenska hoven, fogar hon in honom i ett internationellt sammanhang. Här återfinns Ivans brevväxling med Johan III, en brevväxling som fördes på en exempellöst låg nivå och som gått till historien som "skällebreven".
Biografin ger också en ny bild av den roll som astrologi och magi spelade vid Ivans hov samt lägger ny kunskap till hans utrikespolitik. Madariagas strävan är att framställa Ivan inifrån Kreml och undvika ett västeuropeiskt perspektiv för att vi ska få en tydligare uppfattning om den fulla omfattningen i den tragedi Ivans styre innebar. En strävan som inte minst försvårats av att en stor del av Ivans arkiv brann upp 1626 och av alla de kontroverser som lamslagit forskningen om Ivan i väst.

Föremålen från Gustavsberg speglade troget sin tids ideal. De var självklara i böndernas stugor, borgarnas våningar, kungens slott och folkhemmets praktiska kök. Nu är de en omistlig del av vår kulturhistoria. Här berättas hur fabriken utvecklades till en av landets mest kända industrier.

Serviser som Blå blom, Berså, Prunus, Vardag och Spisa Ribb ger fortfarande glans åt både vardag och fest. På vardagsrummens hyllor trivs sedan länge de folkliga ABC-flickorna, Larsons ungar och Krakel Spektakel men också de kräsna kännarnas Farstagods och surrealistiska chamottefigurer.

Föremålen formgavs av konstnärer som alla blev folkkära. På Gustavsberg arbetade bl.a. Gunnar Wennerberg, Wilhelm Kåge, Berndt Friberg, Stig Lindberg, Tyra Lundgren, Lisa Larson, Anders Liljefors, Karin Björquist, Britt-Louise Sundell, Bengt Berglund och Margareta Hennix.

I boken får vi följa utvecklingen från fabrikens trevande start till dess bittra slut. Vi möter upphovsmannen som ruinerade sig på fabriken och tvingades flytta från eget stenhus till allt enklare hyresrum i Stockholms fattigkvarter. Vi lär känna dem som lyckades och lyfte fabriken till en position som en av världens främsta. Berättelsen skildrar även initierat nedgången och slutet på den stolta porslinsepoken.

Arbetarnas och fabrikens öde var tätt sammanflätade i motgång och medgång, och vi får en inblick i hur arbetarna levde och roade sig.

I särskilda avsnitt beskrivs de stora konstnärernas verksamhet på fabriken och deras verk presenteras och analyseras. Även servisernas utveckling behandlas, liksom hemligheten med det billiga flintgodset, det tåliga benporslinet, det beständiga koppartrycket och de marmorvita parianfigurerna.

Boken illustreras med gamla bilder och nytagna fotografier. Här finns en förteckning över fabrikens alla serviser, konstnärernas signaturer, stämplarna, smeknamnen och en keramisk ordlista.

Europas grannaste krigsfartyg, svenska flottans stolthet Kronan, exploderade och sjönk utanför Öland den första juni 1676. Med i djupet drogs amiral Lorentz Creutz.

Lorentz Creutz var en märklig och framgångsrik finländsk adelsman som under sin livstid avancerade till den politiska maktens kärna och skaffade sig stora rikedomar. Mirkka Lappalainens bok är en fängslande berättelse om Lorentz Creutz, hans bröder och hans far. Den utgör en studie av makthunger och rikedomsbegär och speglar priset för framgång i stormaktstidens Sverige, där regenter, aristokrater och medlemmar i den lägre adeln kämpade om makten med allt hårdare tag.

Tre livsöden finner sina vägar från Nyland till Livland, från Helsingfors till Stockholm, från det nordligaste Lappland till centrumen för kopparhandeln i Bergslagen. Lappalainen tecknar en bild av 1600-talets krig och politiska intriger samt av livet i en adlig familj och 1600-talets tankevärld.

Korgosse. Poet. Prästseminarist. Bank-rånare. Bolsjevik. Förförare. Gangster. Sjörövare. Revolutionär. Son. Make. Pappa. Mördare.
Den unge Stalin är den häpnadsväckande berättelsen om en alldeles speciell ung man - på en gång lärdomsljus och ligist - som föddes som son till en skomakare och slutade som "den röde tsaren", en mästerlig politiker och en oöverträffad massmördare.

I denna andlöst spännande skildring får vi lära känna en ung terroristledares hemliga och kringflackande liv - än befann han sig i någon europeisk storstad, än i det arktiska Sibirien.
Simon Sebag Montefiore tränger djupt in i Stalins mordiska psyke och skildrar ingående hans relationer till sina föräldrar och vänner, till Lenin och till sina många älskarinnor. Här får vi följa hur den lille pojken blev till den röde tsar vars paranoida blodtörst skulle dominera det sovjetiska imperiet.
Boken, en uppföljare till den prisade internationella bestsellern Stalin. Den röde tsaren och hans hov, är resultatet av ny forskning i tidigare otillgängliga källor i bland annat Georgien och Ryssland.

I vinterkriget 1939-40 stred den finska armén mot tre gånger större sovjetiska styrkor. I början var finnarna segerrika, men till slut blev den sovjetiska övermakten för stor. Finland tvangs till en hård fred där Karelen förlorades och nära en halv miljon människor fördrevs.

För drygt sextio år sedan låg Sveriges och Finlands öden i vågskålen. Det enorma Sovjetunionen hade nyligen slukat de baltiska staterna och hösten 1939 begärde ryssarna förhandlingar med Finland och krävde landavträdelser. Finnarna sade nej och den 30 november anföll ryssarna det lilla grannlandet med en halv miljon man, tusentals stridsvagnar och bombflygplan. Till Europas häpnad och beundran stod den finska armén framgångsrikt emot de ryska anfallen, och under december 1939 och januari 1940 vann finnarna stora framgångar i slagen vid Suomussalmi, Kuno och Tolvajärvi, där flera ryska divisioner förintades. I norr kämpade drygt 8 000 frivilliga svenskar och förhindrade stora ryska styrkor att ta sig västerut mot svenska gränsen.

I Sverige väckte kriget en folkstorm utan like, och kläder, mat, bilar, kanoner och flygplan sändes till broderfolket samtidigt som tiotusentals finska kvinnor och barn fick en fristad i vårt land.

I februari 1940 satte ryssarna in ett generalangrepp mot de finska försvarslinjerna. De dödströtta soldaterna gjorde förtvivlat motstånd, men undan för undan tvangs de tillbaka mot Viborg. Den 13 mars kom så freden. Fredsvillkoren var hårda: hela Karelen avträddes till Sovjetunionen och mer än 400 000 människor blev tvungna att lämna sina boplatser.

Finland hade kämpat tappert och förlorat kriget men var fortfarande ett fritt land tack vare de uppoffringar som folket gjort.

Vad hade hänt om ryssarna tagit Finland? Vad hade hänt med Sverige? Finlands kamp kan ha räddat Sverige från krig och förödelse.

Skeendet är här förlagt till stormaktstiden och dess efterspel, belyst genom ett antal livsöden inom en nyadlad småländsk krigarsläkt, Stålhammar. Tidsmässigt börjar berättelsen där Lars-Olof Larssons senaste bok, Arvet efter Gustav Vasa, slutar (1612).

Lars-Olof Larsson riktar här sökarljuset mot enskilda gestalter som börjar sitt liv på samhällets nedersta trappsteg. Många slutar i namnlösa massgravar på främmande mark, medan andra kämpar vidare mot ära och berömmelse.
I berättelsen marscherar tre generationer Stålhammar mot evigheten, flertalet i spetsen för hela eller delar av Smålands blodstänkta kavalleriregemente. Vid sin sida har de tidvis hela den svenska armén, ledd av sina konungar från Gustav II Adolf till Karl XII, alla verksamma i ett rike under ständig, tidvis våldsam, förändring på strängt taget alla plan.
Stålhammars agerar samtidigt i sin egen lilla värld, bland gemena soldater, rusthållare och vanliga bönder med en daglig kamp för brödfödan i bondeårets långsamt rullande hjul. Relationen mellan den förment "stora historien" och "den lilla" är ett bärande tema i boken.
Boken tar alltså upp en rad övergripande problem och företeelser i stormaktstidens Sverige: Möjligheterna till socialt avancemang för "brava karlar", också från lägre samhällsskikt; de återkommande krigens problematik, både för folk i gemen och för kvinnorna därhemma, när krigen tvang dem att vara såväl en "stolpe i hushållet" som att ta hand om både ekonomi och underlydande, att reellt bli familjens "husbonde".

I en sista jättelik kraftmätning drabbade över 2 000 ryska och tyska stridsvagnar samman vid Kursk 1943. Frankson & Zetterling berättar om bakgrunden till slaget, om de stora generalerna, om utvecklingen av pansar- och antipansarvapen, om ryskt och tyskt manöverkrig och om den enskilde soldatens liv i fält. Efter nederlaget vid Stalingrad där hela 6:e armén förintades samlade sig den tyska krigsmakten till ett sista desperat försök att återta initiativet på östfronten. Tyskarnas plan var att med hjälp av en jättelik kniptångsmanöver lamslå Röda armén vid staden Kursk, där frontlinjen gjorde en utbuktning. 400 000 man och 3 000 stridsvagnar sattes in från tyskt håll. Problemet var bara att ryssarna fått reda på anfallsplanen och gjorde sig beredda ... en halv miljon ryska soldater utrustade med 20 000 artilleripjäser, 5 000 stridsvagnar och 1 000 stalinorglar grävde ner sig i väntan på anfallet. Den 5 juli kommer så attacken efter ett förberedande artilleribombardemang där fler granater än vad som användes under fälttågen i Polen och Frankrike vräktes ut på några timmar. En vecka senare står så det mytomspunna delslaget, krigshistoriens största pansarstrid. Utanför byn Prochorovka, på en yta av 30 x 30 km drabbar över 2 000 stridsvagnar samman. Ryssarna går segrande ur striden och dagen efter, den 13 juli, beordrar Hitler reträtt, formellt sett för att omfördela resurserna efter den allierade invasionen av Sicilien, men i själva verket var Tysklands reserver förbrukade för gott.

Stockholm har emellanåt beskrivits som en fräsch och frisk mö i knoppande ungdom, alternativt som en ärevördig gammal dam, en Mälardrottning på sin tron mellan salta och söta vatten. Andra gånger har staden kallats en syndfull sköka, samtidigt lockande och avskyvärd.

Medan Mälardrottningen är känd, lovsjungen och omskriven är hennes skuggsida eller alter ego, Den sköna synderskan, inte lika utforskad och omtalad. Här möter vi mer eller mindre okända människor och platser från 1800-talsstadens baksida: kvinnan som öppnade Stockholms första officiella bordell, räddningskvinnorna som oförfärat gav sig ut i stadens träskmarker för att bistå förtappade själar - och, inte minst, deras ömkansvärda och stundtals motsträviga skyddslingar. Någon kvinna profiterar på nöden, några gör den till sin livsgärning, en annan går under.

Vi besöker Besiktningsbyrån i Gamla stan, följer de konstaplar i hälarna som hade till uppgift att kartlägga, övervaka och patrullera stadens avigsida och bekantar oss med försörjnings- och arbetsinrättningarnas elände. I ett kapitel tas den samtida pornografin till hjälp för att visa att stadens baksida för somliga också innebar en säregen lockelse. I ett annat berättas om könsköparnas glömda och gömda historia. Den sköna synderskan ger en bild av syndens geografi, av myndigheternas syn på prostitutionen och av gemene mans syn på kvinnorna inom den.

Han ärvde Rom som en stad i tegel och efterlämnade en stad i marmor. Som Roms förste kejsare förvandlade Augustus
(63 f.Kr.-14 e.Kr.) den kaotiska romerska republiken till det största imperium världen någonsin sett.

Augustus, eller Gajus Julius Caesar Octavianus som han egentligen hette, var grabben från landet som adopterades av sin släkting Julius Caesar och som blev Roms förste kejsare. Från en lite klen och otålig tonåring växte han till att bli en respekterad statsman som i princip lyckades bygga om Rom på en generation.
Augustus väg till makten började med mordet på hans adoptivfar, Julius Caesar, och kulminerade med uppgörelsen med Marcus Antonius och Klepoatra vid slaget vid Actium år 31. Hans konsolidering och expansion av det romerska riket för två tusen år sedan lade på många sätt grunden för det moderna Väst.
Tiden då Augustus levde präglades av intriger, sex, våld, skandaler och ärelystnad. Anthony Everitt berättar om några av historiens mest kända namn - Caesar, Brutus, Antonius och Kleopatra - och gjort dem till varelser av kött och blod.
Läs om en av historiens mest fascinerande gestalter och hans tid i en spännande, levande och välskriven biografi.

I herrens år 1361, den 22 juli. De danska skeppen närmar sig Gotlands kust. Vårdkasarna tänds och de gotländska bönderna samlas för att försvara ön…

Vid det berömda slaget utanför Visby stadsmur i slutet av juli år 1361 mejade Valdemar Atterdags soldater hämningslöst ner en här av dåligt beväpnade gotländska bönder. Borgarna innanför muren kom inte till deras hjälp, utan svek dem. Händelserna denna julidag har gett upphov till en mängd sagor och sägner, och den mest kända av alla är den om den danske kungens brandskattning av Visby.
Men bakom sägnerna finns en grym och blodig verklighet, en intrikat väv av händelser som ledde fram till den danska invasionen. Utifrån sin stora kunskap om Gotlands historia ger Gun Westholm en initierad skildring av bakgrunden till händelserna, av själva slaget och dess följder.
Hon beskriver Visby som en av Europas modernaste och mest tättbebyggda städer med sina handelshus i kalksten och sitt myller av köpmän och hantverkare, och hon berättar om böndernas gårdar och om deras rika skatter som gömdes undan danskarna.
Stora rikedomar stod på spel i den utdragna och bittra maktkamp som utmynnade i invasionen. Men är det helt säkert att Valdemar Atterdag försökte vinna dem för egen räkning?

I denna överdådiga och generöst genomillustrerade bok presenteras enav Sveriges mest betydande 1700-talsbyggnader - i samma dignitet som Gustav III:s eget Haga - Gunnebo utanför Göteborg!

Gunnebo ligger vackert beläget i Mölndal, strax söder om Göteborg. Det är idag byggnadsminne och anläggningen som uppfördes i slutet av 1700-talet är en av Sveriges absolut främsta i sitt slag, i samma dignitet som Gustav III:s eget slott Haga. Byggnaden väckte tidigt uppmärksamhet och kallades allmänt för det "dyraste och grannaste träslottet i Sverige".
Byggherren, den osannolikt förmögne göteborgska grosshandlaren John Hall d.ä., ville ha en exklusiv lantlig sommarvilla för sig och sin familj som komplement till bostaden inne i Göteborg. Stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg fick uppdraget och ritade inte bara huvudbyggnaden med möbler och inredning, utan även en magnifik park, köksträdgårdar och ekonomibyggnader m.m. Det är unikt att finna en arkitekts skaparkraft som omfattar allt från generalplanen till växthusens planteringskärl. Gunnebo kom att bli en av vårt lands mest helgjutna sengustavianska anläggningar. Det var för övrigt på Gunnebo som Europas ledare träffades år 2001 då Sverige var ordförandeland i EU.
Det är om Gunnebo samt om några av göteborgssocietetens uppförda lantställen - Partille, Råda, Ellesbo, Liseberg och Gullbringa - som denna bok handlar.

Midway 1942: Vid Midwayön stod i juni 1942 ett av andra världskrigets mest betydelsefulla slag, fullt jämförbart med Stalingrad och El Alamein. Det var kulmen på en grandios japansk plan att med en jättelik flottoperation som engagerade över 180 fartyg erövra Midwayön i Hawaii-kedjan och två öar norrut i Aleuterna. Därigenom skulle man skapa två nya brohuvuden för fortsatta offensiver. Slaget var också märkligt på flera sätt. De två flottenheter som utkämpade striden befann sig på närmare tjugo landmils avstånd ifrån varandra och deras fartyg hade aldrig någon direktkontakt. Kampen fördes primärt med torped- och störtbombplan utsända från hangarfartyg. Ubåtar spelade också en roll. Ett lysande underrättelsearbete bidrog i hög grad till att amerikanerna kunde vinna en förkrossande seger som i förlängningen starkt bidrog till Japans slutliga nederlag i Stilla havet. De japanska förlusterna gjorde att en fortsatt offensiv strategi i princip blev omöjlig för dem och att initiativet i Stillahavskriget började glida över till amerikanerna. Därmed var slaget vid Midway vändpunkten i kampen. Slaget markerade också att en ny tid var inne för sjökriget. De stora slagskeppens era var förbi och i stället tog hangarfartygen över rollen som havens härskare.

Två män som möts med vapen i hand för att göra upp om en hederssak.
Vittnen och ett olycksbådande lugn.
Rött blod på vitt skortbröst.
Vad kan vara mer fantasieggande än historien om en duell, ett uppgjort möte med dödlig utgång. Särskilt om historien är sann.
År 1826 sköt köpmannen David Landale en bankdirektör, som hade baktalat honom, till döds i en duell. Två århundraden senare skriver hans släkting James med hjälp av nyupptäckta juridiska dokument en levande och spännande historia om hur en ordentlig redbar man så kunde störta sig i fördärvet för sin heders skull. Parallellt med att han berättar om förhistorien, medlingarna, hur konflikten männen emellan fördjupas och når det oundvikliga - en story lika spännande som en av det tidiga 1800-talets romaner - så tecknar James Landale duellens historia i framför allt Europa, från forntidens tvekamper till 1800-talets komplicerade sociala rit.
Duellens historia går tillbaka till antik tid. Men på 1800-talet förlorade den så småningom sin sociala legitimitet, och upphörde att existera som alternativ rättsskipning.

Den 1 september 1939 inleddes det tyska blixtkriget mot Polen. Nära en miljon tyska soldater gick över
gränsen till Polen och startade det som skulle utvecklas till andra världskriget.

Armégrupp Nord under Heinz Guderian anföll norrut genom Ostpreussen och bröt igenom den s.k. polska korridoren på ett par dygn. Från f.d. tjeckoslovakiskt territorium attackerade armégrupp Syd och ringade in den polska armén söderifrån. Trots det tyska materiella övertaget höll polackerna stånd överraskande länge och inte förrän sovjetiska styrkor föll dem i ryggen den 17 september började motståndet mattas.
Den 28 september kapitulerade Polen. Blixtkrigets förödande effektivitet hade fått Polen på knä efter
mycket kort tid. Frankrikes och Englands krigsförklaringar skakade Hitler i grunden men var i praktiken
betydelselösa för Polen, som var ett dödsdömt land.
För första gången berättas historien om andra världskrigets dramatiska upptakt i Polen i en samlad
volym. Militärhistorikerna Marco Smedberg och Niklas Zetterling har till sin hjälp ett rikligt kartmateriel, ögonvittnen, brev och dagböcker. De vederlägger dessutom en rad myter, upprättar den polska krigsmaktens oförtjänt dåliga rykte och sätter in Polens historia i ett större europeiskt sammanhang.
De erfarenheter Tyskland och dess fiender drog av blixtkriget kom att påverka hela utvecklingen av andra
världskriget.

När vi i dag talar om det antika Grekland och Rom är det främst två perioder vi tänker på: det demokratiska
Aten på 400-talet f. Kr. med dess intensiva skaparkraft på alla områden, och Roms grandiosa och skenbart oföränderliga kejsardöme under de första århundradena av vår tideräkning.

Mellan dessa två skeden ligger tre fyra sekler som kan förefalla mindre attraktiva, inte minst därför att deras politiska historia är så enormt invecklad, med krig, skiftande allianser, revolutioner, erövringar och nationers framväxande och fall.
Ändå var denna turbulenta period av fundamental betydelse för Europas och därmed hela Västerlandets
utveckling. Det var då som grekisk historia vidgades till att inte enbart omfatta ett antal stadsstater, de flesta kring Medelhavet, utan stora kungadömen som de i Egypten, Mindre Asien och Makedonien.
Följden blev en mångkulturell civilisation av dittills okänd omfattning och präglad av intensiv grekisk utstrålning.
Erövringarna i Persien och Indien gick så småningom förlorade under Alexanders efterföljare, men Mindre
Asien och Främre Orienten förblev delar av den grekiska världen ända till islams segertåg.

Stalin var övertygad om att Hitler aldrig skulle bryta deras non-aggressionspakt. När Hitlertyskland trots det anföll Sovjetunionen i juni 1941 chockades den sovjetiske diktatorn svårt. Historikern John Lukacs för fram en rad nya fakta i detta fascinerande drama mellan två diktatorer.

I centrum för John Lukacs nya historieverk står Stalin och hans relation till Hitler. Det är en beskrivning av de två ledarna tiden före Operation Barbarossa, tyskarnas anfall på Sovjetunionen den 22 juni 1941, och de händelser som ledde fram till attacken.
Varför vägrade Stalin styvnackat att tro på alla rapporter och alla rykten som var i svang om tyskarnas planerade anfall?
Hur kunde Hitler frivilligt öppna en andra front i Europa innan England var besegrat?
Stalin var övertygad om att det bara var provokationer. Sovjetunionen och Nazityskland hade ju en pakt, den som Molotov och Ribbentrop utarbetat, där de hade delat upp världen i varsin intressesfär och som gick ut på att inte angripa varann.
Hitler å andra sidan, visar Lukacs övertygande, var fast förvissad om att England och USA skulle sluta upp på Tysklands sida när väl Sovjet var besegrat och Hitler härskade över hela kontinten.
Inte förrän ett par timmar före själva anfallet vek Stalin från sin ståndpunkt och beordrade mobilisering. Men då var det alldeles för sent.
Lukacs analyserar här Stalins och Hitlers politik och strategi i ett närgånget, skarpsinnigt och detaljrikt dubbelporträtt av de två diktatorerna.
Här finns också avsnitt som analyserar Churchills och Roosevelts reaktioner på det tyska anfallet. De var mindre överraskade än Stalin och Churchill hade redan då skrivit brev till Roosevelt i vilken han menar att de båda borde hjälpa Sovjetunionen i kampen mot nazismen.

"John Lukacs senaste bok, Juni 1941, är en praktfull uppvisning i den människokännedom, det klokskap och det unika ögat för den personliga detaljen som har gjort honom till en av de mest erfarna, läsbara och sofistikerade historikerna på området." Simon Sebag Montefiore

Den grekiska mytologin är världens rikaste sagoskatt, ständigt återberättad och omtolkad, alltid lika aktuell.

Den grekiska mytologins värld är en spännande, rikt illustrerad introduktion till den grekiska gudavärlden och utforskar några av de rikaste myterna i mänsklighetens historia. Här finns berättelserna om Jasons och argonauternas resor, om Herakles storverk, om Zeus och Olympen, samt om Sköna Helena, Paris, Akilles, Odysseus och de andra i trojanska kriget.
I text och bild berättas översiktligt och lättillgängligt om den grekiska mytologin med dess myller av gestalter. Här får man läsa om själva myten, se personerna avbildade och dessutom kan man se platsen där gestalterna påstås ha verkat. Faktarutor berättar om den värld där myterna växte fram och förklarar hur grekiska gudaväsen, hjältar och vanliga dödliga förhåller sig till varandra. Generöst med färgillustrationer visar antikens andlöst vackra konstskatter.
Kort sagt ett utmärkt uppslagsverk för alla som är intresserade av den antika världens kultur.

Mirjam Bolles dagboksbrev från januari 1943 till juli 1944 skildrar med skrämmande saklighet Amsterdam under tyskarnas ockupation, den skräckfyllda tillvaro som Anne Frank och hennes familj undkom genom att gå under jorden.

Strax före krigsutbrottet emigrerade Leo Bolle, den unga Mirjams blivande make, till Palestina, och bokens
dagboksanteckningar är alla ställda till honom. Men breven skulle inte nå Leo förrän långt senare. Mirjam Bolle arbetade som sekreterare vid det i efterhand starkt kritiserade Judiska rådet, som bl.a. hade den sataniska uppgiften att välja ut vilka individer som skulle sändas vidare till tyskarnas koncentrationsläger.
Det var Judiska rådet som skickade arbetsordern till Anne Franks syster Margot, det som fick familjen Frank att gå under jorden sommaren 1942.
Arbetet vid Judiska rådet gav Mirjam en unik utsiktspunkt, och hon berättar lugnt och sakligt om hela ockupationsförloppet. Ständigt närvarande är skräcken för att bli deporterad och för de okända fasor man anade väntade i lägren. Och inte heller Mirjam lyckas undkomma - hennes familj skickas iväg, först till Westerbork, sedan till Bergen-Belsen. Breven från lägren blir ett sätt att hålla sig vid liv och ett försök att hålla mardrömmen på avstånd.
Men Mirjam Bolle hade en obeskrivlig tur. Hon var en av bara 222 holländska judar som utväxlades mot tyska medborgare under Förintelsen. Hon undkom med en hårsmån döden och sattes på ett tåg med destination Palestina och en återförening med Leo.

Den 27 januari 1945 befriades de få överlevande i Auschwitz av sovjetiska trupper. Förintelsens mest kända döds- och koncentrationsläger hade då varit i bruk i nästan fem år och tagit livet av 1,1 miljoner människor.

Omkring 1,1 miljoner människor dog i Auschwitz, Förintelsens mest kända döds- och koncentrationsläger.
Lägret i den lilla polska byn Oswiecim uppfördes från början för att hysa polska politiska fångar, men har gått till historien som platsen för världens mest omfattande massmord. Mellan juni 1940 och 27 januari 1945 passerade 1,3 miljoner människor in genom porten med den ökända devisen: "Arbeit macht Frei". Endast en bråkdel överlevde.
Hur var Förintelsen möjlig? Och vad kan vi lära av historien?
Stommen i den brittiske historikern Laurence Rees bok utgörs av ett stort antal intervjuer med överlevande, både offer och gärningsmän. Kring deras berättelser sätter han in det ökända koncentrationslägret i ett större sammanhang, den kedja av döds- och koncentrationsläger som låg utspridd över hela Europa och som möjliggjorde Förintelsens mest aktiva fas åren 1942 till 1944.
Rees visar också hur osammanhängande och krokig beslutsgången som ledde fram till Förintelsen var, och att Förintelsen inte var oundviklig. I Frankrike ledde Vichy-regimens stöd till att tiotusentals judar mördades, i Danmark ledde regeringens motstånd till att tiotusentals judar räddades.
En grym och skoningslös skildring av en av historiens största tragedier.

Så har ni aldrig sett Linné förut! Vetenskapsmannen, blomsterkungen - nu kommer smålänningen! Till det stora jubileumsåret 2007 ger Prisma ut Linné: En småländsk resa, där vi får möta en tidigare okänd sida av vår mest berömde svensk.
De vittra ledamöterna i Smålands akademi tecknar ett lika insiktsfullt som lekfullt porträtt av vår store vetenskapsman, en bit vid sidan av de stora allfarvägarna.

"Detta är en bok om ett antal smålänningars Linné", skriver Anders Wejryd, nybliven ärkebiskop, i sin inledning. "Ser de samme Linné? Nej, verkligen inte. De har var och en sin bild av Carl Linnae;us eller Carl von Linné. Men för dem alla gäller att den som ser på Linné ur ett småländskt perspektiv ser en del av honom som annars inte skulle ha lyfts fram eller ansetts viktig nog.
Boken innehåller fyra delar. Den första delen, "Kring hembygden och skolan", sätter med fantasi och fakta in Linné i det som var viktiga delar av hans uppväxtmiljö, hans Stenbrohult, hans Växjö, hans Småland.
Den andra delen, "Småländska resor", ger upplevelser av vad en dåtida besökare, även Linné själv, kunde möta och vad en nutida besökare med linneanska intressen kan träffa på och beröras av.
I den tredje delen, "Linnélärjungar", internationaliseras Linné genom två av hans lärjungar och bekräftar förbindelsen mellan Småland och Uppsala på den ena sidan och Sydafrika, Japan och Nordamerika på den andra.
Den avslutande fjärde delen, "Linné-minnet", ger bland mycket annat perspektiv på hans litterära stil och ställer frågan vad alla dessa jublieum och minnesdagar egentligen syftar till."
Boken har kommit till på initiativ av Smålands akademi. Samtliga författare har anknytning till Småland men har vitt skilda intresseområden och specialiteter.

Bland författarna märks Anders Wejryd, Margareta Strömstedt, Lars Bergquist, Stefan Edman och Lars-Olof Larsson.
Boken är rikligt illustrerad med både äldre och nytagna bilder. De senare är tagna av Björn Larsson som i en bildessä följer Linné i spåren genom dagens Småland.

Efterlängtad engelskspråkig utgåva av Herman Lindqvists Historien om Sverige - Från istid till framtid.

En engelskspråkig version av Herman Lindqvists svenska enbandshistoria Från istid till framtid. Från många håll har man efterlyst en sådan. Vår utgåva är tänkt både för bokhandel och turistmarknaden och för specialmarknader som exportföretag, UD, Svenska institutet, Sweorna m fl. En riktig svensk historia på engelska har hittills saknats, och vad kunde vara lämpligare än Hermans svenska enbandshistoria. Översättningen är gjord av Rodney Bradbury och har fackgranskats av John Toler.

Den kinesiska muren är ett av världens mest berömda byggnadsverk, omspunnen av myter och berättelser. Men det som idag är en populär turistattraktion har en mer dramatisk och blodig historia än vad många känner till.

I nära tre tusen år har den stått där, muren som markerat gränsen mellan Kina och dess omvärld. Den har fungerat som en maktdemonstration, en markering från en civilisation som varit mån om att dra en tydlig linje mellan sig själv och "barbarerna" utanför.
På senare år har muren kommit att symbolisera Kinas nationalism, landets beslutsamhet att stå emot påverkan och influenser från omvärlden. Men hur framgångsrik har muren varit, och vad var dess egentliga syfte? Var det egentligen en föregångare till Berlinmuren - ett verktyg lika mycket för att hålla inne sina egna som för att stänga oönskade besökare ute?
Cambridge-historikern Julia Lovell berättar Kinas historia genom murens historia, och hon gör upp med en del myter på vägen (nej, man kan inte se muren från månen). Det blir en berättelse som är långt mer splittrad och våldsam än vad de turister som besöker muren idag kan ana. Välskrivet och kunnigt beskriver författaren kinesiska dynastiers uppgång och fall under två millennier. Det är oundgänglig läsning för alla som vill förstå Kina - dess folk, dess förflutna och dess framtid.

I år är det femtio år sedan Ungernrevolten, det första upproret mot sovjet-systemet och en av de mest laddade händelserna under kalla kriget.

Den tändande gnistan var en studentdemonstration i Budapest den 23 oktober 1956 där man krävde pressfrihet och oberoende från Sovjet. Upproret spred sig som en löpeld över landet, och snart nog ställde sig den ungerska regeringen på folkets sida. Ett kort tag såg det ut som om revolten hade lyckats och att Ungern skulle få råda över sitt eget öde.
Men efter tolv dagar, den 4 november, återvände sovjetiska trupper med full styrka och slog ned "kontrarevolutionen". Tusentals dödades, tiotusentals sattes i fängelse och hundratusentals ungrare flydde landet, inte minst till Sverige. Sovjet hade visat att man inte tänkte släppa greppet om Östeuropa.

Den brittiske journalisten Victor Sebestyen, född i Ungern, har intervjuat ett stort antal personer som upplevde revolten, ungrare såväl som ryssar. Han ger en fyllig bakgrund till händelserna och förklarar det geopolitiska världsläget med den samtida Suezkrisen, och drar trådarna bakåt till andra världskriget.

Fredagen den 9 november 1520 var Stockholm en stad i chock. Dagen innan hade Kristian II låtit avrätta ett hundratal av sina politiska fiender, och deras kroppar fraktades nu till Södermalm för att brännas på stora eldar.

Hur kunde Stockholms blodbad inträffa? Hur kunde sådana motsättningar växa fram och leda till det värsta fredstida blodbadet i Nordens historia? Var det ett försök från Kristian II att skrämma sina undersåtar till underkastelse, eller var det hans kungliga plikt att straffa sina fiender?
Stockholms blodbad blev dödsstöten för den nordiska unionen; tre år senare valdes Gustav Vasa till svensk kung.
För att förstå vad som hände måste vi förstå tiden då händelsen ägde rum. Historikern Lars Ericson Wolke ger bakgrunden för blodbadet - den sena Sturetidens maktpolitiska tvister och propaganda, förespråkare och kritiker av Kalmarunionen, konflikter men även försök att skapa endräkt mellan de nordiska folken. Han beskriver också konsekvenser och olika tolkningar av händelserna vid Stortorget, samt berättar om vad Stockholms blodbad haft för betydelse ur ett europeiskt perspektiv.
Självfallet finns här också en beskrivning av förloppet - med ögonvittnesskildringar, berättelser om och av de människor som var med den där dystra novemberdagen 1520.

Under ett års tid pågår kampen om Italien. Det är en mycket blodig kamp som utkämpas mellan retirerande tyska styrkor och de allierade, på platser som gått till krigshistorien: Monte Cassino, Salerno och Anzio.

Efter att ha besegrat axelmakterna i Nordafrika tog de allierade språnget över Medelhavet och upp i Europa. De blodiga striderna i Italien blev dock en väldigt dyrbar seger för de allierade, det dåliga vädret och den bergiga terrängen gjorde det lätt för tyskarna att retirera och samtidigt tillfoga angriparna stor skada.
Den 10 juli 1943 inleddes operation Husky, invasionen av Sicilien. Den följdes senare av Avalanche, general Mark Clarks landstigning på det italienska fastlandet. Syftet med kampanjen var, förutom att befria Italien och krossa Mussolini, att binda så stora tyska styrkor som möjligt i södra Europa.
Invasionen av Italien skildrar några av krigshistoriens avgörande händelser och namnkunniga personer: Kesselring, Patton, Montgomery, landstigningen vid Anzio, slaget vid Monte Cassino, Mussolinis avrättning och intåget i Rom.
Marco Smedberg analyserar striderna på Sicilien och i Italien 1943-1944, som delvis fortfarande är ett relativt okänt operationsområde då det överskuggats av Normandieinvasionen. Invasionen av Italien växlar
mellan taktiska (och personliga), operativa och strategiska perspektiv, mellan mark-, sjö- och luftstrider och mellan ett allierat och ett tysk-italienskt perspektiv, och ger på så sätt ett helhetsperspektiv över striderna.

Herman Lindqvist berättar för första gången historien om Sveriges drygt sjuttio drottningar, från vikingatidens Sigrid Storråda till dagens Silvia.

Historien om alla våra drottningar börjar för över tusen år sedan, då saga och sanning blandas, och slutar med drottning Silvias egen berättelse i tiden och kronprinsessan Victorias tankar om framtiden.
Det är historien om drygt sjuttio färgstarka kvinnor där några är myt, några är helgon, och många har spelat maktspel bätre än sina män. Bara drygt tjugo av våra drottningar har haft inhemsk bakgrund, alla de övriga har kommit från ett tiotal europeiska länder, och de flesta har brutit på tyska.
Drottningarna var unga då de kom. Den yngsta, drottning Margareta, var bara tio år, de flesta var under
tjugo, men de har alla haft samma huvuduppgift: att så fort som möjligt nedkomma med en tronarvinge,
helst flera i reserv. De har sällan mött mannen de ska gifta sig med, inte ens sett en bild av honom. De har
inte talat hans språk eller tidigare varit i hans land. Efter giftermålet har de sällan fått återvända hem för att
återse sina familjer. Ända fram till 1900-talet har äktenskapen haft politiska, ekonomiska och dynastiska
motiv, de har beslutats av föräldrar och riksråd för att garantera ett fredsavtal eller stärka en allians eller
för att upphöja och berika kungens familj. Alla utom två har kommit från andra kungafamiljer eller furstliga
eller adliga ätter. En enda, drottning Silvia, har haft ett normalt yrkesliv utan tanke på att hon en dag
skulle bli drottning.
Sveriges historia är inte bara dess konungars, brukar det heta. Sveriges historia är också dess
drottningars, för utan dem hade det aldrig blivit några kungar. Drottningen har varit den livgivande, den fredsbringande, hon har fått vara föredöme och ideal.
Herman Lindqvists bok är den första som berättar om alla våra drottningar och skriver in dem i historien.

Här beskrivs den klassicistiska interiörens detaljer i dörrar, fönster och väggpaneler och illustreras med över 600 fotografier och kompletterade av detaljritningar i naturlig storlek. Första gången finns ett samlat material från såväl interiörarkitekturens rötter i antiken som dess utveckling i Italien, Frankrike och Sverige
från år 1400 till 1700.

Det vi dagligen ser omkring oss och kallar foder, socklar, dörrar, fönster och paneler och vars minsta delar
- om de är profilerade - kallas för listverk, är alla i mer eller mindre rakt nedstigande led ett arv efter
byggnadskonsten under den grekisk-romerska antiken.
Klassicismens interiörer är en framställning av interiördetaljens historia, som den har utformats i
den klassicistiska inredningsarkitekturen. En berättelse som handlar om hur västerlandets arkitekter, genom att ta sin utgångspunkt i antikens arkitektur, har givit arkitekturprofi len innebörd och mening genom
dess korrekta placering, men i stor utsträckning även genom att omplacera den i förhållande till dess
ursprungliga funktion och läge. Det handlar dels om interiördetaljens form, tradition och teori, men lika
mycket om hur den får sin plats i den interiör eller struktur som den utgör en del av. Det är först genom
sin placering och förhållande till omgivande arkitekturelement som detaljen får en innebörd.
Här följs interiörkonstens växlande utformning från 1400-talets Florens, via 1500-talets Rom till Solkungens Frankrike och stormaktstidens Sverige. De flesta interiörerna är ritade av sin tids främsta arkitekter och utgör de mest välkända förebilderna från sin tid. Här studeras rum som Rafaels loggia i Vatikanpalatset, Michelangelos, Carraccis och Pietro da Cortonas tak och inredningar i Rom och Florens. Boken avslutas i det sena 1600-talets inredningar i Versailles och kulminerar i Karl XI:s galleri på Stockholms slott. Boken är överdådigt illustrerad med över 600 bilder i färg och svartvitt.

Sjuhundra år har gått sedan Storkyrkan högtidligen invigdes år 1306. Den var under fyrahundra år stockholmarnas enda kyrka och här har många dramatiska händelser ur Sveriges historia ägt rum.

"Stockholms Storkyrka är en brännpunkt för kyrkans historia men också för vårt lands historia. Tanken svindlar när jag tänker på allt som under sju hundra år ägt rum under Storkyrkans valv. Tänk om väggarna kunde tala! Tänk om Storkyrkan kunde berätta sin egen historia! Men väggarna tiger som muren, tystnadsplikten är total. Ändå kan vi fortfarande fånga en del av det som ägt rum under valven, dels genom den historiska forskningen och dels genom ögonvittnesskildringar." (Biskop Caroline Krook)

Biskop Caroline har samlat dryga tiotalet författare som skildrar händelser ur vår historia som ägt rum i Storkyrkan. Herman Lindqvist skriver bl a om Kristian II:s kröning och Stockholms blodbad. Intendenten på Livrustkammaren Lena Rangström har forskat kring Gustav III:s kröningsdräkt och skriver om hans kröning i Storkyrkan. Ett bidrag av framlidne Arne Forsberg skildrar Bernt Notkes arbete med skulpturgruppen Sankt Göran och draken. Caroline Krook skriver bl a om drottning Kristinas kröning och Nathan Söderbloms initiativ till den allkyrkliga väldskongressen i Storkyrkan 1925.
Boken innehåller ett 24-sidigt bildark med ögonblicks- och detaljbilder från Storkyrkans alla skrymslen och vrår, tagna av frilansfotografen Louise Berg.

År 2005 är det 50 år sedan Lisa Larson kom till Gustavsbergs porslinsfabrik, handplockad av fabrikens konstnärlige ledare, Stig Lindberg. En dag fick Stig Lindberg syn på en liten katt som Lisa Larson hade gjort. Han vände och vred på den på den och undrade om hon inte skulle kunna utveckla den lite till. Det var början till Lisa Larsons första serieproducerade prydnadsföremål. Serien kallades Lilla Zoo och blev en stor försäljningsframgång. Serieproduktionen av Lisa Larsons föremål tog därefter fart på allvar. Föremålen blev snabbt mycket folkkära och var mans egendom ? försäljningsframgångarna var ett faktum. Under de 26 år som hon arbetade på Gustavsberg producerade hon en lång rad föremål som kom att serietillverkas och snabbt blev storsäljare. Hennes förmåga att anpassa sin produktion efter industriprocessens villkor är allmänt omvittnad. De här föremålen utmärks ofta av lite runda former och en säker stilkänsla. Här finns bland annat katter, hundar, lejon, gladrunda kvinnofigurer och Gunnar Sträng som sparbössa. Figurerna uttrycker humor och stillsam ironi, stor värme och mycket kärlek. Parallellt med serieproduktionen arbetade Lisa Larsson med sin unika produktion på Gustavsbergs Studio, den konstnärliga experimentverkstaden för konst- och prydnadsgods. Den produktionen skilde sig mycket från den serietillverkade, även om man känner igen hennes konstnärliga uttryck också i dessa föremål. 1980 slutade Lisa Larson på Gustavsberg. Lisa Larson är fortfarande aktiv keramiker och hennes föremål präglas av stor människokärlek, iakttagelseförmåga och kroppslig närvaro. Boken beskriver hennes konstnärskarriär och är illustrerad med reportagefoton från åren på Gustavsberg, några av hennes skisser, delar av serieproduktionen samt ett urval av hennes unika konstgodsproduktion. Det är den första boken om Lisa Larson som visar både de serieproducerade och de unika föremålen.

Vasasönernas tid var en krigisk period. Under de 50 år som de regerade var det krig under 40! Även inom riket var det en dramatisk tid. Gustav Vasa hade i sitt testamente dikterat villkoren för arvtagarna. Varför det hela inte utföll riktigt så som han hade avsett är en av många frågeställningar som löper genom hela berättelsen, alltifrån Erik XIV:s trontillträde till Karl IX:s död 1611. Det handlade om fyra makthungriga "renässanskungar", varav två blev avsatta efter inbördeskrig. Det var dessutom en tid då arvfurstar med egna hertigdömen och ett stort mått av självständighet komplicerar bilden långt mer än när den första Vasakungen formerade sin politiska agenda.

Alla sönerna hade ett häftigt humör, de var misstänksamma och grymma. Flera av sönerna visade tecken på psykisk sjukdom. Erik och den yngre brodern Magnus gjorde det och fråntogs både titel och egendom. En som inte uppvisade direkt sjukliga drag var Johan III. Under hans tid var det den religiösa konflikten som stod i centrum, och sonen Sigismund ställde den på sin spets. Efter Johans död utmanade hertig Karl brorsonen Sigismunds auktoritet och lät en riksdag hylla sig som riks-föreståndare. Motsättningarna ledde till inbördeskrig 1597, Sigismunds avsättning två år senare och blodiga uppgörelser med dennes anhängare.

Arvet efter Gustav Vasa är den avslutande delen i en välskriven och imponerande trilogi som inleddes med Kalmarunionens tid (1997) och därefter kom Gustav Vasa - landsfader eller tyrann? (2002). De tre delarna är fristående men ger en kronologisk och problemorienterad översikt över svensk historia under ett kvarts millennium infogad i en vidare europeisk kontext, från drottning Margaretas nordiska union till Gustav II Adolfs trontillträde.

I den fristående fortsättningen på Slaget om Kursk ger militärhistorikerna Frankson och Zetterling en delvis ny bild av ett av östfrontens mest dramatiska och grymma kapitel.

Östfronten, januari 1944. Konevs och Vatutins två fronter går samman i en kniptångsmanöver och ringar in de tyska styrkorna i syfte att befria Ukraina. När väl Ukraina hade befriats, vilket skedde i april 1944, skulle grunden vara lagd för den stora sommaroffensiven, då ryssarna skulle fortsätta mot Rumänien, Ungern och södra Polen.
När Operation Korzun inleds den 25 januari 1944 går för första gången två ryska stridsvagnsarméer i täten för ett anfall. Den sovjetiske befälhavarens Konjevs taktik lyckas och 55 000 tyska soldater ringas in.
Sovjetisk historieskrivning gör gällande att ytterst få ska ha lyckats ta sig ut, men det korrekta är att över 40 000 bröt sig ut, dock tvingades de lämna all materiel och tappade därmed initiativet än en gång på östfronten.
Med hjälp av vittnesmål från bägge sidor och den senaste militärhistoriska forskningen visar Frankson/Zetterling att sovjetisk historieskrivning kraftigt överdrev slagets betydelse, men också hur
Röda armén anpassade sig efter tillfället och tilllämpade ny taktik.

En av de största kärlekssagorna i historien, i klass med den mellan Napoleon och Josephine, Antonius och Kleopatra, lika detaljrik och välskriven som Stalin - den röde tsaren och hans hov.

Grigorij Potemkin, fursten som var Katarina den storas älskare och hemlige make, blev också i praktiken regent över det ryska imperiet. Katarina kallade honom "en av de största, mest excentriska och spirituella personer som hon någonsin träffat".
Hon såg honom som sin "tvillingsjäl" men samtidigt också som sin "herre och härskare" i politiken. Deras relation var passionerad men så stormig att de blev tvungna att göra en överenskommelse, som innebar att de delade på makten, men deras kärleksförhållande var inte bindande utan gav Potemkin stora friheter.

Simon Sebag Montefiore har här, precis som när det gäller boken om Stalin, gjort noggranna efterforskningar och ägnat sig åt att leta i arkiv under fem års tid. Här berättar han på sitt fascinerande sätt inte bara om Potemkins och Katarinas partnerskap och kärlek utan ger också Potemkin den plats i Rysslands historia som han gjort sig förtjänt av. Bland annat var det Potemkins insatser som resulterade i en utökning av Katarinas ryska imperium. Han skapade Svartahavsflottan, erövrade Krim och grundade städerna Sevastopol och Odessa. På grund av sin arrogans, sina luxuösa vanor och alla skandalösa historier blev han också hatad, men även hans fiender imponerades av hans intelligens och kreativitet.

Det är tisdag morgon den 6 november 1632, och en tät dimma förhindrar svenskarmén från att avancera fram mot den lilla staden Lützen några mil utanför Leipzig.
Kung Gustav II Adolf sitter i en vagn och är rastlös. Han fördriver tiden med att be. Hans plan att överraska motståndaren gick om intet vid övergången av Rippach dagen före. Borta vid Lützen samlar därför Wallenstein sina styrkor. Svenskkungen har bara några timmar kvar i livet.

Hur kom det sig att en svensk kung överhuvudtaget befann sig med en stor armé vid Lützen? Vad hände den där ödesdigra dagen? Och vad hände sedan?

Historikern Bo Eriksson berättar här om bakgrunden till att Sverige gav sig in i kriget på tysk mark, och om hur lyckosam den svenska armén var till en början. Dessutom får läsaren veta mycket om det svenska samhället, krigskulturen och den militära taktiken på den tiden, hur de olika grupperna ställdes upp på
slagfältet och på vilket sätt Gustav II Adolfs strategi skilde sig från Wallensteins.
Striden vid Lützen böljade fram och tillbaka och slaget blev blodigt. Vem som segrade är inte alldeles klart.

Tyska orden stiftades i Palestina av korsfarare i slutet av 1100-talet och etablerade sig så småningom i Nordeuropa. Under ständiga strider mot hedniska folkstammar erövrade orden ett eget rike vid södra Östersjökusten med Marienburg i nuvarande Polen som sitt högkvarter.
1300-talet var Tyska ordens storhets tid, och korsfarare från de europeiska länderna tog sig i stora skaror till Preussen för att kämpa vid ordensriddarnas sida. Efter hand ledde framgångarna till en konflikt med det allt starkare polska riket. Dessa strider kulminerade med det berömda slaget vid Tannenburg mot en förenad polsk-litauisk här.

William Urban berättar om Tyska ordens uppgång och fall och lyfter fram många tidigare okända fakta.
En detaljerad skildring och analys av slaget vid Tannenburg och trupprörelserna före drabbningen utgör en dramatisk höjdpunkt i boken. "Jag lova"Jag lovar att vara kysk till kroppen
och att leva i fattigdom samt vara lydig mot Gud,
Sankta Maria och er, mästare av Tyska orden,
och era efterträdare enligt ordens regler och sedvänjor,
lydig intill döden."
Ed som avlades vid inträde i Tyska ordenk till kroppen och att leva i fattigdom samt vara lydig mot Gud, Sankta Maria och er, mästare av Tyska orden, och era efterträdare enligt ordens regler och sedvänjor, lydig intill döden." Ed som avlades vid inträde i Tyska orden "Jag lovar att vara kysk till kroppen och att leva i fattigdom samt vara lydig mot Gud, Sankta Maria och er, mästare av Tyska orden, och era efterträdare enligt ordens regler och sedvänjor, lydig intill döden." Ed som avlades vid inträde i Tyska orden

"Så kommenderades framåt marsch. Bataljonen gjorde front mot fienden och började sin taktfasta förflyttning. Order förkunnades ackompanjerade av trumsignaler. Musköterna laddades och gjordes klara. Första ledet gick ner på knä, men det bakre förblev stående." Så inleddes slaget vid Oravais i ottan den 14 september 1808, en av de mest dramatiska händelserna under finska kriget. Det krig mellan Sverige och Ryssland som ledde till att den månghundraåriga föreningen mellan Sverige och Finland sprängdes och Finland blev ett ryskt storfurstendöme. Med hjälp av ett digert källmaterial, målande ögonvittnesskildringar och välkända episoder ur Fänrik Ståls sägner beskriver författaren kriget från februari 1808, när ryska trupper gick över gränsen mot Finland, till freden i Fredrikshamn i september 1809. Han skildrar den svenska arméns snabba reträtt norrut, segrarna, motgångarna, den hårda marschen ut ur Finland, de dödsbringande vinterkvarteren kring Torneå och avvärjningsstriderna i Västerbotten under våren och sommaren 1809. Utifrån sitt perspektiv som miltärhistoriker ger författaren en initierad bild av krigets förlopp. Han tar också fram hittills okända sidor av krigets verklighet och förutsättningar: Hur fick man fram mat till två arméer i ödsliga områden? Hur påverkades vanliga människor av kriget och hur skedde samspelet mellan den militära ledningen och civilbefolkningen? Och vilka faktorer var det egentligen som gjorde att Sverige led ett så svidande nederlag att kriget förblivit ett trauma ända in i vår egen tid?