Historia & kultur

Vinnare av Stora fackbokspriset 2015!

I detta verk är det arkitekturen som berättar historien om Sverige. Byggherrar och arkitekter, stilhistoria och byggnadsteknik sammanvävs med social utveckling och ekonomiska konjunkturer, alltifrån kristnande och riksbildning fram till att industrialiseringen förändrar världen. Centrala historiska gestalter framträder i ett land, där Finland ingår som en naturlig del och Skåne och Gotland har sin egen historia fram till mitten av 1600-talet. Katedralbyggande, kungliga Vasaborgar, högadelns slottsbyggande och bruksägarnas samhällsbyggande får en ny belysning, där den engelska parken ger en symbolisk bild av en ny tid. En lysande kavalkad möter läsaren.

Samtidigt utges samme författares Den svenska arkitekturens historia 1800-2000. Tillsammans är de två böckerna den första heltäckande översikten över svensk arkitektur genom tiderna.

Nytt ljus över vår medeltid.

I Biskopen och korståget 1206 berättar arkeologen Jonathan Lindström den fascinerande och banbrytande historien om den första svenska bondekolonisationen i Estland. Med hjälp av krönikor, brev och upptäckten av helt övergivna och igenvuxna byar träder en levande bild fram av Norden under kung Sverkers och Valdemar Sejrs tidevarv. Samtidigt berörs historiska gåtor som Eketorpsborgens försvinnande och Svearikets första militära katastrof.

Här lyfts också ärkebiskopen Andreas Sunessons äventyrliga liv upp ur historiens mörker. Han var en av Europas mäktigaste kyrkomän, magister i Paris, påvens vän, invecklad i storpolitik och jagad av franske kungens agenter över Alperna. Andreas stod i spetsen för stora korståg över Östersjön som för alltid förändrade Norden. I hans sällskap besöker vi storstäder och hedniska utmarker, kungliga borgar och nybyggarstugor och tar del av hans tankar om krig, sex, brödbak, kvinnomisshandel, pedagogik och historiens mening.

Genom Biskopen och korståget 1206 kommer vi den tidiga medeltidens människor nära, förstår deras vardag och drivkrafter under den våldsamma epok som kallas Europas födelsetid.

Bankirerna Giovanni och Cosimo de Medici, far och son, spekulerade sig i början av 1400-talet till världens då största förmögenhet genom att med fiffiga metoder förvalta påvens inkomster och vävarnas betalningar.

Släkten regerade snart Florens bakom kulisserna genom att äga i princip hela näringslivet. Familjen gynnade renässansens filosofer och konstnärer men krossade också sina konkurrenter genom intriger i Macchiavellis anda. Två påvar i släktens femte generation kunde med tiden göra familjen till storhertigar där den siste av dem söp ihjäl sig 1737.

Det finns idag ingen svensk bok eller bok på svenska om Medici. Göran Hägg råder bot på detta med sin sprudlande och kunniga framställning.

Möt de unga kvinnorna som riskerade livet, misshandlades och skadades både fysiskt och psykiskt i sitt arbete inom den svenska underrättelsetjänsten mellan 1939 och 1945, kvinnor som i det tysta gjorde stora insatser för sitt land. Vilka var de? Varifrån kom de? Varför fick de aldrig något erkännande?

Fotografen, tv-producenten och författaren Jan Bergman berättar här den osminkade sanningen om kvinnorna i underrättelsetjänsten under andra världskriget. En av dem var hans egen mor. Det är berättelsen om den hemligaste delen av den svenska militära underrättelsetjänsten - C-byrån - och de som jobbade åt den, en berättelse som kastar nytt ljus över en mörk tid i vår moderna historia.

Hur länge har man trott att fredagen den 13:e medför otur? Vad anser dagens forskare om Thor Heyerdahls idéer? Var låg kung Salomos gruvor? Har det funnits monarker i Baltikum? Hur gamla är världens äldsta noter, och var skrevs musiken? Varför miste Sverige sina kolonier i Afrika?

Dessa frågor, och många andra, har under årens lopp landat på Dick Harrisons skrivbord i hans dagliga aktivitet som historiebloggare i Svenska Dagbladet. I denna bok, en uppföljare på succén Jourhavande historiker (2013), serverar han läsaren hundratals svar på frågor om allt mellan himmel och jord, som endast har det gemensamt att de stammar från människans obändiga lust efter kunskap om det förflutna.

Historien om Västfronten är en modern, svensk skildring i ord och bild av kriget i skyttegravarna under första världskriget 1914-1918.

Det finns tusentals böcker om kriget skrivna för britter, tyskar och fransmän. Det finns många svenska böcker som är likadana. Historien om Västfronten är däremot skriven av en svensk för moderna svenskar.

Författaren Nils Fabiansson kan västfronten på sina fem fingrar. I den okonventionella Historien om Västfronten skildrar han striderna i skyttegravarna, livet bakom fronten och det följande samhällstraumat med utgångspunkt från de platser där historien verkligen ägt rum. Med kamera och anteckningsblock, och med historikerns kunskap och arkeologens blick, har han under många år dokumenterat spåren av kriget och minnena av dessa platsers historia längs hela västfronten, från Engelska kanalen till Schweiz.

Med sin osentimentalt pigga och fräscha attityd vänder Historien om Västfronten upp och ner på många gamla invanda bilder av första världskrigets historia.

Läs även Nils Fabianssons inlägg i Norstedtsbloggen.

Den 6 februari 2014 är det 100 år sedan Gustav V höll det famösa Borggårdstalet. Det blev kulmen på en dramatisk politisk kamp som gått till historien som Den Stora Försvarsstriden och den får dagens stormar runt militären och dess budget att likna en mild bris.

Konflikten hade inletts drygt två år tidigare, i december 1911, då Sveriges nyvalde liberale statsminister Karl Staaff beslöt inställa bygget av F-båten, en ny typ av pansarfartyg som hade drivits igenom av Staaffs konservative föregångar Arvid Lindman.

Försvarsstriden har, av en av dess deltagare, den socialistiske agitatorn Fredrik Ström, karaktäriserats som den hårdaste och mest hänsynslösa vår nyare politiska historia antecknat. Det är ett omdöme som står sig. Den enda politiska kamp sedan dess, som möjligen skulle kunna mäta sig med Försvarsstriden i fråga om hårda motsättningar, är striden om löntagarfonderna.

Försvarsstriden engagerade nästan hela Sverige. Huvudrollsinnehavare var ledande politiska makthavare i regering och opposition, som Karl Staaff och Arvid Lindman, men också kung Gustav V och upptäckarhjälten Sven Hedin med flera. Hedin utövade, alltifrån stridens början och fram till och med kungens borggårdstal, ett avgörande inflytande över händelserna. Den makt han utövade var helt informell. Han uppbar inget ämbete utan baserade sitt inflytande uteslutande på sin berömmelse, sin begåvning, sitt författarskap och sin ställning som nationens store hjälte.

Alltifrån stridens början, då Hedin skrev sin försvarspropagandistiska pamflett Ett varningsord, som trycktes i en miljon exemplar, finansierades av tidens rikaste finansfurstar och distribuerades över landet med tidningar, präster och lärare, fram till Borggårdstalet som han också författade och fick kungen att hålla, var Hedin en av stridens dirigenter.

Borggårdstalet fick Karl Staaff att avgå, och han avled året efter. Striden om försvaret fortsatte dock ytterligare en tid men avblåstes ett halvår senare då första världskriget utbröt och den försvarsvänliga linje högern drivit fick nationellt stöd.

Begreppet germaner är laddat med rasbiologi och nazism, men vilka var de egentligen? Stora vilda kämpar med svärd och hjälmar och underliga gamla kläder eller rakryggade, raknästa och ljushåriga unga män i elegant uniform från 1940-talet? I en vindlande historia som löper över tvåtusen år visas det hur en berättelse från antiken förändrades och deformerades till en ren förfalskning av det förflutna.

Finns det germaner nu, eller fanns de förr? Ser germaner ut på något särskilt sätt? Är svenskar germaner? Konstigt nog är det svårt att hitta klara svar på så enkla frågor. Forskaren Tore Janson berättar om vilka de ursprungliga germanerna var och hur de kom att bli symboler för händelser och idéer som har spelat en stor roll och fortfarande är laddade med farliga spänningar.

Vidare söker författaren beskriva vad som faktiskt hände i antiken, alltså om dem som ursprungligen kallades germaner. Deras historia och deras relationer till romarna har mycket att göra med oss i Norden och formade hela Europas utveckling ända fram till nutiden. Deras språk gav upphov till bland annat svenska, engelska och tyska. Vi i Sverige, liksom de flesta människor i norra Europa, använder ett språk som bygger på det germanerna talade i antiken.

Men Germanerna handlar också om hur vi som lever nu ska förhålla oss till vad som skedde förr med samhällen och med språk. Behöver vi veta det? Är det nyttigt eller onödigt eller farligt att se bakåt?

Erik XIV:s kröningskrona, Silverbibeln och Absolutflaskan är alla föremål som har betytt något för den svenska historien. I 101 föremål ur Sveriges historia får vi stifta närmare bekantskap med dem och många andra: vissa välkända, andra okända och några överraskande.

Historikerna Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison har valt ut föremål som är betydelsefulla för sin tid, och sammantagna berättar om vårt land från forntid till nutid. Pålen som genomborrade Bockstensmannen är ett exempel. En ekpåle slagen genom hjärtat för att hindra den olycklige att gå igen, det enda utställda arkeologiska fyndet i Sverige som vittnar om att skräcken för att de döda kunde komma tillbaka var likadan hos 1300-talets svenskar som på kontinenten.

En jugendvas från Reijmyre speglar ett skönhetsideal från tidigt 1900-tal, och dessutom en teknik för glaskonst som knappt förekommer här längre.

De två föremålen har föga gemensamt, men satta i sitt respektive kulturella sammanhang tecknar de bilden av två olika tider, två epoker av skapande människor, deras tankar, förutsättningar, fruktan och längtan. Exemplen kan mångfaldigas: hästmunderingarna från Eskelhem, Sveriges äldsta stol, mumien i Vänersborg och Margretheskålen.

101 föremål ur Sveriges historia är en bok som man kan låta ligga framme, titta i när andan faller på och häpna över hur mycket det finns att se och lära sig.

I dag är Versailles ett utflyktsmål för Parisresenären, ett historiskt palats förknippat framför allt med Ludvig XVI och Marie Antoinette. Under dess storhetstid var slottet mer än så: en kungastad som i mitten av 1700-talet hade lika stor befolkning som Göteborg. Historikern Jonas Nordin berättar om en byggnad som kom att symbolisera en hel era.

I palatset fanns omkring 450 våningar och lägenheter som beboddes av den stora och vittförgrenade kungafamiljen och medlemmar av den högsta aristokratin. Dessa ofta små men likväl högt eftertraktade lägenheter fördelades enligt intrikata kösystem. Trots att tomter i staden utdelades på förmånliga villkor för den som ville bygga ett ståndsmässigt privatpalats i närheten av kungens domän kunde hovmännen ödmjuka sig nästan hur långt som helst för att komma i åtnjutande av ett litet kyffe i någon av slottets flyglar.

Denna värld skulle inte bara roas och underhållas utan även utfordras, på kungens bekostnad. Det var en enorm tjänarstab som såg till att hovmännen fick sin dagliga spis. I slottet rörde sig hovmän, vaktsoldater och vanliga besökare i en outsinlig ström. Versailles stod öppet för alla kungens undersåtar så länge de var hela och rena. De välordnade och sparsamt möblerade salar som dagens besökare möter hade ingen motsvarighet på 1700-talet. Kronprinsen kunde klaga över att han aldrig fick lugn och ro för den människoflod som ständigt passerade genom hans våning, och inte ens kungen var förskonad från de ficktjuvar som härjade i slottet och parken. I vissa korridorer och salar sålde köpmän livsmedel så att slottens hyresgäster inte skulle behöva promenera till stadens marknader. I mitten av denna röra befann sig kungafamiljen, omgärdad av en strikt etikett, som fascinerade och inspirerade alla andra europeiska hov.

Kung Gustaf VI Adolf, Kungens farfar, avled den 15 september 1973. Fyra dagar senare höll Carl XVI Gustaf, endast 27 år gammal, sitt trontal i Rikssalen på Kungliga slottet och blev Sveriges nye statschef. Det innebär att Kungen i år har varit statschef i 40 år. En lång och händelserik tid. Som valspråk valde Kungen "För Sverige - I tiden". Det var sannolikt både mer framåtblickande och djärvare än vad många insåg då. Med valspråket som ledstjärna har Kungen aktivt följt aktuella skeenden och händelser, både i och utanför landet, och varit en viktig länk mellan historien, nutiden och framtiden.

I samband med jubileet utkommer boken Mina 40 år för Sverige. Här har Kungen valt ut ca 300 bilder från sina 40 år som statschef och försett dem med personliga bildtexter. Förutom en inledande reflektion över de gångna åren finns det även tematiska avdelningar som belyser Kungens engagemang för miljön, idrotten, scoutrörelsen, familjen och rollen som statschef.


Vad har Kungen för förhoppningar om jubileumsåret?
Det är bra med märkesår. Det är en plattform att stå på för att se framåt, men också för att blicka bakåt. 40 år är kolossalt många år och så mycket har hänt. Vid trontillträdet var jag förhållandevis ung, 27 år, och då ser man världen med en 27-årings erfarenhet. Nu, efter 40 år, så har jag en viss erfarenhetsbank att ta utav. Och omvärlden har förändrats på många plan, på flera olika sätt; i ens närhet med den närmsta familjekretsen, i Sverige och i världen. Det sägs ibland lite skämtsamt att allt var bättre förr, men så är det ju inte. Världen har på många sätt blivit en bättre plats att leva på för flertalet, men det finns fortfarande stor fattigdom och nöd i världen.

Ur intervju på kungahuset.se

Restaurera gamla byggnader eller riva och bygga nytt? Svaret har varierat beroende på tidsålder, såväl i Sverige som internationellt. Författaren och arkitekturhistorikern Fredric Bedoire tar avstamp i 1600-talets svenska stormaktstid och landar i en nutid fylld av olika synsätt på restaureringskonsten.

Sverige har världens äldsta kulturminneslag, instiftad just på 1600-talet. Via monumentvårdens inträde i Rom på 1800-talet och riddarromantiken i England under samma period berättar han om restaureringarnas betydelse för att skapa nationell identitet under den begynnande industrialismen. Det är ett mål som behålls fram till vår tid, även om uttrycken har växlat. Det präglar 1800-talets stora stilrestaureringar i Frankrike, Tyskland och England, och Sverige förstås, och den får en politisk innebörd, vare sig det handlar om en hotad aristokrati, högkyrkliga präster eller de nya industrialisterna. Katedraler och borgar betraktas som nationens minne och restaurering av dem med blir led i samhällets modernisering vid sidan om tidens nya monumentalbyggnader. Ständigt lyser samtiden igenom, ofta tydligare än den tid som man restaurerar.

Sveriges ledande ställning under nationalromantiken med restaureringar där man mer konsekvent än på andra håll understryker patina och historisk egenart skildras mot bakgrund av en ny samhällssyn, spänningen mellan konservatism och demokrati och folkkyrka. Den internationella modernismen tog framför allt efter andra världskriget över även i restaureringskonsten, och hanteringen av gamla byggnader blev ett led i folkhemsbygget, med ett nytt främmande formspråk.

Det ekologiska tänkandet vid tiden kring 1970 blev en bakgrund till en ny syn, avståndstagande till moderna tekniker och material och återgång till de traditionella, med restaureringen av Skoklosters slott som föregångare, samtidigt med en spirande byggnadsvårdsrörelse. En ny brytpunkt inträffar med postmodernismen i slutet av 1900-talet, när den historiska bilden och sättet att levandegöra historien, bland annat med rollspel, ger en helt ny frihet. Präglas dagens restaureringar av anarki eller sunt förnuft? Det är den slutliga frågan i ett banbrytande kulturhistoriskt verk.

Fanns det ölänningar i den romerska armén? Rökte man cannabis under vikingatiden? Hur mycket är påhittat i Ivanhoe? När började vi åka på badsemester? Varför tillhör Åland Finland? Vad hände med Domusvaruhusen?

Och så vidare. Frågorna haglar. Sedan Dick Harrison började besvara dem i Svenska Dagbladets historieblogg har det blivit hundratals artiklar om allt mellan himmel och jord, från äldsta forntid till nutid. Läsarnas undringar, kommentarer och förnyade spörsmål visar vilket stort historieintresse det bevisligen finns i Sverige, detta land som ofta utpekas som det mest historielösa i västvärlden.

I Jourhavande historiker har vi samlat ett axplock av de bloggtexter Dick Harrison har skrivit under de senaste åren. Här finns ingen övergripande tematik mer än historien som sådan. Frågorna spänner över allt från kosacksvordomar i 1600-talets Ukraina till egyptiska cancerdiagnoser på 2600-talet f.Kr. via vikingatida bärsärkar och ockultism i Tredje riket. Framför allt vittnar boken om vilken omfattande kunskap om förgången tid och mänskligt handlande som ryms i våra arkiv och bibliotek, kunskap som vi utan tvekan blir visare av att ta till oss.

Århundradets sommar äger rum 1913 - året då allting hände, innan världen vände, året innan Det stora kriget bröt ut och ingenting blev sig likt. Det är ett år då allt tycks möjligt. Samtidigt kan förfallet anas. Författarna, filosoferna och konstnärerna visste redan att mänskligheten förlorat sin oskuld. Florian Illies låter detta enda år uppstå i en undergångens högmässa, och väcker liv i en storslagen tid.

Proust ger sig ut på jakt efter det förflutna, Rilke dricker med Freud, Stravinskij förrättar offer till våren och i München säljer hötorgsmålaren Adolf Hitler sina stadsvyer. Man skulle kunna kalla det året då alla var där.

Med ett romaninspirerat handlag skildrar journalisten Florian Illies en brytningspunkt. Vardagssituationer blandas med analyser av händelser som skulle förändra världen - allt skrivet kunnigt, originellt och på en enastående prosa.

Måndagen 19 april 1943 inledde nazityskarna den sista akten i Warszawagettots historia. Gettot skulle stängas och de sista ca 60 000 judiska invånarna transporteras till förintelseläger. Aktionen bedömdes ta tre dagar men den tidsplanen sprack omgående. Tyskarna hade nämligen inte kalkylerat med möjligheten att judarna kunde göra väpnat motstånd. Och det gjorde de.

Soldater från två judiska motståndsgrupper, Judiska Kamporganisationen och Judiska Militära Unionen, utsatte tyskarna för intensiva eldöverfall och jagade ut dem från gettot på morgonen den 19 april. För första gången under kriget hade tyska trupper stött på ett organiserat väpnat motstånd i en stad de ockuperade och tvingades retirera. Det som följde var ändå en Davids kamp mot Goliat. Trots sin övermakt tog det en månad för tyskarna att slå ner allt motstånd och rensa gettot.

De judiska kämparna hyste aldrig några illusioner om utgången. Deras uppror ska ses som en symbolisk strid om rätten att få leva men framför allt som en kamp om människovärdet som nazisterna tagit ifrån dem. På slagfältet i gettot fick judarna chansen att dö som fria människor, vilket var precis så de ville ha det.

I förlängningen var upproret också en slags protest mot omvärldens likgiltighet inför det judiska folkets öde. Därmed skulle den mentalitet som präglat upproret komma att få stor betydelse för staten Israel och dess kamp för överlevnad.

Judarna har vapen! berättar om upproret utifrån ett brett spektra av källor. Myter avlivas och nya hjältar framträder. Framför allt är det en historia om offervilja, mod och sorg.

Måndagen 19 april 1943 inledde nazityskarna den sista akten i Warszawagettots historia. Gettot skulle stängas och de sista ca 60 000 judiska invånarna transporteras till förintelseläger. Aktionen bedömdes ta tre dagar men den tidsplanen sprack omgående. Tyskarna hade nämligen inte kalkylerat med möjligheten att judarna kunde göra väpnat motstånd. Och det gjorde de.

Soldater från två judiska motståndsgrupper, Judiska Kamporganisationen och Judiska Militära Unionen, utsatte tyskarna för intensiva eldöverfall och jagade ut dem från gettot på morgonen den 19 april. För första gången under kriget hade tyska trupper stött på ett organiserat väpnat motstånd i en stad de ockuperade och tvingades retirera. Det som följde var ändå en Davids kamp mot Goliat. Trots sin övermakt tog det en månad för tyskarna att slå ner allt motstånd och rensa gettot.

De judiska kämparna hyste aldrig några illusioner om utgången. Deras uppror ska ses som en symbolisk strid om rätten att få leva men framför allt som en kamp om människovärdet som nazisterna tagit ifrån dem. På slagfältet i gettot fick judarna chansen att dö som fria människor, vilket var precis så de ville ha det.

I förlängningen var upproret också en slags protest mot omvärldens likgiltighet inför det judiska folkets öde. Därmed skulle den mentalitet som präglat upproret komma att få stor betydelse för staten Israel och dess kamp för överlevnad.

Judarna har vapen! berättar om upproret utifrån ett brett spektra av källor. Myter avlivas och nya hjältar framträder. Framför allt är det en historia om offervilja, mod och sorg.

Den sista delen av serien Sveriges historia börjar under 1960-talets gyllene rekordår när den svenska modellen väckte internationell uppmärksamhet. "Paradiset, det måste väl vara som Sverige, fast med mera sol", utbrast den franske presidenten George Pompidou vid denna tid.

Men tiderna förändras. Vi lever i en nutid där världen och Sverige drabbats av en djup ekonomisk kris vars konsekvenser ingen kan överblicka. Under tiden har Sveriges roll i världen förändrats genom murens fall, 11 september, invandring och internet, globalisering och EU-anslutning.

Utvecklingen spänner från en statlig TV-kanal till hundratals i parabolen, från 44-årigt socialdemokratiskt regeringsinnehav till borgerliga alliansregeringar, från du-reformer till ny-niande, från vänstertrafik till högertrafik. Däremellan ryms finansboomar och IT-bubblor, Ingemar Stenmark och Zlatan, vänstervindar och högervågor, u-båtar, 4 oktoberkampanjer, stödstrumpor, ABBA, Olof Palme och Lisbeth Salander, kärnkraftsomröstning, FRA-lagen, proggen och partnerskapslagar.

Finns det en kontinuitet i denna utveckling eller har Sverige förändrats i grunden under ett turbulent halvsekel? Tillhör folkhemmet historien? Det är den grundläggande fråga som styr framställningen i det avslutande bandet av Sveriges historia.

Öppnandet av Tutankhamens grav 1922 kom att bli ett av de mest spännande ögonblicken i arkeologins historia. Berättelsen innehåller allt: guld, skatter, en plötslig död, en mumifierad kung och en förbannelse - alla det som gör att forntidens Egypten ständigt fascinerar.
I den här boken utgår Joyce Tyldesley från graven och dess historia när hon berättar om de avgörande händelserna i Egypten under det Nya riket, samtidigt som hon undersöker hur vi förhåller oss till det förflutna.

Tutankhamen (död 1327 f.Kr.) vilade i en guldkista omgiven av en fantastisk samling imponerande gravgåvor: där fanns allt från religiösa symboler och statyer i nästan naturlig storlek till enkla höftskynken. Det enda som saknades var ett bibliotek. Att graven var så märkligt tom på skriftlig information gjorde att många egyptologer ansåg att innehållet inte hade något särskilt värde, förutom att tjäna som exempel på egyptiernas konstnärliga och tekniska landvinningar under det Nya riket. Ingenting kunde vara mera fel. I dag vet vi att varje enskilt föremål från graven har en egen historia att berätta, historier som experterna med hjälp av moderna vetenskapliga metoder lyckats rekonstruera utifrån gravgåvorna, graven själv och kungens mumifierade kropp.

I sin hyllade bok tittar Joyce Tyldesley med nya ögon på Tutankhamens grav för att rekonstruera hans familjehistoria, hans regering och tilltänkta liv efter döden, samtidigt som hon utforskar västvärldens långlivade fascination för mumier och deras "förbannelser".

Bibeln är världens mest kända bok. Själva ordet biblos betyder just bok, på grekiska. Illustrerad bibel är ett praktverk, som gjort för att väcka de fantastiska berättelserna och karaktärerna till liv för en bredare publik.

Den har kallats Böckernas bok. Tillkommen under en tidsrymd på mer än tusen år och med undantag för Koranen har inget annat litterärt verk haft ett sådant inflytande över människans historia och ett så långvarigt grepp om vår fantasi. Bibelns sidor rymmer poesi, myter, historia, lovsånger till Guds ära Här finns berättelser om svek, mord och krig sida vid sida med finstämda historier om kärleken som övervinner allt. Kungariken erövras och återerövras. Trolöshet och hat är oupplösligt förenade med förlåtelse och försoning.

Judar, kristna och muslimer räknar alla Abraham från Ur som sin andliga urfader, han är den första stora gestalten vi möter i Gamla Testamentet. Bibelns centrala teman, i grunden sprungna ur judisk-kristna erfarenheter, har för övrigt mycket gemensamt med de andra stora världsreligionerna som den gyllene regeln att bemöta andra såsom vi själva vill bli bemötta, liksom en tro på ett liv efter döden.
Under historiens gång har Bibeln inspirerat till storslagen konst och musik. De praktfullt illustrerade texterna från de medeltida klostren var undantagslöst bibeltexter. Michelangelos magnifika fresker i Sixtinska kapellets tak i Vatikanen i Rom är en enastående vision i bild av Bibelns berättelser, från skapelsen till domedagen. Kompositörer i alla tider har i oratorier, passioner, mässor, operor och andliga sånger inspirerats av Bibeln. Till och med vårt vardagsspråk är fyllt av bibliska uttryck.

Ändå är Bibeln för många, kanske de flesta, i Sverige idag en otillgänglig bok. Illustrerad bibel med sina vackra bilder, kartor, verk från de gamla mästarna, historiska föremål och fotografier är ett sätt att ändra på det.

Filmen förändrade världen. Så snart tekniken tillät utvecklades filmkonsten ur tidigare konstformer. Lusten att berätta om världen, om våra känslor och livserfarenheter har alltid funnit och tycks vara lika naturlig som behovet att andas. Det filmiska uttrycket har dock varierat med tiden och alltid influerats av sociala och kulturella omständigheter. Vad var det till exempel för krafter som drev fram utvecklingen av de första filmerna? Vilken roll har filmen spelat i samhällsutvecklingen? Varför blir vissa filmer klassiker? Vad gör att vissa skådespelare, regissörer och manusförfattare blir så stora?

Det här är film är en ambitiös och mycket tillgänglig kartläggning av hela filmhistorien. Boken granskar ingående tidsperioder och genrer från hela världen. Centrala filmer, som får representera olika genrer och tidsperioder, lyfts fram och analyseras i detalj. Allt ifrån kameraarbetet och ljussättningen till skådespeleriet, liksom filmernas kulturella betydelse och avtryck i samhället, beskrivs och diskuteras. I kronologisk ordning får vi följa filmens utveckling från de tidiga Lumière-projektionerna till dagens avancerade 3D-teknologi.

Historiska tidslinjer i boken markerar viktiga filmhändelser. Varje kapitel innehåller flera biografier över de mest inflytelserika regissörerna. Boken tar med läsaren in bakom kulisserna; glamouren, framgångarna, svårigheterna, besvikelserna och stjärnstatusens verklighet.

Det här är film är skriven av en internationell samling experter och faktagranskad av Dagens Nyheters filmdoktor, Mårten Blomkvist.

Illustrerad med över 1 100 foton.

2009 kom Tusen svenska klassiker, en fantastisk symbios mellan modern kulturhistoria och nostalgifrosseri, med populärkulturella pärlor från 1956 till i dag. En snyggt formgiven tegelsten som hyllades av kritiker och slukades av läsarna.

Nu kommer uppföljaren, Tusen klassiker, som löper parallellt med den förra boken, men som handlar om alla de utländska böcker, filmer, skivor och tv-program som gjort avtryck i den svenska folksjälen under det senaste dryga halvseklet. Det rör sig om allt från Frank Sinatra till Las Ketchup, från Ung rebell till Borat, från Alf Prøysens bok om Teskedsgumman till Imre Kertész förintelseroman Mannen utan öde, från Kalle Ankas jul till Mad men.

Boken är rikt illustrerad med svenska originalomslag och filmscenerna man minns, men också full av underhållande anekdoter och överraskande fakta. Visste du till exempel att Jimi Hendrix spelade tre gånger i Mariebergsskogen i Karlstad?

För urvalet och texterna står Björn Nordström, Ulf Nordström, Lars Nylin och Marie Oskarsson. Alla fyra är erfarna journalister och kritiker som skrivit om musik, film, litteratur och tv sedan sjuttiotalet.

På Spotify hittar du låtlistan: "Tusen klassiker - Hundra låtar"

Kapare och linjeskepp, fregatter och roddargalärer - under det stora nordiska kriget mellan 1700 och 1721 utkämpade den svenska flottan ett sjökrig mot danskar och ryssar, men de svenska fartygen hotades också av engelska, nederländska, polska och tyska motståndare.

Den här boken handlar om hur detta delvis okända svenska sjökrig gick till, om fartygen och människorna som utkämpade det. I skuggan av slagen vid Narva och Poltava och arméns fälttåg i Ryssland var det flottans uppgift att kontrollera sjöförbindelserna. Den kampen pågick på Östersjön och i Finska viken och Bottenhavet, men också på sjöar som Ladoga och Peipus, ute i Nordsjön och ända uppe vid Ishavet, seglade och stred svenska örlogsfartyg.
Kampen till sjöss handlade om strider mellan stora örlogsflottor, men också om galärer som härjade i skärgårdarna eller kapare som angrep handelsfartyg. Tillsammans formar de bilden av det tidiga 1700-talets sjökrig. Kulmen på sjökriget kom den hemska sommaren 1719 när ryska galärer härjade och brände den svenska ostkusten, från Norrköping till Gävle, och drev tusentals skärgårdsbor på flykten medan deras hem brändes. Än idag minner fornminnen och ortnamn i skärgården om rysshärjningarna.

Sjöslag och rysshärjningar ger en levande bild av hur det stora nordiska kriget fördes till sjöss, men också om hur sjökriget påverkade Sverige och människorna som deltog i det, officerarna och sjömännen, men också deras familjer hemma i land. Historikern Lars Ericson Wolke har skrivit den första moderna boken om 1700-talets svenska sjökrig och den bygger på omfattande ny forskning i bevarade arkiv. Därmed får vi en djupare förståelse om det stora nordiska kriget och den svenska stormaktens undergång.

"Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skilja medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, plundrare och plundrade."

Det är Per Albin Hansson som talar. Han leder det socialdemokratiska partiet i opposition 1928 och utnyttjar det borgerliga ordet "folkhem" för att fylla det med ett socialdemokratiskt innehåll. Och tittar vi på den svenska historien mellan 1920 och 1965 ser vi en utveckling som Per Albin nog skulle ha gillat: siffrorna för livslängd, reallöneökning, semesterveckor, utbildningsgrad, bostadsstorlek, pensioner och valdeltagande har ökat markant, medan de för arbetslöshet, fattigdom och tbc har sjunkit rejält.

Detta land uppe i norr som dessutom - av klokhet eller feghet - klarade sig undan andra världskriget, och som redan av sin samtid betraktades med såväl avund som djup misstro. Sverige tog den förnuftiga medelvägen mellan kapitalism och kommunism, skrev amerikanen Marquis Childs beundrande, medan den österrikiske ekonomen Friedrich von Hayeck varnade för att samma väg kunde leda till träldom.

Gårdagen tolkas ju alltid i ljuset av nutiden, vilket innebär att historikernas frågor och forskningsområden varierat från tid till annan. Likt årsringar på ett träd avlöser de olika inriktningarna varandra: intresset har i takt med tiden fokuserat på politisk historia, facklig historia, social historia, kvinnohistoria, genushistoria. Att fånga in alla dessa berättelser och perspektiv, att söka skriva en översiktlig men ändå vetenskapligt tillförlitlig historia har varit författarnas strävan eftersom det är en historia värd lära känna.

Italiens historia slutar för svenskar på 1500-talet. För italienarna börjar den kring 1860, då det moderna Italien ersatte småstaterna på halvön.
Göran Hägg tecknar ett porträtt av ett land vars sentida historia är en nyckel till dagens händelser. Det moderna Italien rymmer väl så många fascinerande öden och ödesdigra händelser som under renässansfurstarnas tid.

Garibaldis 1000 frihetskämpar som slog tjugofalt starkare trupper på Sicilien. Katastrofen vid Caporetto i första världskriget. Fristaten i Fiume där syndikalismen infördes. Fascismens märkliga blandning av social omsorg och brutalitet, modernism och mystisk våldsromantik. Den märkliga Mussolini-nostalgi som fortfarande hemsöker delar av landet. De egendomliga kolonialäventyren i Libyen och Etiopien. Maffians uppkomst och återkomst med amerikansk hjälp efter andra världskriget. Röda brigaderna och mordet på Moro. Den nedtystade nyfascistiska statskuppen 1970. Den moderna mutkulturen och politiska roffarmentaliteten och dess rötter i traditionerna. Inget av det som omvärlden förfasade sig över när det gällde Berlusconis sexäventyr eller ekonomiska manipulationer är någon nyhet - det nya är att man trots allt reagerade även på hemmaplan.

Vi möter de storartat provokativa poeterna D´Annunzio och Marinetti, dramatiker som Pirandello, berättare som Alberto Moravia och Umberto Eco, de futuristiska målarna och arkitekterna, bakgrunden till operor som Verdis Rigoletto och Mascagnis Cavalleria rusticana, sångare som Beniamino Gigli och Domenico Modugno. Vi ser filmskapare som Fellini, Rossellini och Ettore Scola, vars film givetvis inspirerat till bokens titel, liksom stjärnor som Anna Magnani, Sophia Loren och Marcello Mastroianni. Varpå vi via San Remo-festivalen i fjol ändå når det trots allt hoppfulla läge som nu uppstått i detta alldeles särskilda land.

Adolf Hitler var långt ifrån den ende europeiske pojke som slukade och uppslukades av den världsberömde upptäckaren Sven Hedins böcker om äventyrliga färder över Asienkartans vita fläckar. Med åren kom Hitlers ungdomsidol att bli en av diktatorns största beundrare, till omvärldens häpnad och avsky.

Titlar som Durch Asiens Wüsten, Abenteuer in Tibet och Im Herzen von Asien prydde bokhyllan i Hitlers barndomshem. Trettio år senare, när Hitler nådde maktens tinnar tog han chansen att närma sig sin gamle idol. Han sände ett gratulationstelegram till Hedin som då var på expedition i Kina. Propagandaminister Josef Goebbels skrev i sin dagbok: Sven Hedin är en tapper kämpe för vår sak. Efter hans död måste vi resa ett minnesmärke över honom i Tyskland.

Hedin försvarade nästan allt Hitler gjorde utom judeförföljelserna, men det räckte för att den i övrigt propagandistiska bok som Hedin skrivit om Hitlers Tyskland skulle förbjudas. Det minskade dock inte Hedins beundran för Führern. Deras möten formade sig till orgier i ömsesidigt smicker medan den svenska offentligheten alltmer tog avstånd från Hedin och hans opassande sympatier för diktatorn. Vilhelm Moberg krävde hans utträde ur Svenska akademien.
Samtidigt var Hedin i hemlighet den svenska regeringens främste informatör om hur man tänkte i Berlin. Han ställde frågor till Hitler och de andra nazipamparna och skrev utförliga redogörelser som gick med kurirposten till UD i Stockholm och lästes med febrilt intresse. Inte ens Hitlers självmord fick Hedins beundran för honom att vika. I en dödsruna i DN kallade Hedin honom för en av de största män världshistorien ägt.

Axel Odelberg, författare till Äventyr på riktigt, den hyllade biografin om Sven Hedin, berättar den fascinerande historien om den uppburne svenske äventyraren och den brutale tyske diktatorn som beundrade varandra så mycket.

Kampen om Stilla havet var det mest omfattande och kostsamma sjökrig som utkämpats. Den kejserliga japanska flottan ryckte åt sig initiativet inledningsvis, men gradvis kom de att möta allt starkare amerikanskt motstånd. Slaget vid Midway är den mest kända drabbningen och har utpekats som vändpunkt men flera andra dramatiska sjöslag skildras i denna bok, där de två japanska hangarfartygen Shokaku och Zuikaku står i centrum.

Männen som befann sig i stridszonen i Stilla havet utkämpade en kamp där man ofta saknade erfarenheter att förlita sig på. I Korallhavet nordost om Australien utkämpades historiens första hangarfartygsslag, där hangarfartygen Shokaku och Zuikaku stred mot Lexington och Yorktown. Vi får följa piloterna som förgäves sökte efter motståndarens huvudstyrka, männen ombord på hangarfartygen som bevittnade flyganfallen och upplevde när bomberna träffade. Många misstag och felbedömningar gjordes, eftersom ingen hade varit med om ett sådant slag tidigare. Under kriget i Stilla havet skedde en snabb utveckling. Läsaren får följa kombattanternas ansträngningar att anpassa sig till förändringarna. Kriget till havs, där hangarfartyg opererade med de senaste flygplansmodellerna och nyutvecklad radar, var beroende av sin tids mest avancerade teknik. Människornas roll var trots detta stor.

Boken skildrar flera människöden, som utspelade sig på de två hangarfartygen, baserat på dagböcker, brev, intervjuer med krigsveteraner, arkivmaterial och mycket annat. Läsaren får följa skeppsläkare, piloter, radaroperatörer och många andra individer. Författarna sätter in personer i det större sammanhang som kriget utgjorde, där frågor som kamikazeförbandens tillkomst, kampviljan mot den amerikanska övermakten, fältbordeller och de strategiska övervägandena diskuteras.

Här får vi kortfattad och lättillgänglig information om viktiga historiska händelser - och stora historiska gestalter - över hela jordklotet, placerade i kronologisk relation till varandra. Kronologi och geografi är överordnade de stora berättelserna, allt för att det världshistoriska perspektivet skall kunna göra sig gällande så effektivt som möjligt.

Läsaren ska utan bekymmer inse den övergripande samtidigheten, på ett globalt plan. Vilka monument och konstföremål skapades i Skandinavien omkring 1000 f.Kr., när David var kung av Israel och chavinkulturen bredde ut sig i Peru? Vilka riken och hantverkstraditioner blomstrade i Vietnam och Västafrika när det romerska riket var som störst? Vad hände i Bulgarien och Korea på sexhundratalet? Vad hände på Malackahalvön när trettioåriga kriget rasade i Tyskland? Vilka kriser i Europa och Asien sammanföll med den svenska storstrejken 1909? Vad kunde man se på bio 1952, när kung Faruq störtades i Egypten och Batista grundade en diktatur på Kuba? Vilken popmusik lyssnade svenskarna till när Watergateskandalen briserade 1974?

Det rör sig om ett urval väsentliga och intresseväckande notiser, vilka tillsammans är tänkta att skänka en global överblick över sex miljoner års historiska utveckling, med tonvikt på de senaste millennierna.
Inför den svenska utgivningen har dessutom professor Dick Harrison (som även skrivit förordet) gjort ett större tillägg av händelser med direkt relevans för Sveriges historia.

Redan 1977 tog fotografen Mats Bäcker sin berömda svartvita bild av Iggy Pop. Bilden av punklegendaren som gör fingret åt publiken har sålts på auktion för rekordsummor och fått ikonstatus. Detta frusna ögonblick på Dad´s Dancehall i Köpenhamn är en stark symbol för en ny tid och för en ny våg av rockband.

För Mats Bäcker blev bilden startskottet på en framgångsrik karriär som en av Sveriges mest stilbildande rockfotografer. Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet skildrade han rock- och punkstjärnor i intima porträtt, backstage och på scenframträdanden.
Listan över Mats Bäckers möten med svenska och internationella stjärnor är lång: U2, Rolling Stones, The Clash, Joakim Thåström, Plura, Ulf Lundell, ABBA, Eva Dahlgren, David Bowie, Tina Turner och Grace Jones bara för att nämna några. Han stod mitt upp i den nya våg av musik som sköljde fram i början av 1980-talet: Garbochock, Pink Champagne, Problem, Commando M Pigg, Kai Martin & Stick! och Lolita Pop är bara några av de många band han fotograferat.
Många av bokens foton har tidigare publicerats i den inflytelserika musiktidskriften Schlager, där Mats Bäcker under flera år arbetade som fotograf.

Raw Power är en exklusiv coffee table bok som bjuder på stjärnglansiga rockfoton av högsta kvalitet. Men också på fotografens personliga anekdoter från sina möten med rockens stora. Det här är en tidsresa, till en epok då rå attityd och mäktig kraft pulserade från såväl små klubbscener som stora arenor. Boken är en guldgruva för musikintresserade och fans, men också ett viktigt kulturhistoriskt dokument om några av modern rockmusiks föregångare och förebilder.

Mats Bäcker har idag lämnat rockmusiken bakom sig. Men han har hållit sig kvar framför scenen och anses idag vara en av Sveriges främsta fotografer inom klassisk scenkonst, som dans och opera. Hans fotografier har genom åren visats på ett stort antal utställningar.

Stockholms byggnader är på en gång en guidebok, en uppslagsbok och en bok att läsa - och i alla tre avseenden unik.

Stockholmsvandraren har här en oumbärlig vägvisare till huvudstadens skiftande byggnader och stadsbild. Med boken i hand kan man lätt finna information om en byggnad man råkar stanna inför eller lägga upp en arkitektonisk upptäcktsfärd genom några intressanta delar av stan. Mer än 850 byggnader och anläggningar presenteras i korta beskrivningar. De flesta (ungefär 500) åtföljs av nytagna fotografier. Kartor, ordförklaringar och utförliga register gör boken lätt att hitta i. Några inledande kapitel presenterar Stockholms bebyggelseutveckling och byggnadskonst.

En bok för alla Stockholmsintresserade - värdefull att ha, rolig att ge bort.

Detta är en bok om den medeltida staden Söderköping, varken mer eller mindre.

Boken handlar inte om Söderköping i dess helhet - inte om perioden efter 1523, inte om brunnskulturen, inte om Göta kanal, inte om nutiden. Ej heller har jag anspråk på att i detta sammanhang behandla medeltiden som fenomen, utan endast de aspekter som är nödvändiga att tillägna sig på det att det medeltida Söderköping skall bli begripligt. Boken har skrivits ur ett medvetet mikroperspektiv, med fokus på en enda svensk orts uppgång och blomstring från dess ännu föga utredda vikingatida begynnelse till Gustav Vasas maktövertagande.

Tack vare arkeologins vetenskapliga expansion och de många utgrävningarna i staden under andra hälften av 1900-talet och början av 2000-talet har våra kunskaper om Söderköpings medeltida utseende och stadens funktion som centrum för handel och hantverk kraftigt ökat. Dessutom har den historiska forskningen förskjutit vår uppfattning om medeltida städer och riken betydligt. Dagens historiker och arkeologer ställer andra frågor än föregångarna, letar i andra dokument och betraktar fynden ur andra synvinklar.

Det finns följaktligen goda skäl att skriva en bok om det medeltida Söderköping. Därtill kommer att det är en både historievetenskaplig och narrativ utmaning. Vad händer med vår historia om vi medvetet utgår från det lilla samhället, från byn och staden snarare än riket och kulturkretsen, för att tolka det förflutna? Hur kan vi förstå Sverige och Nordeuropa om vi sätter ned foten i just Söderköping och relaterar stadens utveckling till det framväxande medeltida samhället?

Denna ambition har lett till att boken i lika hög grad fokuserar på själva Söderköping i mycket konkret bemärkelse - soptippen, kjorteln, keramikskärvorna, kavelbroarna, latrinerna, pilbågen -som på stadens och stadsbornas roller i den värld som formades mellan 1000-talet och 1500-talet med Östersjön som nav. Istället för att söka förstå Söderköpings uppkomst och utveckling som en följd av nordtysk handelsexpansion, vilket länge har varit det normala, har jag strävat efter att se staden även ur andra perspektiv - östgötska stormannavälden, svensk riksbildning, kamp mot sjörövare, krig i Baltikum.

Dick Harrison

Det såg inte bra ut för människorna. Europa tycktes vid 1500-talets slut verkligen ha nåtts av det fruktade tillstånd som skriften talade om - det djupast tänkbara förfallet, det sista skälvande skedet i människornas historia och hela jordens existens, där den yttersta dagens hårda dom nu slutligen stod för dörren.

Tyvärr var allting människornas fel. Det hejdlösa syndandet hade vredgat Gud. Och nu kom straffet. Än var det krig och pest, än de bittraste strider, än var det jordbävningar, svält och flodvågor.

I Sverige fanns två personer som önskade ta itu med eländet. Riksföreståndaren hertig Karl gav ärkebiskopen Abraham Angermannus en fullmakt att visitera riket för att i socken för socken rannsaka, döma och bestraffa de syndfulla. Angermannus skred så till verket med ett av de mest oförskräckta uppfostrings- och utrensningsprojekten i vårt lands historia. I ett rasande tempo genom hela det södra Sverige lät han profosserna svinga sina risviskor över de dömdas ryggar tills blodet rann på marken.

Angermannus räfst var kulmen på en lång tids politiska strider i Sverige. Den blev nu startskottet för en uppgörelse - som skulle ta en ände med förskräckelse.

Den 8 september 1941. Bara elva veckor efter att Hitler drog igång Operation Barbarossa, det brutala överraskningsanfallet mot Sovjetunionen, hade tyskarna omringat Leningrad. Belägringen skulle inte hävas förrän efter två och ett halvt år och under de 872 dagar som blockaden och bombardemanget pågick skulle så många som två miljoner sovjetmedborgare dö.

Hade staden fallit skulle andra världskrigets - och 1900-talets historia - ha sett helt annorlunda ut. Belägringen av Leningrad är en fängslande redogörelse för vad som egentligen hände i den omringade staden och utgår från personliga historier hämtade från både tyska och ryska källor i form av dagböcker och levnadsberättelser. Detta är en berättelse om civilbefolkningens ofattbara vedermödor: det ständiga sökandet efter mat, människor som är tvungna att krypa uppför isiga trappor på alla fyra med vattenhinkar, en kvinna som just har begravt sin far och lägger märke till att vakterna på kyrkogården använder sig av ett stelfruset lik med utsträckt arm och en cigarrett mellan tänderna som vägvisare till en massgrav, en annan kvinna som tillverkar en skallra med en torkad ärta till sin evakuerade sonson och lägger undan skallran i en låda när hon ett halvår senare får höra att han har dött av hjärnhinneinflammation.

I Belägringen av Leningrad besvarar Anna Reid många av de frågor som tidigare lämnats obesvarade gällande belägringen: Hur bra sköttes egentligen försvaret? Hade betydligt färre människor dött om stadens ledning gjort bättre ifrån sig? I vilken mån bidrog Stalins och Moskvas misstänksamhet mot det västorienterade Leningrad (före detta Sankt Petersburg, tsarens huvudstad) till utvecklingen? Hur nära var det att Leningrad intogs av tyskarna? Och, framför allt, hur lyckades de som var med om belägringen överleva?

Tiden från 1830 till 1920 präglades av tron på att framtiden kunde gestaltas genom skapande politik och ekonomiska framsteg. Men framtidstron innebar inte att perioden var en lång raksträcka till det demokratiska genombrottet 1920.

Motsättningarna var tidvis starka och flera olika framtidsscenarier tävlade med varandra under starka intressekonflikter. Utgången av konflikterna var absolut inte given på förhand. En konfliktlinje gällde kungamakt eller folkmakt. Andra motsättningar gällde hur fattigfrågan skulle lösas, fördelningskampen mellan arbete och kapital i det framväxande industrisamhället, bildningsfrågan och statskyrkans religiösa och politiska auktoritet. Feminismen tog form och vann i styrka under perioden.

Här beskrivs också Sveriges definitiva etablerande som en småstat efter tidigare århundradens stormaktsprägel. Detta sker mot bakgrund av en dynamisk europeisk geopolitik med växande motsättningar mellan Ryssland, Storbritannien och från 1871 Tyskland, där det gällde för Sverige att hitta en position i Östersjöområdet. En viktig del av den geopolitiska orienteringen gällde unionen Sverige-Norge (1814-1905).

Bandet består av tre delar:
1. Det långsamma letandet efter kompromisser på politiska konflikter som på sikt ledde till framväxten av en kompromisskultur för inre konsolidering.
2. De ekonomiska framstegen och fördelningskonflikterna, härunder också befolkningens förändringar vad gäller storlek, tillväxt och förvärvsarbete i spåren av industrialisering och urbanisering.
3. Det kulturella formandet av Sverige med vetenskap och konst.

Astrid Lindgrens böcker har följt litteraturvetaren Ulla Lundqvist genom livet. Under åren 70-talet arbetade hon på sin avhandling om Pippi Långstrump och kom att träffa Astrid själv och blev en flitig gäst på Dalagatan.

Först återstiftar vi bekantskapen med några av böckerna i det tidiga författarskapet. Pippiböckerna men också flickböckerna och den vuxna yrkeskvinna Kati - många av Astrids alter egon.
Så friläggs några av de viktigaste trådarna i Astrid Lindgrens diktväv: det kompromisslösa förkunnandet av ickevåld, solidariteten med de minsta, inte bara barnen utan alla samhällets svaga, och slutligen den ton av längtan som vibrerar genom de stora sagornas texter.
Boken sista del stammar ur förhållandet att Ulla Lundqvist större delen av sitt yrkesliv har varit lärare: överallt har hon haft Astrid Lindgrens böcker i bagaget, från Häggviksskolan i Sollentuna till Västbanken, Palestina.

Hur många svenskar vet att grunden för Nordens efterkrigsutveckling lades på Karelska näset sommaren 1944? Boken berättar om den historiska bakgrunden - Finlands svåra val efter Vinterkriget, hemliga förhandlingar med både Tyskland och Sovjet och finska militära chefer som aningslöst ignorerade alla varningar om ett förestående angrepp. Det hela kulminerade i de sovjetryska storanfallen på fronterna mot Finland i juni 1944.

Genom en kombination av bragder på slagfältet, politiskt manövrerande och en god portion tur kunde Finland ändå överleva som självständig nation. Det motsatta resultatet - ett kommunistiskt lydland med Röda armén utefter Torneå älv och på Åland - hade gett Sveriges och Norges efterkrigshistoria ett helt annat utseende.

Beskrivningen av de militära operationerna är koncentrerad till det berömda "Karelska näset" mellan Ladoga och Finska vikens innersta del. Efter en kraftig uppladdning anföll Röda armén den finska försvarslinjen den 9 juni för att krossa den finska armén, erövra Helsingfors och ytterst besätta hela landet. Ryssarna hade stora initialframgångar och lyckades erövra Viborg efter bara tio dagar. Därefter hårdnade det finska motståndet och under de följande tre veckorna lyckades man avvärja fyra stort upplagda ryska anfall i olika riktningar. Mest berömda är striderna vid Tali-Ihantala, Nordens största fältslag någonsin.
Framställningen bygger på det rikhaltiga material som finns tillgängligt från finsk sida, men använder sig också av moderna ryska källor och även svenska.

Bokens bärande idé är att beskriva ett högdramatiskt skeende i Finlands nutidshistoria. Genom en kombination av bragder på slagfältet, politiskt manövrerande och en god portion tur skulle det bli en händelse med stor betydelse för inte bara Finlands utan även Sveriges och Norges efterkrigshistoria.

Författarna är rutinerade skribenter som behärskar sitt ämnesområde från olika utgångspunkter: Finlandskännedom, historisk och militär sakkunskap och fram för allt dokumenterad förmåga att beskriva ett komplext skeende på ett spännande och begripligt sätt.

Det periodiska systemet är som bekant en tabell över alla kända grundämnen. Det utvecklades under slutet av 1800-talet efter de olika grundämnenas kemiska och fysiska egenskaper. Ända sedan dess har det periodiska systemet varit en naturvetenskapens ikonbild.

Den här boken berättar på ett hisnande och underhållande sätt om alla dessa grundämnen som är sammanvävda med vår vardag, kultur, historia och vårt språk och bygger på så vis en bro mellan naturvetenskap och humaniora.

Här får vi, bland mycket annat, veta hur upptäckten av och framgångarna med neon blev sammanflätade med art décos framväxt i mellankrigstidens New York och Paris, och hur vår relation med bly utmynnade i både den kreativa kraften i Gutenbergs tryckpress och den destruktiva effekten av blykulor. Vi får lära känna hur de vanligaste grundämnena upptäcktes, fick sina namn och hur vi har använt oss av dem. Författaren delar in boken under rubrikerna: Jord, Makt, Eld, Kraft och Skönhet.
Detta är ingen torr kemibok utan en bok som innehåller historia, historier, biografier, mytologi och (okej då) en gnutta kemi med benäget stöd från statskunskap, geologi, metallurgi, astronomi, astrologi och religionshistoria.

Det är inbjudande populärvetenskap när den är som bäst och låter oss komma i direktkontakt med universums fundamentala byggstenar. Ett grundläggande verk!

Detta är den rafflande berättelsen om fältherren Hannibal från Karthago som år 218 f.Kr. marscherar med sin armé och en mängd stridselefanter från Spanien över Pyrenéerna och Alperna och väl i Italien direkt vinner två betydande segrar över romarna, bland annat slaget vid Cannae.

Romarna var minst sagt skakade. Hannibal kom att behärska Syditalien under drygt 15 år, men misslyckades med att framtvinga Roms fall. Han och hans armé besegrades slutgiltigt i Nordafrika 202 f.Kr., och Hannibal flydde och begick senare självmord. Huvudstaden utplånades 146 f.Kr. efter att den romerske statsmannen Cato d.ä. länge upprepat att: "För övrigt anser jag att Karthago ska förstöras."
Konflikten mellan Rom och Karthago brukar kallas för de puniska krigen och slutade med att Romarriket fick herraväldet över Medelhavsområdet.

Roms krig med Karthago och Hannibal handlar inte bara om stora slag och magnifika fältherrar utan också om det dagliga livet i en lite lätt uttråkad armé som röjer runt i fiendeland.

För 2 000 år sedan levde i romarrikets utkanter människor som romarna kallade "germaner". Man visste inte mycket om dem, men i imperiet skrevs ändå böcker om dessa främlingar i norr, utan att författarna ens hade besökt deras samhällen.
När Sverige 2 000 år senare blev en spetsnation inom rasforskningen, var de romerska fantasierna ännu aktuella. Nazisterna skulle snart göra tanken om ett "raskrig" till germanernas försvar, till själva bränslet i sin politiska väckelse.

Men redan år 1921 beslöt den svenska riksdagen att ett rasbiologiskt institut skulle skapas - Europas första - till försvar för landets unika folkstam. Svenskarna var nämligen av ovanligt ren nordiskt-germansk rastyp, sades det.
Maja Hagermans nya bok är en tankeväckande skildring av germanernas idéhistoria i Sverige. Med avstamp i 200-talet, när nordborna mötte Rom och skapade sin säregna "fornnordiska" kultur, drar hon trådarna vidare till 1900-talet, då personalen på Rasbiologiska institutet i Uppsala iklädda vita rockar tog emot personer för rasmässig bestämning. Längs vägen dit finns arkeologer, målare, diktare och fornforskare som inte minst under 1800-talet framkallade en vision av det gamla Norden - vikingarnas värld. Omkring år 1900 hade de rasrena germanska vikingarna fått plats i skolböcker och uppslagsverk.
I dag talar genetiker inte längre om den germanska rasen. Inom genetisk forskning hittar man inga tydliga människoraser, än mindre några "germaner". Men visionen om vikingen lever märkligt nog ändå kvar i närbesläktad form. Föreställningar om ursprungligkultur och renhet florerar återigen. Ytligt sett kan det tyckas oskyldigt, men kopplingarna till politisk extremism och främlingsfientlighet finns kvar.
Maja Hagerman sätter kritiskt ljus på hur bilden av våra förfäder kom till och visar hur den ännu i dag präglar uppfattningen om vilka vi är.

Enorm och samtidigt överskådlig: denna rikt illustrerade världshistoria sveper, i breda penseldrag och med förbluffande mångsidighet, från historiens och kulturernas gryning fram till tjugohundratalets början. Här sammanfattas mänsklighetens sociala, kulturella och militära historia till en oupplöslig helhet; en lika oundgänglig bok för hela familjen som för den historieintresserade.

Nära fyratusen bilder illustrerar texten, som initierat och mångsidigt skildrar såväl de mäktigaste riken på jorden på höjden av sin triumf som länder plågade av fattigdom och krig. Möt de legendariska härskarna vars vilja format seklerna, religionsstiftarna vars påbud har influerat miljoner människors liv, de stora upptäckarna och uppfinnarna, konstens och filosofins snillen och nydanare. Se pyramiderna stiga mot höjden och talibanriket falla samman, vapnen utvecklas från spjut och pilbågar till jetplan och atombomber. Utforska de kulturella höjdpunkter som nåddes i antikens Aten och renässansens Italien, upplysningstidens Frankrike och det viktorianska England. Följ med vikingatidens sjöfarare och rymdålderns astronauter på deras resor mot det okända och vi lär känna både retorikens och bildkonstens mästare.

I fyra överskådliga specialdelar presenteras epokgörande historiska förlopp, som den franska revolutionen och det första världskriget, medan dussintals översikter åskådliggör religiösa och politiska rörelsers utveckling och inverkan. Framstående gestsalter från alla tider och alla världsdelar presenteras i korta biografier.
Allt du behöver veta om världshistorien är avsedd att väcka vår nyfikenhet. Om du läser den från pärm till pärm eller bara dyker ner i den här och där för skojs skull spelar ingen roll - den är alltid lika fängslande.

För 370 miljoner år sedan hände något märkligt på jorden. En öde planet var på väg att förändras för all framtid. Några besynnerliga varelser i vattenbrynet förberedde sig för att kolonisera den stora, obebodda landmassan. De som lyckades skulle bli alla landlevande djurs förfäder.

Hur det gick till när fisken klev upp på land har varit ett av de största vetenskapliga mysterierna, en klassisk gåta som många velat lösa. Här berättas det om hur det gick till när svenska fossiljägare kartlade en av de viktigaste förändringarna i livets historia. De hamnade i centrum för hela världens uppmärksamhet och deras upptäckter gav rubriker på löpsedlar och förstasidor. Upptäckterna skulle komma att forma den moderna människans syn på de stora och eviga frågorna om vårt ursprung.

Strax före första världskrigets utbrott skickas den blott tjugoettårige studenten Erik Stensiö ut på en äventyrlig expedition i Andrées fotspår på Spetsbergen. Under sin resa lyckas han hitta okända fossil som skulle kasta ljus över vår tidigaste historia. Jakten efter fossil förde Stensiö och och hans kollega Erik Jarvik ut på riskabla resor till okända områden. Deras resultat var emellanåt ifrågasatta, de blev misstänkliggjorda och uppfattades som kontroversiella. Men när seklet var slut ansågs deras insats som avgörande för forskningen om livets utveckling och som en vetenskaplig bragd.

Personliga tragedier, ovanliga levnadsöden, storpolitik och akademisk rivalitet är några av beståndsdelarna i berättelsen om de forskare som var beredda att offra allt för att hitta det avgörande beviset.
Förutom det historiskt vetenskapliga skeendet är boken också en flera hundra miljoner år gammal detektivhistoria om hur och varför livet tog det lilla, men avgörande, steget att lämna vattnet. Det är svårt att tänka sig en värld där ingenting rörde sig ovanför vattenytan. Men i världshaven kokade det av liv och det är där vår saga börjar.

Fossiljägarna är en dramatisk och spännande populärvetenskaplig skildring av utforskningen av vårt gemensamma förflutna, om sökandet efter vår anfader. Det är också en berättelse som på ett spännande och nytt sätt beskriver vad som hände när livet tog det avgörande klivet upp på land.

Det femte bandet av Sveriges historia spänner över perioden 1721 till 1830. Om sextonhundratalet är stramt och barocktungt i mångas ögon, så framställs artonhundratalet ofta som dynamiskt och moraliserande. Däremellan ligger sjuttonhundratalet, slitet och solkigt, men omsvärmat av Bellmans visor och omslingrat av rokokons blomstergirlander.

Flera revolutioner sker under sjuttonhundratalet, ett sekel fullt av försök, högtflygande planer, vittfamnande reformförslag, udda idéer och nya visioner. Frihet är seklets ideal och man provar nya vägar, i teorin såväl som i praktiken. Sverige utvecklar tidens mest avancerade folkrepresentation och toleransen för olika uppfattningar i politiska och religiösa frågor ökar. Livet i fredstid medför nya ideal.

Småskalig industri startas runt om i landet. Naturaliekabinett och kuriosasamlingar vittnar om att naturen står i fokus för intresset som både nytta och nöje. Vetenskapen blomstrar med Linné i spetsen. Konst och kultur premieras vid Gustav III:s hov. Cajsa Warg sprider kokkonstens dofter och Bellman skildrar stadslivets larm. Resandet blir på modet som aldrig förr, men Ostindiska kompaniets import av lyxvaror väcker en häftig debatt om moral och livsstil.

Samtalet blir sjuttonhundratalets existensform. Nya röster hörs på kaffehus och krogar, i politiska diskussioner, i pressen och den framväxande offentligheten. Men mycket sker i skymundan, i brev och dagböcker eller i handskrivna pamfletter som undgår censuren. Där skildras vardagen, men också intresset för ockultism, alkemi och ordensväsende. Under seklets gång växer en ny tid fram i människors tankevärld.

Vasaskeppet - en nationalklenod som det sannerligen inte har berättats tillräckligt om. Här förs vi tillbaka till Stockholm på 1620-talet. Gustav II Adolf härskar över mycket men vill ha mer. Han låter bygga den största skepp som svenskarna någonsin sett.

Skeppet ska manifestera hans makt och imponera på och skrämma rikets fiender. Men allt går åt fanders. På premiärturen välter som bekant det stolta skeppet, ett slags föregångare till våra dagars JAS-projekt. Här introducerar Anders Wahlgren oss till vardagslivet i sextonhundratalets myllrande Stockholm och alla de som mer eller mindre var involverade i byggandet av skeppet. Få skrev brev på den här tiden men genom att bland annat studera rättegångsprotokoll har han skapat en bild hur vanligt folk levde för nära fyrahundra år sedan. Vi får träffa Karin ljusstöperskan och hennes båtsman Mårten. Den italienska pastabagaren som kom hit upp i kalla Norden. Den holländska familjen Hybertson där hustrun Margareta blir chef för varvet - en av Sveriges största arbetsplatser.

I Stockholm drev ett hundratal föräldralösa barn runt de fångades in, för lite mat fick de spinna segelgarn och sy säckar till flottan. Via Stockholms Tänkeböcker, avtal, räkningar, ritningar, samtida konst och tidigare okända foton från Vasas bärgning, skeppet i dag och unika dataanimationer får vi en bred skildring av Vasaskeppet och dess tid samt allt rackarspel kring den sensationella bärgningen 1961. Anders Wahlgren gör också en långfilm och tv-serie om detta stora äventyr.

Det finns inga kulturer utan konst. Viljan att avbilda och berätta är lika naturlig för människan som för fåglar att bygga bo. Men konsten har tagit sig radikalt olika uttryck genom tiderna. Vad fanns för ursprungliga avsikter med alla dessa konstverk, och hur kan vi förstå dem i dag?

Hur kommer det sig att konsten blomstrade under vissa perioder men inte under andra? Och vad är det som gör vissa konstverk så betydelsefulla?

Det här är konst är en ambitiös, överflödande rik konsthistoria som guidar oss genom världens mest ikoniska bildkonstverk - dem vi ofta stöter på när vi bläddrar i en tidning, besöker museer eller hittar som omslag på böcker. Vi får följa konstens utveckling period för period och möta varje konstgenre, från måleri och skulptur till konceptkonst och performance. Parallellt med historien om konsten löper en kulturell tidslinje som förser läsaren med den historiska kontexten vid varje period.

Denna osedvanligt tillgängliga konsthistoria börjar med en ingående översiktskildring av konsten utifrån de sociala och kulturella sammanhang den sprungit från. Sedan får vi följa med på en spännande resa genom konstens utveckling genom tiderna. Noggranna analyser av centrala konstnärers idéer och verk belyser hur de har påverkats av varandra och förklarar vad de försökte åstadkomma. Konstverk som kan representera en hel period eller rörelse lyfts fram och analyseras i detalj avseende alltifrån färgval och bildspråk till teknik, vilket ger oss en möjlighet att tolka konstverkens betydelse som aldrig förr.

Det Svenska Ostindiska Kompaniets skepp förde inte bara med sig te och kryddor från Canton, utan även porslin, glas, sidentyger, lackskåp, solfjädrar, målningar, elfenbensarbeten, etc.

Men den kanske viktigaste importen till det lilla landet i högan nord var idén om det kulturella Kina, ett utopiskt samhälle som levde i lycka och välbestånd. Vi drömde om Kina. Vi samlade kinesiskt porslin och lät bygga, vad vi trodde, kinesiska miljöer för att där hysa samlingarna. Vi försökte bygga kinesiska hus, anlägga parker och låta tillverka kinesiska kläder och möbler. Vi drack vårt te och försökte "tänka kinesiskt".
Men vi hade ingen aning.

Den här genomillustrerade boken försöker ge en glimt av de miljöer där de kinesiska importföremålen slutade sin resa. Ett möte mellan två kulturer. Det är en föremålens resa, kineseriet, men också en berättelse om personerna ur svensk adel och borgarskap som inhandlade godset till sina hem; en skildring av hur det omgivande samhället präglades av Kompaniets närvaro och där snart sagt hela den svenska finansvärlden var inblandad.

Bildmaterialet består dels av rena föremålsbilder, dels av uppdukade miljöbilder med all rekvisita helt autentisk. Upplägget är kronologiskt, och tidsramen är ca 1700-1800, ett århundrade.
Sammantaget togs ca 50 miljoner porslinsföremål hem till Sverige under perioden. Mycket var beställt och hade en tydlig "svensk" estetik. det vill säga mycket var en aning renare, stramare än det som togs hem i övriga Europa.

För ett sekel sedan kom Evert Taube för första gången till Argentina. I april 1910 steg han i land i Buenos Aires, driven av både pengabrist och äventyrslust. Han hade precis fyllt tjugo, och skulle bli kvar i fem år.

Den här perioden kom att betyda mycket för Evert Taubes personliga utveckling. Han tog verkligen chansen att lära sig. Runtom i Argentina arbetade han bland annat som illustratör, flasksköljare, mätningsman, kanalgrävare, förman, ridande ordonnans, spårvagnskonduktör och fruktodlare.
Lika mycket betydde de här åren för hans framtida karriär, som författare, konstnär och musikant. Ur sina minnen från Argentina öste han rikligt i över femtio år. Två romaner, ett femtiotal berättelser, mängder av teckningar och målningar och inte minst mer än trettio visor - allt detta inspirerades av hans tid i Sydamerika.

Följ med i Evert Taubes spår, från krogarna i Buenos Aires till Pampas gröna vidder, från Samborombón-bukten till Andernas sluttningar. Lär känna människorna han mötte, från den vackra Carmencita till trashanken Frisenfelt, från den bildade men törstige Vittorio Porrini d'Angelo till romanhjälten Don Diego Karlsson de la Rosa.

När du rider din hingst i en eldröd schal,
med bindeln kring ditt hår
och pistolen på ditt lår,
är du praktfull att skåda, o Rönnerdahl,
du furste av det väldiga Pampas.
Evert Taube

Några decimeter ner i jorden låg de noggrant sorterade resterna efter sexton barn och vuxna. De hade legat där i mörkret sedan stenåldern, omgivna av sin tids vackraste ting i flinta, ben och keramik kring ett raserat trätempel lika uråldrigt som Egyptens pyramider.

Om detta hade arkeologerna inte en aning när de satte spaden i marken. Det hade inte heller de döda som väntade på dem. Sist de andades och kände var för över fyratusen år sedan, men de bar ännu med sig en kod att knäcka, ett fascinerande budskap från en främmande värld.
Det var en värld av säljägare, svedjebönder, ishavsfiskare, gudadyrkare, stammar och bygder, väldiga palissadanläggningar, konstfullt stensmide, rödlysande hällbilder, barnadöd, människooffer, skalperingar, brutala strider, havsfärder till främmande stränder, invecklade ritualer och gryende hövdingadömen.
Traditionella arkeologiska metoder kombineras i dag med analyser av DNA och isotoper från människoskelett och ger helt nya inblickar i stenåldern. Det var en tid som av dunkla skäl betraktas som mer ursprunglig och naturlig än vår egen, men som i första hand var en unik och mycket annorlunda tid.

Arkeologen och författaren Jonathan Lindström ledde utgrävningen av dödshuset i Turinge. Det kom att bli ett underbart vetenskapligt äventyr, en improviserad kamp mot tiden och slumpen, men också en port till underjorden och nyckeln till den yngre stenålderns värld.
De dödas tempel är en detektivhistoria ur verkligheten där vi får följa utforskningen av det gåtfulla budskap som låg dolt i jorden. I arbetet att knäcka dödshusets kod anade arkeologerna stenåldersmänniskornas djupaste hemlighet - en hemlighet av kosmiska dimensioner.

Retorik i tiden är tänkt som underhållande historiebok och på samma gång användbar handbok. Exemplen börjar i antiken med bland annat Ciceros försvar för en misstänkt giftmördare och Jesus Bergspredikan, och sträcker sig fram till kung Carl XVI Gustafs tsunamital och Barack Obamas accepterande av nomineringen till president.

Urvalet styrs av vad talen verkligen åstadkommit, hur de fungerat. Således finns här inte, som det ofta gjort i antologier med kända tal, fiktiva anföranden som gjort sig bra i bok eller på scen men aldrig skulle fungerat i verkligheten. På vägen får vi också veta en hel del om mediala förhållanden och hur villkoren för framförandet styrt anförandets utformning och vad man kan lära av det.

Förutom de nyssnämnda kommer vi också att lära av de gamla grekerna Lysias och Demosthenes, aposteln Paulus, profeten Muhammed, Heliga Birgitta, Gustav II Adolf, revolutionären Danton, Abraham Lincoln, Oscar Wilde, Selma Lagerlöf, Gustav V, Benito Mussolino, Adolf Hitler, Per Albin Hansson, Winston Churchill, John F Kennedy, Olof Palme, Margaret Thatcher och påven Benedictus XVI.

Svenskar kan snart bli en minoritetsgrupp i Estland. Svenska bankkontor dominerar Riga och Tallinn. Svenska folkpartiet sitter i Åbo stads fullmäktige. Åbo har dessutom världens äldsta svenska dagstidning och - som enda stad i världen utanför Sverige - ett svenskt universitet.

Detta är rester från tider när svenskar uppfattade Sverige som ett runt land, inte avlångt. Det var tider när St Petersburg hette Landskrona, när Narva nästan blev Sveriges huvudstad och när landets ledning visste mer om läget i Viborg än om hur det var i Örebro.

Det är en historia som ofta glöms bort, men staden Viborg har varit svensk mycket längre tid än Malmö. Ännu för en generation sedan var tusentals svenskar beredda att offra livet för denna andra halva av Sverige som vi i dag knappt känns vid. Ur arkiven träder starka, galna och roliga människor som alla levde i denna del av riket. De kände sig mer hemma i Dorpat, Reval, Riga, Nyen, Viborg och Åbo än de gjorde i Stockholm och likväl kände de sig som just svenskar. De var inte alls bara generaler och köpmän, de var också arbetare i inbördeskrig, bönder som slogs mot godsherrar i Estland, studenter i Livland och präster i Ingermanland.

Än i dag kan man se skuggorna och resterna av dessa människors märkliga liv. Än i dag lever människor som flytt från dessa områden. Deras historia förtjänar att berättas.