Böcker

Maja Ekelöfs (1918-1989) numera klassiska verk kom ut 1970 och väckte omedelbart stort uppseende och blev en storsäljare. Hennes manus belönades 1969 med Rabén & Sjögrens romanpris och Karl Vennberg skrev i Aftonbladet att boken gav "den hittills klaraste och ovedersägligaste bilden av svensk låglönevardag under 60-talet".

Arvid är präst och prästson, och präglad av sin uppväxt i en sträng schartauansk miljö. En dag tystnar han i predikstolen, de ord som länge varit så självklara för honom har förvandlats till innehållslösa fraser. Det ekar tomt i Faderns hus, och hela Arvids värld rasar samman.

Bente arbetar hemma på styvpappans gård. Hon är rapp i käften och vet vad hon vill. För det mesta. Bente och Leo är tillsammans ända tills ryktena om Leo och den gravida Tina visar sig vara sanna. Ett av de svek som sätter Bentes värld i gungning och hon börjar umgås med Turkhoran, åka in till stan och festa och så träffar hon Jensa, Mördarn, Mange och de andra som gillar AIK men inte invandrare.

"En bok som träffar rätt i magen" Åsa Beckman, DN.

Minna bor med sin familj i norra Sverige. Hennes värld är fylld av dofter och smaker, hemligheter och frågetecken. Det onda och det goda dyker upp där hon minst väntar det. Hon söker egna ord och knep för att hantera sin värld.

Det var ur munnarna orden kom belönades 1998 med Katapultpriset för bästa debut.

Personliga pronomen är en melodroman. En hotfull roman, en våldsam berättelse om en stackars familj i Sollentuna som skakas av skadegörelse och mord, och som är så vilsen att de inte ens är du med varandra, utan jag, du, hon och vi.

Efter den kritikerrosade debuten med Oron bror, en nyfiken gestaltning av barnets syn på världen, det vill säga Sollentuna, är nu Daniel Sjölin tillbaka med ännu en skakande skildring från Stockholms norra förorter. En roman om hot, våld, förnedring med grönrussinleverankpepparsmak.

Personliga pronomen består som ni förstår av flera olika pesoner. Sonen i familjen är "jag", hans styv-syster "du", hans mamma Agneta "hon" och styvpappan Sunesohn med det beslutsamma sättet är "vi". Under en ganska osannolik helg där familjen är under attack från ett ungdomsgäng och systerns mamma (dvs Sunesohns ex) hittas död med påföljande polisbesök hinner vi med inte mindre än två (2) avancerade måltider, varav en (1) är en fest-middag med Ghanas ambassadör i Stockholm som hedersgäst.

Daniel Sjölins språkliga forskningsresa är inne på andra etappen och terrängen är inte till för de klena eller fantasilösa.

Lillebror och storebror i barndomens surrealisiska land När barnet skär sig i tummen rinner ett helt badkar med blod ur såret. När barnet ser en fluga är den så stor som en albatross. Barnets sätt att uppfatta världen är som en tavla av Salvador Dalí. En sådan tavla har Daniel Sjölin målat i sin debutroman. Handlingen i Daniel Sjölins Oron bror är ganska enkel att sammanfatta. Lillebror och storebror åker i vuxen ålder tillbaka till barndomens landskap och under resan minns lillebror, romanens berättare, en rad episoder och miljöer från när han var liten. Det som är så speciellt och suggestivt med Oron bror är Daniel Sjölins sätt att gå in i barndomen med barnets blick och teckna alla fantasier och syner med all den laddning, ångest, förvåning och nyfikenhet som barnet känner inför sin omvärld. Det är en värld befolkad av monster och farliga odjur, vuxna där uppe i höjden som pratar i konstiga bilder; en värld av stängda dörrar och märkliga vattenfenomen som framstår som både fantastisk, surrealistisk och hotfull. Det är en värld helt utan skarv mellan fantasi och verklighet, fylld av oro. Detta är Daniel Sjölins romandebut.

"När mamma var döende visste vi inte att hon var det", skriver Nina Lekander. Mamma Lena hade skickats runt i vårdapparaten efter att ha opererats för cancer, och när hon till sist kom in akut på Karolinska sjukhuset kom döden fort.
"En hel människa är borta och vi står kvar."

Moderns död utlöser en explosion av tankar och känslor hos Nina. Vem var Lena egentligen? Vad hade hon för drömmar och tankar? I sin strävan att förstå och återskapa sin mammas liv letar Nina efter brev och dagboksanteckningar från Lenas ungdomsår och börjar nysta i sin släkts historia.

Hennes tankeväckande bok blir både till en berättelse om ett enskilt människoöde och till en skildring av kvinnors villkor de senaste decennierna. Autentiska och påhittade brev varvas med minnen, dialoger och personliga betraktelser över kärlekslängtan och sorgearbete; livmödrar och skilsmässor; barnafödande och begravningar. Mest om min mamma är en gripande och dråplig berättelse om att förlora en nära anhörig.

1981 gjorde en då helt okänd författare, Per Odensten från Nässjö, debut med romanen Gheel. Det blev en sensationell debut och framgång hos såväl kritiker som publik. Nu kommer Gheel i en ny upplaga samtidigt som Odenstens nya roman, den första på 18 år, ges ut. Gheel är namnet på en belgisk stad som sen medeltiden varit känd som "de galnas stad". Där levde sinnesjuka människor fritt bland de "friska". Dit ville Strindberg komma ifall han mot aftonen skulle "brista", som han skriver. Från denna stad och till Karlskrona kommer en liten grupp människor anförda av ängeln Hjelm. Och han saknade tummar, det var så man visste att han var en ängel. Odenstens roman är en storslagen berättelse om denna grupp utstötta, det är en roman om barmhärtighet och våld. Odensten har skrivit på den nya romanen, En lampa som gör mörker, lika länge som på Gheel och den nya utgör del 2 i en diptyk. I hans nya roman saknar en av huvudpersonerna tumme.

Undertiteln Från människans slutskede ska egentligen uttydas "Från mänsklighetens slutskede". Ett antal forskare, politiker och några intellektuella samlas på en kursgård vid Öresund för att i avskildhet diskutera frågan om hur man löser det demografiska problemet. Allt färre ska försörja allt fler, människor visar allt mindre benägenhet att dö. Under diskussionerna utmejslas två alternativ. Det ena bygger på införandet av starka incitament för att människorna frivilligt ska avsluta sina liv, det andra bygger på betydligt mer aktiv utsortering. Någon röst påminner om de etiska problemen, men det praktiska perspektivet segrar i diskussionerna. När denna satir formulerades var problemet med den åldrande befolkningen tämligen hypotetiskt, idag är det en central fråga som sysselsätter varje samhällsforskare och det bryter in i varje politisk diskussion om bevarandet av välfärdssystemen utan att någon kan visa på defintiva lösningar. Detta motiverar en nyutgåva. Den tyska översättningen uppmärksammades nyligen av författaren Hans Magnus Enzensberger i Tysklands viktigaste tidning med orden: "Wijkmark var några decennier före sin tid, och det han hade att säga om västvärldens demografiska problem var förmodligen för obehagligt för att någon skulle vilja ta honom på allvar. Sedan dess har verkligheten, t ex i form av dödshjälpsdebatten i Holland, kommit ikapp Wijkmarks reflektioner. Det är därför hög tid att ta dem till sig. De lämnar vad gäller klarsynthet och kallblodighet inget övrigt att önska."

Stewe Claesons nya roman är en dag i en mycket gammal mans liv, en som stått en av världshistoriens mest berömda tänkare och politiker mycket nära. Tiro är berättelsen om Ciceros sekreterare, om ett mord och dess oväntade upplösning.

Vi möter Tiro som en mycket gammal man, närmare 100 år. Han är frigiven, och hans före detta dominus, Marcus Tullius Cicero, är sedan länge borta, mördad av den blivande kejsar Augustus utsända dödspatrull. Tiro minns honom fortfarande ofta och gärna, trots att det är fyrtio år sedan han dog.

Tiro lever ett stillsamt liv med regelbundna vanor. Han har sina gäster, han har sina slavar och sin vackra villa i Puteoli vid Neapelbukten. Mitt i vardagslunken skakas hans hushåll av ett mord. Barberaren, vars kvinna länge blivit våldtagen och utnyttjad av en åldrad aristokrat, har slutligen tagit en blodig hämnd. Han själv är försvunnen, kvinnan är kvar och förbereder sig på att bli avrättad. Tiro tvingas försöka reda ut vad som har hänt, och vilka konsekvenserna kommer att bli. Den gamle skrivaren kastas in i ett oväntat filosofiskt och moraliskt dilemma, som får sin oväntade upplösning.

Stewe Claesons skarpögda roman är på en gång ett filosofiskt samtal med läsaren och en spännande mordhistoria. I berättelsens väv träder Rom fram i all sin brutalitet och skönhet. Men framför allt är det ett porträtt i mättade färger av en man som levt ett sekel, sett det mesta och lyckats lära sig något av det.

Litteraturen i verkligheten är Per I. Gedins insiktsfulla bok om förlagsvärlden, berättad inifrån. Gedin ger en levande skildring av den svenska förlagshistorien blandat med kritik och framåtblickar. Boken betraktats som ett standardverk och har länge använts som kurslitteratur på svenska universitet och högskolor.

"Gedin driver sina teser med energi och bravur. Han sänder upp ett sprakande fyrverkeri av fakta, siffror, citat, referenser och generaliseringar som upplyser hela himlen."
Åke Lundqvist Dagens Nyheter

"Gedin sätter in en hel genre i ett historiskt, ekonomiskt och socialt sammanhang, med en lärdom och kringsyn av ovanliga mått […] som genrehistoria och sakkunnig redovisning av romanens öden i dagens och gårdagens samhälle har Gedins bok utomordentliga kvaliteter."
Karl Åke Kärnell, Svenska Dagbladet

"Per Gedin ger oss en kunnig, gedigen historisk tillbakablick över bokmarknadens historia, uppkomsten av en läsande och bokkonsumerande allmänhet och bokens förvandling till vara."
P.O. Enquist Expressen

Detta är Agneta Pleijels andra diktsamling och hennes första diktsamling Änglar, dvärgar utkom 1981 och möttes av ett starkt gensvar från både publik och kritik.
"Till det originella hos denna skaldinna hör gåvan att förbinda en stark intellektuell medvetenhet med en nästan barnsligt storögd fantasi" skrev Bengt Holmqvist i DN.

En berättelse om Franz Wilhelm Junghuhns liv och sökande efter mening och kärlek. Junghuhn var tysk vetenskapsman i början av 1800-talet, ungefär jämnårig med Darwin men i våra ögon en naturromantiker och panteist. Han var verksam på Java och Sumatra och skrev där i ett av sina verk om ett märkligt och grymt drama på en nattlig sandstrand med äggläggande sköldpaddor som huvudaktörer och offer. Filosofen Arthur Schopenhauer råkade läsa detta och använde det i ett av sina stora verk som bevis för en tes som helt stred mot upphovsmannens livssyn. Detta är den verkliga historien. Agneta Pleijel använder den som underlag till en dikt och en skröna där Junghuhns och Schopenhauers livsvägar korsas även utanför de vetenskapliga skrifterna. I bildningsromanens klassiska form berättar hon om ett liv och ett livsverk som missbrukas men också om ett liv som är fyllt av äventyr, kärlek och sökande efter svaren på de eviga frågorna: är världen ond eller god? Verkar kaos och ordning i universum? I brist på svar föds berättelserna, så också denna. Dess insida handlar om kärlekens väsen och uppenbarelseformer i våra liv.

Grekisk litteratur, Dramatik, innehåller pjäserna Agamemnon av Aischylos, Konung Oidipus av Sophokles, Medea och Cyklopen av Euripides samt Molnen av Aristohpanes.

Berättelser från de inställda upprorens tid från 1974 berättar historien om fru Meckel och hennes bruna dagbok från 1938, om herr Bachmann, han som försökte skjuta Rudi Dutschke, ideologisk talesman för det tyska socialistiska studentförbundet. Och om andra personer som nästan tycks vara syskon till fru Meckel: "vänliga, trofasta själar, lojala mot sin förtryckare samtidigt som de vagt och oklart kände sig bedragna. De levde i de inställda upprorens tid och såg ingen utväg."

Dessa 28 berättelser skrevs i september 1972 och bygger på de artiklar Per Olov Enquist skrev i Expressen från OS i München, samt på andra anteckningar han gjorde under tiden: "Jag har försökt beskriva det jag såg."

Kartritarna från 1992 är en personlig essä i tio kapitel, eller tio avsnitt ur en oavslutad livsroman, som slutar med en pojke på ett köksgolv och hans karttecken.
En bok om tillhörighet, om Sverige inför utopins avveckling, om Europa efter regnet, om idrott, om en dansk frihetskämpes inre drama under Gestapoförhöret. Och i ett stort kapitel, en skildring av ett svenskt vintermord: ett försök att utforska den svenska självsynens förvandling efter mordet på Olof Palme.

Eilert är den äldste och ende sonen till kakelarbetaren Eyron Stavh. Det är i mitten av trettiotalet i en liten by i Norra Blekinge. Eilert har liksom stannat i växten, inte fysiskt men mentalt, och den alkoholiserade fadern tar ut sin ilska och besvikelse med hugg och slag. I skolan finns fröken Paulsson och den unga nyutexaminerade Ina Ekdal som tar sig extra tid med honom. Fröknarna utgör tillsammans med den gamle skolvaktmästaren Olausson de närmaste och viktigaste personerna i Eilerts liv. Och när fadern pryglar honom så svårt att fröknarna inte längre kan bortse från det, får han komma och bo i strykrummet i skolan.

Eilert blir en bra extrahjälp i skolan, det enda han vill är att få vara kvar och så småningom få arbete där. Men när unga fröken Ekdal blir gravid och vägrar erkänna vem fadern är börjar ryktena på byn spridas. Elaka tungor hävdar att Eilert, eller "Galten" som mobbarna kallar honom, är fadern till barnet. Situationen förvärras av att byns storman, Erwin Holtz som också är ordförande i skolnämnden, har misslyckats i sina försök att uppvakta fröken Ekdal. Han hämnas genom att kasta ut Eilert från skolans beskydd.

Horntrollet är blekingska för ekoxe. Eilert har ett exemplar som han förvarar i en liten ask. Det är hans
hemlighet, men horntrollet är också berättelsens allseende öga som ser samhällets stora rörelser i det lilla.
Odensten skildrar hur rasbiologiskt tänkande i 30-talets Sverige påverkar den enskilda och oskyldiga. Hur makten talar sitt tydliga språk och hur viktigt det är med de goda och mänskliga krafterna i några medkännande människorna som ihärdigt kämpar mot ondska och inskränkthet.

Nathalie Svensson, överläkare och landets främsta expert på psykopater, trivs äntligen med tillvaron. Som nyseparerad har hon skaffat sig en etta i Stockholm för att kunna leva ett annat liv vid sidan av det som mamma i Uppsala.
På väg hem efter en sen kväll på Café Opera får hon ett sms från Rickard Ekengård, den berömde skådespelaren som hon tillbringat en natt med några veckor tidigare. Nu vill han ses igen och de bestämmer träff vid Karlaplan. Men det blir inget möte för när Nathalie kommer fram ser hon hur Rickard blir brutalt skjuten och slängd i fontänen. Överfallet är närmast identiskt med mordet på hennes stora kärlek för tio år sedan – ett fall som aldrig fick sin förklaring.Är Nathalie utsatt för ödets grymma nyck eller finns det en koppling mellan morden? Har de obehagliga sms hon börjat få från okänt nummer något med det hela att göra? Snart är Nathalie indragen i en ondskefull historia som blir mörkare ju närmare sanningen hon kommer.Himlen är alltid högre är Jonas Moströms första bok i serien om Nathalie Svensson.

Överläkaren Erik Jensen försvinner obegripligt i kulverten på Sundsvalls sjukhus under en nattjour. Samtidigt hittas hans kollega Thomas Hoffman brutalt mördad efter att ha varit borta i tre dygn. Kommissarie Johan Axberg kopplar snabbt ihop fallen. Gärningsmannen har lämnat ett udda spår efter sig – en dominobricka hittas i såväl kulverten som vid mordplatsen.
När Sundsvallspolisen ber Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp om hjälp i utredningen, tvekar psykiatrikern Nathalie Svensson. Hon har precis varit med om flera traumatiska händelser och behöver mest av allt lugn och ro hemma i Uppsala. Men när det visar sig att hennes syster Estelle är den sista som sett Erik Jensen vid liv bestämmer sig Nathalie för att ta sig an uppdraget.Det blir en jakt på en tvångsmässig mördare för att hitta Erik Jensen i tid. Står fler offer på tur? Och framför allt – vad betyder dominobrickorna?Dominodöden är den fristående, andra delen i serien om Nathalie Svensson. Här får vi också återuppta kontakten med Johan Axberg och de andra karaktärerna i Moströms framgångsrika Sundsvallssvit.

Det är valborg i Uppsala – studenternas stora högtid. Men den uppsluppna stämningen förtas när två kvinnliga studenter våldtas inom loppet av några dygn. Kort därpå hittas ännu ett offer. Den här gången är kvinnan strypt till döds och utstuderat placerad i den anatomiska teatern i en av universitetets äldre byggnader.
Oron sprider sig och polisen befarar att det kommer begås fler brutala överfall. Nathalie Svensson, Nordens främsta expert på psykopater och medlem i Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, kallas in för att bistå i utredningen. Även kommissarie Johan Axberg från Sundsvallspolisen får rycka in. Han och Nathalie har precis avslutat ett fall tillsammans, och trots omständigheterna ser de fram emot att ses igen.Mycket tyder på att det rör sig om en och samma gärningsman; offren är alla studenter, i samma ålder och förvillande lika till utseendet. Misstankarna går till en man som är dömd för flera våldtäkter sedan tidigare och nyss utsläppt från fängelset. Han saknar alibi men Nathalie anar att lösningen inte är riktigt så enkel. Spåren leder vidare till ett kvinnofientligt sektliknande ordenssällskap …Midnattsflickor är den fristående, tredje delen i serien om Nathalie Svensson och Johan Axberg.

En augustimorgon hittas den tjugofemårige landslagsstjärnan i fotboll, Henrik Borg, död i sängen i sin sommarstuga utanför Ystad. Det mesta tyder på att det är ett naturligt dödsfall, men en detalj förbryllar polisen: på Henrik Borgs bröst, under hans knäppta händer, ligger en blå ros.
Inom en vecka påträffas ytterligare två dödsoffer under likadana omständigheter, en pilot i Kiruna och en dansare i Göteborg.Psykiatrikern Nathalie Svensson, liksom de övriga medlemmarna i Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, kallas in för att utreda dessa ytterst ovanliga mord. Kriminalkommissarie Johan Axberg nekar till en början – han är pappaledig och befinner sig i Östersund hos sin sjuka farmor. Men så får han ett samtal som gör att han omgående ansluter till gruppen. En intensiv jakt på en oförutsägbar seriemördare tar sin början. Hur begås morden? Vad är motivet? Och framför allt: Var kommer han eller hon att slå till nästa gång?Trogen intill döden är den fristående, fjärde delen i serien om Nathalie Svensson, och kriminalkommissarie Johan Axberg.

Det är den kallaste vintern på decennier och kylan slår hårt mot det lilla jämtländska samhället Svartviken. Byns uppskattade luciafirande står för dörren, men själva lucian, sextonåriga Ebba Lindgren, dyker inte upp till sin egen kröning. Hon lämnade hemmet för att gå de femhundra meterna till kyrkan men kom aldrig fram.
Nya och gamla konflikter blossar upp när alla plötsligt misstänker alla. Efter fem dagar lägger polisen i Östersund ner sökandet efter Ebba. Dagen därpå hittas hennes lärare brutalt knivhuggen till döds i sitt kök.När dagarna går utan att den lokala polisen närmar sig en lösning kallas Nathalie Svensson, Johan Axberg och de andra medlemmarna i Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp in. Det blir en svår utredning där de snabbt inser att de måste nå in i byns innersta för att ha en chans att lösa fallen.Skuggorna ruva är den fristående, femte delen i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg.

Efter ett restaurangbesök en grådaskig marskväll i Uppsala svänger psykiatriker Nathalie Svensson och kommissarie Johan Axberg förbi sjukhuset där Nathalies mamma är inlagd. Utanför entrén blir de vittnen till hur transplantationskirurg Isabella Falk kallblodigt skjuts till döds av en person i rånarluva.
För en kort sekund möter Johan den maskerade skyttens hatiska blick och medan Nathalie försöker rädda kollegans liv tar Johan upp jakten på skytten.När det visar sig att en av Nathalies farligaste patienter tidigare har hotat mordoffret ber Uppsalapolisen både Nathalie och Johan om hjälp med fallet. Ligger motivet i Isabella Falksprivatliv eller är det ett av stadens kriminella gäng som hämnats för en misslyckad operation där en av deras ledare dog? Kanske finns det en koppling till kirurgens många Thailandsresor?Skytten är den sjätte fristående delen i serien om psykiatriker Nathalie Svensson och kriminalkommissarie Johan Axberg.

Homeros existens har ifrågasatts av kritiska forskare. Kanske är Iliaden och Odysséen skrivna av olika författare, kanske är de ett slags samlingsverk, skapade under ­århundraden – frågan om de homeriska eposens tillkomst är i dubbel mening klassiska.
Sture Linnérs Homeros är den kanske främsta svenska presentationen av denna den västerländs­ka litteraturens portalgestalt och beskriver den homeriska diktens storhet och tidlösa vitalitet. Han frilägger de båda verkens konstnärliga struktur, visar hur Homeros med psykologisk insikt har tecknat sina personer, och ger en både skarpsinnig och känslig tolkning av förhållandet mellan människan och gudomen i Iliadens och Odysséens värld. Homeros utkom första gången 1985.

Och fiskarna svarar Guds frid (1979) är Bengt Pohjanens debutroman och när den gavs ut beskrev han den själv så här:
"Det är en roman som kan läsas och tolkas på många sätt. Man kan läsa den som en roman om olösta konflikter från barndomen, från en miljö. en kultur, ett gränsland mellan två språk, kulturer. Två varandra motstridiga och oförenliga ideologier: stalinism-læstadianism.Den kan läsas som ett försök att gestalta hur en människa trasas sönder i den konflikten och hur han förlöses genom att konfronteras med de båda ismernas 'upphovsmän'. Han förkastar båda ismerna, dör från dem.Man kan läsa romanen som ett försök att gestalta och besvara den i många sammanhang återkommande meningen: att dö från sig själv.Man kan läsa romanen som en samhälls- och kyrkokritisk roman eller som en roman om ångest. Eller som en humoristisk roman med en hel del svart humor."Bengt Pohjanen debuterade 1979. Ett genomgående tema i hans författarskap är Tornedalen, dess mentalitet som ett "gränsens tredje rum", dess muntliga berättartradition (finsk- och meänkieli-språkig) och dess dramatiska historia som bestämts av närheten till Tsar-Ryssland och Finland. Smuggling, extatisk laestadianism, utopisk kommunism och drömmar om tusenårsriket är starka kryddor i det annars stillsamt meditativa Tornedalen.

Under mer än trettio år skrev Torgny Lindgren (1938-2017) och Eric Åkerlund (f. 1943) pjäser ihop, totalt blev det närmare ett tjugotal.

Denna volym innehåller ett urval av dessa: Giga (1983), Fadershanden (1986), Övning Nordnordväst, islommen besegras (1988), På slottet (1991), Malavan (1997), Force Majeure (2005), Ringleken (2017). De flesta av dem har aldrig publicerats tidigare.

Samtidigt med denna volym utges också Tre pjäser av Torgny Lindgren.

Under mer än trettio år skrev Torgny Lindgren (1938-2017) och Eric Åkerlund (f. 1943) pjäser ihop, totalt blev det närmare ett tjugotal.

Denna volym innehåller ett urval av dessa: Giga (1983), Fadershanden (1986), Övning Nordnordväst, islommen besegras (1988), På slottet (1991), Malavan (1997), Force Majeure (2005), Ringleken (2017). De flesta av dem har aldrig publicerats tidigare.

Samtidigt med denna volym utges också Tre pjäser av Torgny Lindgren.

Genom historiska nedslag och vilja till att kommunicera har Naima Chaboun skapat en alldeles egen musikalisk form av politisk dikt.

Okunskapens arkeologi har som utgångspunkt det kända rättsfallet Julius och Ethel Rosenberg och utvecklandet av atombomben. Men boken skulle också kunna sägas protokollföra den västerländska berättelsen om att vara människa.

Saga minns mycket väl hur själva födelseögonblicket såg ut. Konstigt vore det annars. Varenda gång hon fyller år visar hennes mamma filmen från förlossningen. Det ögonblick där det lilla barn som blir Saga själv krystas ut.

Sagas mamma är konstnär och radikalfeminist. Hon lär Saga att det viktigaste av allt är att bli en stark och självständig kvinna som inte behöver någon man. Kort sagt, en sådan kvinna som Sagas mamma är. Och som dotter till en sådan får man också räkna med att klara sig på egen hand. Saga har längtat efter allt som vuxenlivet innebär. Hon vill ut i staden, erövra dagen och natten.

Första steget är gymnasiet på Södra Latin, nya vänskaper, café au lait, cigaretter och klubbar. Det är Stockholm, det är 90-tal, och Saga tar sig snabbt in i de inre kretsarna. Hon och hennes kompis Pauline lär känna de rätta människorna, får ligga, festa och vara fria. Det är nu allt ska hända och alla vill ha en ung tjej. Samtidigt plågas Saga av en gnagande känsla av leda. Och känslan av att hon borde GÖRA någonting. Som 40-talisterna gjorde vid Grupp 8:s stencileringsapparater och i demonstrationerna för fri abort och dagis. De hade mål och mening. Men vad blev över till kvinnorna i nästa generation? Hur blir man Kvinna?

Ur tomheten försöker Saga vaska fram en egen karta över vilka slag som finns kvar att utkämpa. Saga har länge spanat in Victor Schantz, Stockholms vackraste man. Han är äldre, han känner alla och alla vill framför allt känna honom. De inleder ett förhållande. Eller: hon får i alla fall ligga med honom. Han befaller och hon följer. Deras relation är hemlig, destruktiv, förnedrande. Ett förhållande som står i rak motsats till allt Saga fått lära sig att hon ska vara. Till allt det hon till synes är.

I Karolina Ramqvists roman får vi följa en ung kvinna genom ungdomens alla stadier, från de första stegen ut ur barndomen och fram till klivet in i ett självständigt vuxenliv. Det är skrivet med nerv och klarsynthet om en generation pressad mellan uttalade och outtalade krav och en känsla av övergivenhet.