Författare:
Översättare:
Lea Simma
Hearrát dat bidje min
Nordsamiska
2020-09-09
Utgivet av: Norstedts
Läs mer
Beskrivning
Detaljer
Hållbarhet
Kategori
Historia
Översättare
Lea Simma
Mediekontakt
Kajsa Loord
Författare
Recensionsdag
2020-09-30
Publiceringsdatum
2020-09-09
Formgivare omslag
Nina Ulmaja
Produktion
Miljömärkning
Ja
CE-märkning
Nej
Tryckeri/Producent
Livonia Print Ltd
Produktdetaljer
ISBN
9789113102436
Antal Sidor
190
Vikt (kg)
0.541
Ryggbredd (mm)
20
Höjd (mm)
232
Bredd (mm)
157
Klimatpåverkan
Vi beräknar på mängden papper som köpts in till respektive tryckeri, på papprets kvalitet och på pappersbrukets utsläpp. Vi utgår från pappersbrukens utsläppsberäkningar och kompletterar vid behov med utsläpp från skogsbruk, transporter och elförbrukning.
Vi beräknar på tryckeriernas åtgång av el, fjärrvärme, olja och naturgas per ton tryckta böcker. Utsläppen inkluderar inte förbrukningsmaterial, förpackningsmaterial eller tryckeriernas overhead.
Vi beräknar på sträckan mellan pappersbruk och tryckeri, samt mellan tryckeri och vårt lager. Vi använder både vägfrakt och sjöfrakt. För vägfrakt baseras beräkningen på en genomsnittlig lastbil med dieselmotor. För sjöfrakt baseras beräkningen på fartyg vid långväga frakt (container) och frakt över Östersjön (lastbilstransporter).
Vi vill bidra till ökad förståelse för en boks livscykel. Därför beräknar vi årligen våra böckers klimatavtryck. Här visar vi utsläppen för just den här boken. Med hjälp av kunskap om tryckeri, tryckort och vikt kan vi berätta om utsläppen som boken skapar. Vi gör beräkningen baserat på ett genomsnittligt utsläpp för tryckeriets transporter, energiförbrukning och val av papper. Hur illa är det? En liter mjölk släpper ut 1 kg, en hamburgare 2 kg och ett par Nikeskor 7,3 kg. En bok släpper alltså ut i genomsnitt mindre – och räcker längre. Men vi är inte nöjda: vi arbetar hela tiden för att minska bokens klimatpåverkan.
Läs mer om hållbarhet
Böcker av författaren
Om boken
När Ingá och Rávdná kommer hem till sommarlandet ligger byn redan under vatten. Utan att förvarna dem har Bolaget dämt upp sjön igen, och det som var en gång var ett sjösystem har blivit ett ogästvänligt hav. I djupet skymtar kåtornas tak när de ror ut för att rädda det som går.Runtom dem kliver det moderna samhället närmare, men de nya elledningarna dras högt ovanför dem, utan att ansluta. I luften knastrar elen och fåglarnas kvitter försvinner.När Rávdná bestämmer sig för att bygga ett riktigt hus, trots att hon egentligen inte får lov som nomadiserande same, blir den lilla familjen mer och mer distanserad från de övriga i byn. Och vattnet, det kommer obönhörligt tillbaka.Elin Anna Labba romandebuterar med en stark mor- och dotterskildring där det krypande, stigande vattnet är som en egen varelse. Det som en gång gav liv, blir ett ständigt hot. Om en mor som protesterar och blir alltmer isolerad, och dottern som önskar lägga det som krävs bakom sig, för att få det som alla andra.
Läs mer
Elin Anna Labba
Ale mana merrii
Om boken
Runtom dem kliver det moderna samhället närmare, men de nya elledningarna dras högt ovanför dem, utan att ansluta. I luften knastrar elen och fåglarnas kvitter försvinner.När Rávdná bestämmer sig för att bygga ett riktigt hus, trots att hon egentligen inte får lov som nomadiserande same, blir den lilla familjen mer och mer distanserad från de övriga i byn. Och vattnet, det kommer obönhörligt tillbaka.Augustprisvinnaren Elin Anna Labba romandebuterar med en stark mor- och dotterskildring där det krypande, stigande vattnet är som en egen varelse. Det som en gång gav liv, blir ett ständigt hot. Om en mor som protesterar och blir alltmer isolerad, och dottern som önskar lägga det som krävs bakom sig, för att få det som alla andra. Boken finns även i en nordsamisk utgåva (Ale mana merrii, 2024).
Läs mer
Elin Anna Labba
Far inte till havet
Om boken
Cuohti jagi áigi sirdigohte boazosámiid bákkuin. Eiseválddit gohcodit covdosa dislokasuvdnan, muhto sámegillii cieggá sátni bággojohtin. Vuosttazat geat bákkus saddet guoddit ruovttuideaset vulget dainna jáhkuin ahte besset fas ruoktot.
Hearrát dat bidje min muitala dál historjjá sirdolaccaid calmmiiguin. Elin Anna Labba lea cohkken muitalusaid, govaid, reivviid ja luohtedajahusaid ja das ilbmá olles koara jienaiguin, sis geat eai sat máhte muitalit. Moras mii ciegaduvvo muhto goitge manná buolvvas bulvii.
För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.
Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta.
Läs mer
Elin Anna Labba
Hearrát dat bidje min
Om boken
För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.
Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.
Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.
Läs mer
Elin Anna Labba
Herrarna satte oss hit
Nyheter